Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

Ensamhet, oro, en känsla av meningslöshet. Nära hälften av Unionens medlemmar uppger att deras psykiska hälsa har försämrats under pandemiåret, visar Kollegas undersökning.
Lina Björk, David Österberg Publicerad
Efter mer än ett år av distansarbete drömmer många om hur det var att sitta med kollegorna på kontoret. Illustration: Christina Hägerfors

Med coronapandemin kom restriktionerna: plötsligt kunde vi inte längre gå på bio, träffa kompisar, umgås med släkten eller åka till kontoret. Många blev arbetslösa, sjuka eller förlorade närstående.

I en Novusundersökning som Kollega beställt svarar nästan hälften av Unionens medlemmar att pandemin har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Gemensamt för många är saknaden efter sociala relationer – både på arbetet och på fritiden.

Att vi mår dåligt av ensamhet är väl känt. Enligt Per Johnsson, psykolog och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, var det väntat att pandemiåret skulle leda till försämrad psykisk hälsa.

Läs mer: Corona ökar den psykiska ohälsan

– Ensamheten går inte att kompensera fullt ut med video- eller telefonsamtal. Som människor är vi beroende av andra. Vi är utvecklingsmässigt förutbestämda att relatera till ansikten och det kan vi inte göra fullt ut i videosamtal. Vi kan inte se andra i ögonen på samma sätt och kan inte använda oss av sinnen som lukt och känsel, säger han.

En av deltagarna i undersökningen, en kvinna i IT-branschen, säger till Kollega att en dags videomöten ”gör henne knäpp”:

– Särskilt om kollegorna inte har sina kameror på. Då känns det lite som att man sitter och pratar rätt ut i världsrymden.

Träffar inga kollegor

Novusundersökningen visar att vi saknar de sociala relationerna. När medlemmarna får frågan om varför deras psykiska hälsa försämrats svarar 73 procent att de saknar att umgås med släkt och vänner. Drygt hälften, 53 procent, säger att de saknar att träffa sina kollegor.

De sociala relationerna fyller flera funktioner i våra liv, enligt Per Johnsson. En är att de hjälper oss att få perspektiv på tillvaron och gör det lättare att hantera exempelvis rädsla.

Läs mer: Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring under pandemin

– Det farliga blir ofta mindre farligt om vi är tillsammans med andra. Under pandemin har en del blivit väldigt rädda. De isolerar sig och vågar inte gå ut. Och är vi ensamma är det svårare att få perspektiv på det vi är rädda för. Vi är utvecklade för att bli tröstade av andra, tröst gör rädslan mindre och den trösten kan vi få på arbetsplatser och i privata relationer.

En man från Göteborg beskriver hur han har en ständig oro i kroppen – och säger att känslan har tilltagit med tiden.

– Det är som en primitiv flyktkänsla, men jag kan inte sätta fingret på en orsak. Troligen är det en blandning av allt: Jag är orolig för att vara otillräcklig, att arbetsgivaren ser vad jag gör, för vi jobbar agilt och det lirar jag inte med. Jag har varit utbränd och är extra känslig för ljud vilket är jobbigt när jag jobbar hemma.

– Dottern tar studenten i år: vad ska hända med firande, traditioner och hur ska det gå för henne? Kommer jag eller familjen bli smittad? Och jag känner mig ensam för det är en högre tröskel att ringa en kollega än om man sitter i samma rum och bara titta över skärmen och snacka lite skit.

Jag saknar känslan av att ha en tydlig uppgift, tillför något och känner mig meningsfull

Flera medlemmar säger också att de saknar att vara en del av ett sammanhang. Hemarbetet har lett till en känsla av vilsenhet och avsaknaden av en tydlig uppgift.

– Jag är otroligt less på allt, nu efter ett år. I början var det lite trevligt.  Nu känner jag mig som en hemmaman och det har aldrig varit en dröm. Jag saknar kollegorna, samspelet, samtalen. Och känslan av att ha en tydlig uppgift, att man tillför något och känner sig meningsfull. Nu känner jag mig lite vilsen och vet inte riktigt vad mitt syfte är, säger en man i flygbranschen.

Läs mer: Skador och besvär av hemarbete

En annan man, som jobbar med IT, säger att det känns som att han är arbetslös, trots att han inte är det.

– Jag har väl tappat det lite, liksom varför ska man raka sig när ingen ser. Varför ska man klä på sig när man inte går ut och träffar någon. Jag pratade med en vän om det här för några veckor sedan och hon sa: ”Så där var jag när jag var arbetslös. Och det gav mig en tankeställare för jag är ju inte arbetslös.”

Även positiva effekter

Men att arbeta på distans kan också vara bra för den psykiska hälsan. Många svarar att deras liv har blivit mindre stressiga och att det är lättare att få ihop livspusslet när arbetspendlingen försvann. Flera anger att de har fått större möjlighet att själva styra över sin arbetstid.

Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

I en studie från högskolan i Gävle visade forskare nyligen att hemarbetare i snitt sover 34 minuter mer varje natt jämfört med kontorsarbetare. Per Johnsson tror att det kan ha en positiv effekt på oss.

