Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Åtta av tio chefer tror att coronapandemin kommer att påverka deras ledarskap i framtiden. Det visar Chef & Karriärs undersökning om hur chefer har mått under det senaste året.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 5 maj 2021, kl 07:01
Många chefer upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat under coronapandemin. Illustration: Kati Mets

Permitteringar, konkurser, hemarbete och en omställning till ett mer digitalt arbetssätt. Pandemin har lett till en av de största förändringarna någonsin på den svenska arbetsmarknaden och skapat stora utmaningar för landets chefer. En undersökning som Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) har gjort visar att många upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat under pandemin.

Läs mer: Chef – så nystartar du efter pandemin

Johan Grape, som tillträdde som vd på Esen e-sport AB i april förra året, fick en tuff start. Företaget tappade 95 procent av alla sponsorer.

– Det var en utmanande tid att leda. Dels hade vi en pandemi som gjorde medarbetare oroliga, dels fick jag tidigt ställa mig frågan: hur överlever vi? Mycket av den ekonomiska oron behöll jag för mig själv, för att hålla modet uppe bland de anställda.

Jag hade själv inte alla svaren, men jobbade mycket med att aktivera personalen

Överlevandet handlade både om att sträcka ut en hand till andra i branschen, samt att motivera medarbetarna att behålla fokus och få dem att känna att det skulle ordna sig, trots tuffa tider.

– Jag hade själv inte alla svaren, men jobbade mycket med att aktivera personalen. Vi tog oss an pro bono-projekt, jag gav medarbetare fria tyglar att testa nya idéer som vi inte hade haft tid till innan och vi blev utbildade inom livesändningar. Det gav arbetsglädje och en känsla av att vi åstadkom något, säger Johan Grape.

Läs mer: Psykisk ohälsa under pandemin 

Hans bild stämmer med de signaler som Unionen fått från förbundets chefsmedlemmar.

– Vi ser är att många är pressade. Dels på grund av arbetsmiljöansvaret – det är svårt att ha koll på hur medarbetarna mår när man leder på distans – dels på grund av den affärsmässiga biten. Vändningar kring reglerna för permitteringsstöden har varit många, säger Roger Höög, chefombudsman på Unionens kontor i Göteborg.

Ökad arbetsbelastning 

Unionen ser att många mellanchefer har hamnat i kläm under pandemin, arbetsbelastningen har ökat samtidigt som stödet minskat.

– Vi ser att cheferna har fått mer att göra – på alla fronter. Rapporteringskraven uppåt har ökat, man ska försöka rädda businessen samtidigt som man har medarbetare som inte mår bra. Det kan vara otroligt tufft, säger Robert Boronkay, ansvarig för Unionen Chef.

Chef & Karriärs undersökning visar att åtta av tio chefer tror att pandemin kommer att förändra deras sätt att leda framöver. Många har fått nya insikter.

Vi ser att cheferna har fått mer att göra – på alla fronter

Vania Ranjbar, projektledare på hälsoföretaget Cerner är en av dem. Hon kommer vara mer uppmärksam på medarbetares fysiska och psykiska hälsa framöver.

– Det har blivit svårare att ha koll på om någon är frånvarande på grund av sjukdom. Det uppstår en fördröjning innan informationen når mig, vilket jag ibland upplever som en försvårande faktor för att kunna göra ett gott jobb som ledare och kunna tillgodose medarbetarnas behov. Jag jobbar mycket med att stämma av läget nu.

Hon upplever också att det har varit svårt att stötta medarbetare som stundtals inte mått bra.

– Jag har förstått att en del anställda påverkats negativt av att inte ha fått arbeta på kontoret och därmed inte ha fått sina sociala behov tillgodosedda. Och dessutom behövt både leva och arbeta i sina bostäder. Eftersom jag inte har kunnat göra något åt det har jag ibland upplevt känslor av hjälplöshet och att jag inte har kunnat stötta våra medarbetare tillräckligt.

Läs mer: Så kan du stötta medarbetare på distans

Nytt sätt att leda i framtiden 

Unionens experter är också övertygade om att framtidens ledarskap kommer att förändras.

– Det kommer att ställas andra krav och handla mycket om leda självledare – under pandemin har många vant sig vid att ta eget ansvar. När kopplingen till det fysiska blir annorlunda behöver ledaren bli mer uppsökande än tidigare, säger Roger Höög.

Robert Boronkay understryker att arbetsgivarna måste ge rätt förutsättningar.

– Det är hög tid att cheferna får tid och utrymme att verkligen vara ledare. Ska man vara en attraktiv arbetsgivare i framtiden så måste man leda med tilltro till medarbetarna, särskilt om du leder på distans, säger Robert Boronkay.

För Madeleine Körössy som är Financial Controller på Svenska Afghanistankommittén har panedmiåret handlat mycket om att vara lyhörd. Att vara uppmärksam på ensamhet och utanförskap.

– Det jag lärt mig är uppföljning. När du inte ser dina medarbetare vid kaffeautomaten är det viktigt att fånga upp dem på annat sätt. För att nå dem som inte mår bra var jag tvungen att vara mer aktiv själv. Slå en signal, boka in möten som annars hade skett naturligt, säger hon.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].