Vings flygbolag Sunclass airlines stäms av Unionen på drygt 3,5 miljoner för brott mot kollektivavtalet. Summan skulle ha varit betydligt högre om inte flera medlemmar avstått sina rättigheter.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Vings eget flygbolag, Sunclass airlines, stäms på miljonbelopp av Unionen förkollektivavtalsbrott. Foto: Johan Nilsson / TT
I juni i fjol skickade 21 Unionenmedlemmar på Sunclass airlines, som i huvudsak flyger för resebolaget Ving, in ansökningar om att sluta sin anställning och få ut ett avgångsvederlag på två årslöner. Enligt det då gällande lokala kollektivavtalet hade kabinpersonal på flygbolaget rätt till 24 månadslöner om de jobbat i 20 år varav de senaste två åren i aktiv tjänst i Sverige.
Men i stället för att få ut sina avgångspengar i oktober, blev samtliga kabinanställda i Sverige uppsagda i augusti, som Kollega skrivit om tidigare.
Orsaken till massuppsägningen var, enligt flygbolaget, att Unionen vägrat gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent.
Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet eftersom anställda nekats rätten att sluta och kvittera ut avgångsvederlag. Förutom skadestånd motsvarande 24 månadslöner för fem medlemmar, kräver Unionen också att flygbolaget betalar ut allmänna skadestånd för brott mot kollektivavtalet – den sammanlagda summan hamnar på över 3,5 miljoner kronor.
– Det är bara en bråkdel av utgångsbeloppet eftersom det rörde sig om 21 medlemmar från början. Alla utom fem har tackat ja till återanställning, säger David Hellman, jurist på Unionen.
"Rörigt och obehagligt"
Enligt före detta anställda på Sunclass airlines har det förekommit påtryckningar för att man ska avstå från avgångsvederlaget.
– Det har varit rörigt och ett obehagligt högt tonläge där kollegor känt sig pressade att avstå från pengarna och komma tillbaka till företaget, säger en före detta anställd som vill vara anonym.
Enligt facket erbjöds inte alla uppsagda återanställning. Dessutom så innebar erbjudandet att anställda fick gå ner i arbetstid.
Facket: ”Finns inga skäl”
Sunclass airlines vill inte svara på Kollegas frågor om varför de nekat anställda avgångsvederlag – de som ansökte om avgångspaketet ett halvår tidigare blev, enligt uppgift, beviljade sina 24 månadslöner utan knussel. Inte heller arbetsgivarorganisationen Svenska Flygbranschen vill kommentera beslutet.
Enligt Unionens jurister uppfyller samtliga sökanden de kriterier som finns i kollektivavtalet och de lämnade in sina ansökningar flera månader innan kabinpersonal sades upp.
– Vi anser att avtalstexten är tydlig och ser inte att det skulle finnas några skäl till undantag från avtalet, säger David Hellman.
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
Viktor Anesäter Foto: Unionen
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.