– Många, särskilt i storstäderna, har kunnat sova lite längre i stället för att pendla långa avstånd. Och vi vet att sömn är en väldigt viktig faktor för hur vi mår.

En kvinna, som arbetar som teknisk administratör, säger att hon har lättare att ta paus nu och tror att pandemin kommer att påverka hur arbetsgivare ser på hemarbete.

– När det blir mycket tar jag bara vattenkannan och går ut i trädgården en stund. Jag tror att vi kommer att jobba på ett annat sätt i framtiden. Tidigare fanns det en misstro bland våra chefer, de gillade inte att man jobbade hemma. Från min sida också. Jag tänkte nog att de som jobbade hemma gick och skrotade och såg det lite som semester. Men det här året har visat att det inte är så. Snarare tvärtom.

Oklart hur pandemin påverkar psyket

Exakt hur pandemin har påverkat vårt psykiska välmående är det ingen som vet. Folkhälsomyndigheten refererar på sin hemsida till flera nationella och internationella studier i ämnet. De flesta tyder på ett minskat psykiskt välmående, men effekterna är relativt små.

När det blir mycket tar jag bara vattenkannan och går ut i trädgården

I en studie från Uppsala universitet fann dock forskarna en betydande påverkan på den mentala hälsan. 30 procent av deltagarna upplevde depression, 24 procent ångest och 38 procent sömnproblem. Värst drabbade var personer med tidigare mental ohälsa, med fysisk ohälsa, personer som oroade sig för sin ekonomi på grund av pandemin, och yngre.

– Det förvånade oss lite eftersom restriktionerna främst, åtminstone i början av pandemin när studien gjordes, gällde personer över 70, säger Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, som varit med och gjort studien.

– Men yngre är i en fas av livet där mycket är ovisst. Det är ovanligare att ha en egen familj eller fast jobb. När man är mellan 20 och 30 år är det mycket som ska falla på plats som påverkas negativt av pandemin. Äldre personer är ofta mentalt starkare eftersom de har mer strukturerade och etablerade liv.

Hennes råd till den som mår dåligt är att försöka att hålla fast vid strukturer från livet innan pandemin, och att upprätthålla sociala relationer, även om det inte går att träffas fysiskt. Videosamtal och telefonsamtal är ett bra hjälpmedel när vi inte kan ses, men kan inte ersätta möten där vi träffas på riktigt, enligt Karin Brocki.

– För att vi ska må bra behöver vi i längden också möten där vi träffas på riktigt.

Många lärdomar under året

Inom kort inleds den sista fasen av vaccineringen. Hoppet om ett liv utan pandemi börjar vakna. Men psykologen Per Johnsson tror att effekterna kommer att sitta i ett tag.

Läs mer: 8 av 10 chefer tror på förändrat ledarskap efter pandemin

– Jag märker själv hur folk går omvägar för att slippa möta andra människor. Rädslan för andra människor har satt sig djupare än vi kanske tror. Det går att reparera, men jag tror att det tar tid innan vi inser att de flesta människor inte är farliga för oss.

Karin Brocki håller med om att det kommer att ta tid innan allt är som vanligt. Men hon tror att vi skulle klara av en ny pandemi bättre.

– Vi har lärt oss att inte ta saker för givna och vi har fått insikter i vad som är viktigt i livet. Många har också erfarenhet av att jobba hemifrån och har lärt sig att leva på ett nytt sätt.

Så gjordes undersökningen

  • Opinionsinstitutet Novus genomförde på uppdrag av Kollega 790 intervjuer med medlemmar i Unionen under perioden 31 mars – 12 april i år.
  • Deltagarfrekvensen bland de tillfrågade var 47 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Klart: Nu ska koldioxiden fångas in

Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Publicerad 16 april 2025, kl 06:01
Underhållsingenjören Jonas Karlsson till vänster, rök stiger ut från kraftvärmeverkets skorsten till höger
Underhållsingenjören Jonas Karlsson är ständigt redo att rycka ut om något fel uppstår inne i kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. En ny anläggning ska fånga in koldioxiden från verkets torn. Foto: Oskar Lind

Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.

Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.

Bild på underhållsingenjör Jonas Karlsson.
Jonas Karlsson. Foto: Oskar Lind

– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan. 

Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.

Beslut om att satsa på att fånga koldioxid 

I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.

Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden. 

Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.

– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.

På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.

– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.

Stockholm Exergis forskningschef Fabian Levihn framför forskningsanläggningen för att fånga in koldioxid.
Forskningschef Fabian Levihn framför den lilla forskningsanläggningen. Han vet allt om infångning av koldioxid. Foto: Oskar Lind

Ska leda till negativa utsläpp

Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten. 

Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.

– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.

Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp. 

– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn. 

Parisavtalet 

  • Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. 
  • Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kritik från andra forskare

Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:

– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?

Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.

– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.

Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.

– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.

Är det inte viktigt att någon går före?

– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.

Exergis vd håller inte med om kritiken

Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.

– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.

Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?

– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.

Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?

– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert. 

Bärbara gasvarnare ett måste

En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen. 

– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson. 

Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).

– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.

Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls. 

– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.

Torbjörn Tenfält

Förgiftning vid 10 procent koldioxid 

  • 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
  • I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
  • Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket