Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Virtuellt kontor är framtidens arbetsplats

Redan i dag finns det virtuella kontor, arbetsplatser som bara existerar i cyberrymden. Hur det är att jobba i en virtuell arbetsmiljö och vad det får för konsekvenser för kropp och själ, ska forskare vid Chalmers tekniska högskola ta reda på.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock.
Hur skulle virtuella kontor fungera i framtidens arbetsvärld? Det tittar forskare vid Chalmers på. Shutterstock.

Otaliga tjänstemän har jobbat hemifrån under coronapandemin och 90 procent av alla som distansjobbat vill fortsätta ha den möjligheten, åtminstone någon dag i veckan, visar Internetsstiftelsens senaste rapport.  Hybridkontor diskuteras, men forskare vid Chalmers tekniska högskola går längre än så och vill utforska fördelar och nackdelar med helt virtuella kontor, alltså kontor som är datorsimulerade och som man bara kan besöka med hjälp av VR-utrustning.

Läs mer: Hybridkontor - så får ni det att funka

– Gradvis blir det allt vanligare med virtuella glasögon i spelvärlden och vi vill ta reda på vad en vanlig kontorsnisse kan göra i en digital värld, säger Cecilia Berlin, forskare i fysisk och organisk ergonomi.

Pengar till forskning

Tillsammans med kollegan Maral Babapour Chafi, som forskar om aktivitetsbaserade arbetssätt och kontorsmiljöer, har hon fått drygt 2,5 miljoner kronor av AFA försäkring för att undersöka hur tjänstemän påverkas både fysiskt och psykiskt av att arbeta i en virtuell miljö.

– En möjlighet i en virtuell värld är att du rör dig mer. Det finns redan i dag aktörer som erbjuder plattformar för virtuellt kontorsarbete. Vi vet ännu inte hur de är utformade men det vore ett himla slöseri om det innebär att sitta låst vid ett skrivbord.

Under två år ska forskarna bland annat själva testa att jobba i virtuell miljö och studera hur försökspersoner påverkas kort- och långsiktigt. Riskerar musarmen bli ersatt av VR-nacke? Vilka blir effekterna för koncentration, kommunikation och samarbete? är några av de frågor forskarna hoppas kunna besvara.

Rekommendationer om ergonomi

Resultatet är tänkt att användas av arbetsgivare som vill införa virtuell arbetsmiljö och förhoppningsvis också rekommendationer för ergonomi på VR-kontor. Allt beroende på vad Cecilia Berlin och hennes kollega kommer fram till, vill säga.

–Vi vet inte om virtuella kontorsarbete är ett möjligt eller överhuvudtaget önskvärt alternativ till vanligt kontorsarbete. Det är inte säkert att det är mer produktivt, det vet vi först när vi är klara med projektet, säger Cecilia Berlin.

 

Virtuell verklighet

  • VR står för virtual reality.
  • VR-headset eller VR-glasögon visar en digital värld där sensorer reagerar på hur du rör dig och speglar dina rörelser i den virtuella miljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.