Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Virtuellt kontor är framtidens arbetsplats

Redan i dag finns det virtuella kontor, arbetsplatser som bara existerar i cyberrymden. Hur det är att jobba i en virtuell arbetsmiljö och vad det får för konsekvenser för kropp och själ, ska forskare vid Chalmers tekniska högskola ta reda på.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock.
Hur skulle virtuella kontor fungera i framtidens arbetsvärld? Det tittar forskare vid Chalmers på. Shutterstock.

Otaliga tjänstemän har jobbat hemifrån under coronapandemin och 90 procent av alla som distansjobbat vill fortsätta ha den möjligheten, åtminstone någon dag i veckan, visar Internetsstiftelsens senaste rapport.  Hybridkontor diskuteras, men forskare vid Chalmers tekniska högskola går längre än så och vill utforska fördelar och nackdelar med helt virtuella kontor, alltså kontor som är datorsimulerade och som man bara kan besöka med hjälp av VR-utrustning.

Läs mer: Hybridkontor - så får ni det att funka

– Gradvis blir det allt vanligare med virtuella glasögon i spelvärlden och vi vill ta reda på vad en vanlig kontorsnisse kan göra i en digital värld, säger Cecilia Berlin, forskare i fysisk och organisk ergonomi.

Pengar till forskning

Tillsammans med kollegan Maral Babapour Chafi, som forskar om aktivitetsbaserade arbetssätt och kontorsmiljöer, har hon fått drygt 2,5 miljoner kronor av AFA försäkring för att undersöka hur tjänstemän påverkas både fysiskt och psykiskt av att arbeta i en virtuell miljö.

– En möjlighet i en virtuell värld är att du rör dig mer. Det finns redan i dag aktörer som erbjuder plattformar för virtuellt kontorsarbete. Vi vet ännu inte hur de är utformade men det vore ett himla slöseri om det innebär att sitta låst vid ett skrivbord.

Under två år ska forskarna bland annat själva testa att jobba i virtuell miljö och studera hur försökspersoner påverkas kort- och långsiktigt. Riskerar musarmen bli ersatt av VR-nacke? Vilka blir effekterna för koncentration, kommunikation och samarbete? är några av de frågor forskarna hoppas kunna besvara.

Rekommendationer om ergonomi

Resultatet är tänkt att användas av arbetsgivare som vill införa virtuell arbetsmiljö och förhoppningsvis också rekommendationer för ergonomi på VR-kontor. Allt beroende på vad Cecilia Berlin och hennes kollega kommer fram till, vill säga.

–Vi vet inte om virtuella kontorsarbete är ett möjligt eller överhuvudtaget önskvärt alternativ till vanligt kontorsarbete. Det är inte säkert att det är mer produktivt, det vet vi först när vi är klara med projektet, säger Cecilia Berlin.

 

Virtuell verklighet

  • VR står för virtual reality.
  • VR-headset eller VR-glasögon visar en digital värld där sensorer reagerar på hur du rör dig och speglar dina rörelser i den virtuella miljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek