Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

11 tips till dig som är ny som chef

Mer inflytande, personlig utveckling och bättre betalt. Att ta steget och bli chef kan vara lockande. Men det finns en del att tänka på innan du tackar ja till en chefstjänst och även under den första tiden. Psykologen Rocky Raber, som utbildat ledare i 30 år, ger sina bästa råd.
Ola Rennstam Publicerad
Ung kvinna ser fundersam ut omringad av frågetecken och utropstecken.
Har du blivit erbjuden en chefstjänst? Det finns en hel del att tänka på innan du tackar ja - och många fallgropar för den som är ny i chefsrollen. Foto: Shutterstock

1. Beredskap

Ställ dig frågan om du verkligen gillar att leda andra, varför du egentligen vill vara chef och vad som driver dig.

– Ta reda på vem din chef kommer att vara samt vem du kommer att leda. Finns det en historik som kan vara viktigt att känna till? Fråga dig hur väl rollen passar din privata situation - kommer den vara hållbar? säger Rocky Raber.

2. Rätt förutsättningar

Klargör hur ditt uppdrag ser ut och vad du går in i. Vilka uppgifter ingår i ditt ledarskap – på kort och på lång sikt. Hur ser organisationen ut, vilket är ditt mandat och dina befogenheter? Matchar dina värderingar organisationens?

– Ta reda på om du har förutsättningar att kunna uträtta något eller om det i själva verket är någon annan som vill lösa ett problem och använder dig. Vilka förväntningar finns på tjänsten? Har du har rätt kompetens och kommer du få utveckla den?

3. Skapa ett fungerande team!

Många chefer är bra på att leda individer i en grupp men man är ingen ledare om man inte kan leda en hel grupp.

– Satsar man bara på individer riskerar man att gå miste om mycket. Att vara chef handlar om att få individerna att bli ett välfungerande och kraftfullt team som har fokus på uppgiften, litar på varandra och vill varandra väl, säger Rocky Raber.

För att lyckas måste man – om man inte redan besitter den – skaffa sig kunskap om gruppdynamik.

– Är man inte intresserad av att få gruppen att komma samman och ha samma syn på sitt uppdrag, mål, roller och sättet att kommunicera och samarbeta kommer det bli tufft.

4. Anpassa ditt ledarskap

Se varje person och vad varje person behöver. Läs av signaler och använd din instinkt – inte minst viktigt nu när många av oss arbetar på distans. Stäm kontinuerligt av varje persons uppdrag, roll, mål och förväntningar så att alla vet att de jobbar med rätt saker och på rätt sätt. Bygg en kultur som främjar att människor är öppna och har respekt för oliktänkande.

– Varje person i gruppen ska lära sig att ta ansvar för det som händer och det är chefens ansvar att uppmuntra det. Se till att alla får möjlighet att tänka själva och fånga upp det. Vi behöver inte tänka lika, tvärtom ökar det kreativiteten i en grupp, säger Rocky Raber.

5. Förankra med din chef!

När du själv har kommit fram till hur du vill arbeta med din medarbetargrupp är det viktigt att förankrar det med din egen chef så du får uppbackning och även bygger den relationen.

6. Självkännedom

Att ha självkännedom och vara genuint intresserad av andra människor är nyckeln för att lyckas som ledare. Är du inte intresserad av att lära känna dig själv ska du tacka nej till chefsjobbet, anser Rocky Raber.

– Är du en person som är beroende av att vara omtyckt och få bekräftelse kan du råka illa ut. Dessutom kommer du inte få saker gjorda. Är du prestationsorienterad och saknar tålamod att vänta in andra kommer du att bli frustrerad. Det kan vara mycket känslor som ska hanteras, fråga dig själv om du är beredd att agera när det blir tufft, säger hon.

7. Du behöver inte vara perfekt!

Utveckla din självkännedom och kompetens kring egna styrkor, utvecklingsbara sidor, drivkrafter och behov. För att lyckas som chef måste du förstå dina styrkor och svagheter. Rocky Raber ger rådet att stanna upp minst en gång i veckan för att reflektera över vad som hänt, hur du agerade i en viss situation och hur du upplevde det.

– Ha inställningen att du inte behöver vara perfekt. Men arbeta med din medvetenhet kring vilka behov du har, hur du påverkar andra och hur du blir påverkad av omgivningen. Fråga dig om du kan säga nej till saker, eller alltid säga ja.

8. Skaffa ett bollplank!

För att orka vara ensam i de beslut som du ibland måste ta är det viktigt att ha någon att prata med. Det ger distans till det du gör och det du vill. Det kan vara någon i organisationen eller utanför som en mentor, coach eller en klok vän.

9. Bygg upp förtroende och ta tag i konflikter

Ta tag i konflikter direkt så de inte blir till en surdeg.

– Ingen gillar svåra samtal men det går att hitta tillvägagångssätt så att man gör det på ett mänskligt sätt, säger Rocky Raber.

Som chef bör du inte vara för nära medarbetarna i teamet eftersom det minskar din frihet att ta beslut, men du ska samtidigt inte vara för långt ifrån dem så du uppfattas som icke-närvarande.

– Din relation med gruppen är en balansgång och man måste förstå att alla har en roll att spela, chefen har en och medarbetaren en annan.

10. Kartlägg dina utmaningar!

Rocky Raber beskriver fyra typer av utmaningar: Uppåt, exempelvis ett oklart uppdrag från ledningen. Inåt i organisationen, till exempel i form av motstånd från enskilda medarbetare. Utåt – en stress att inte hinna leverera i tid till kunderna. Den fjärde utmaningen är att skapa balans mellan privat- och arbetslivet.

Ett annat dilemma är om du inte tror att förändringen ledningen vill att du ska genomföra är den bästa för verksamheten.

– Motivation måste komma inifrån. Var ärlig mot dig själv och ta en funderare på om du tror att du kan genomföra den trots att du inte är motiverad. Sen finns det alltid situationer där man kanske inte är helt överens men ändå måste vara lojal med rollen, säger Rocky Raber.

11. Det finns hjälp – om du kör fast

Ta hjälp. Diskutera med närmaste chef, ditt bollplank eller ett nätverk av andra chefer. Det finns situationer där man inte kommer vidare på egen hand.

– Glöm inte att Du är det viktigaste verktyg i ditt ledarskap, säger Rocky Raber.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.