Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

You were saying?

Kanske är du fena på engelska. Men affärsengelska är något helt eget. En specialkurs kan vara räddningen.
Johanna Rovira Publicerad 15 februari 2017, kl 11:10
Sebastian Calero sitter i ett fönster.
Sebastian Calero undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska. Foto: Klas Sjöberg

We don't want to come on the kant with the fack – we have all the same slutstation, förklarade företagsledaren för sina engelska kunder, som inte trodde sina öron.

Det kan lätt bli fel.

Sakta men säkert sprider sig det engelska språket inom olika områden i samhället. På arbetsmarknaden är det snarare regel än undantag att företagen kräver att arbetssökande ska kunna uttrycka sig väl på engelska, i både tal och skrift.

Men även om man är fena på att diskutera såväl maträtter som andra vardagliga ämnen med engelskspråkiga vänner är det inte säkert att man kan hitta just de ord man behöver för att prata affärer med kunder eller kollegor från andra länder. Det kan ju så lätt bli fel.

Det största felet man kan göra är dock att inte alls försöka. Det menar Sebastian Calero, som undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska, ofta på deras egna arbetsplatser.

– När jag jobbade som tolk var jag med när grundarna av ett startupföretag som skulle etablera sig i Israel behövde övertyga potentiella investerare där. En av delägarna pratade riktigt usel engelska, och ändå var det han som förde ordet. Han begick så många misstag, rysligt många, men det gjorde inget – alla förstod vad han ville ha sagt, säger Sebastian Calero, som arbetar för utbildningsföretaget Upgrades.

Affärsengelska är dock så mycket mer än bara ord, menar han. Det är en transaktion, i bemärkelsen mellanhavande. Man är ute efter att sluta ett avtal, övertyga någon om något. Och det kan man göra även om språket inte sitter som en smäck.

Sebastian Calero gillar språk – han talar flytande spanska, engelska och – efter bara tolv månader i Sverige – hygglig svenska, även om den är kryddad med en del engelska ord och uttryck. Han har jobbat som översättare, tolk och lärare. I Colombia startade han ett eget språkföretag som bisyssla och upptäckte behovet av nya sätt att lära ut språk.

– Många tror att de är dåliga på engelska, men det är fel, de behöver bara få hjälp, bli stärkta och uppmuntrade för att övervinna sina språksvårigheter. Andra pratar jättebra engelska men det blir fel i alla fall.

– Jag har en elev, en företagsledare, som är dyslektiker, så hans engelska är inte den bästa, men han är en mycket framgångsrik affärsman – en riktig succé. Han brukar ofta sms:a mig för att fråga vad saker heter och för att berätta hur det går.

Sebastian Calero menar att det inte finns bara ett enda sätt att skriva och tala affärsengelska på, men han tipsar alltid sina studenter att ta hjälp av språkguider (som finns på nätet) eller engelskspråkiga vänner och bekanta om de är osäkra.

– Även om jag inte är något stort fan av strikta regler skulle jag inte rekommendera någon att skriva ”Hey dude” när de inleder ett mejl till en affärsman.

”Respected” plus titeln funkar alltid, när man skriver till någon, menar Sebastian Calero. Skippa småsnacket är ett annat hett tips.

Ett av de vanligaste felen som svenska affärsmän gör när de ska tala affärsengelska är att försöka använda tjusiga ord för att säga enkla grejer. Det du vill är att få ut ditt budskap. Gå rakt på sak – använd inte massa onödiga ord för att få fram din poäng.

– Ett annat fel är att man använder gerundium – alltså ing-form – på ett lustigt sätt. Det är inte alltid fel, men ganska ofta, säger Sebastian Calero. 

SPRÅKCOACHENS BÄSTA TIPS

● Gå rakt på sak – ”less is more”.

● Överanvänd inte gerundium: Sätt inte -ing på varje ord.

● Använd gärna så kallade powerphrases – kortare uttryck som influerar och övertygar, utan att man verkar brysk eller otrevlig.

● Läs språkguider (style guides) när du ska göra affärer på ett främmande språk.

● Ring någon som har det aktuella språket som hemspråk och ställ frågor.

● Våga tala – man respekterar alltid någon som försöker.

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat