Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vings flygbolag stäms på miljonbelopp av facket

Vings flygbolag Sunclass airlines stäms av Unionen på drygt 3,5 miljoner för brott mot kollektivavtalet. Summan skulle ha varit betydligt högre om inte flera medlemmar avstått sina rättigheter.
Johanna Rovira Publicerad
Ving-flygplan parkerade på marken.
Vings eget flygbolag, Sunclass airlines, stäms på miljonbelopp av Unionen förkollektivavtalsbrott. Foto: Johan Nilsson / TT

I juni i fjol skickade 21 Unionenmedlemmar på Sunclass airlines, som i huvudsak flyger för resebolaget Ving, in ansökningar om att sluta sin anställning och få ut ett avgångsvederlag på två årslöner. Enligt det då gällande lokala kollektivavtalet hade kabinpersonal på flygbolaget rätt till 24 månadslöner om de jobbat i 20 år varav de senaste två åren i aktiv tjänst i Sverige.

Men i stället för att få ut sina avgångspengar i oktober, blev samtliga kabinanställda i Sverige uppsagda i augusti, som Kollega skrivit om tidigare.

Orsaken till massuppsägningen var, enligt flygbolaget, att Unionen vägrat gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent.

Brott mot kollektivavtal

Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet eftersom anställda nekats rätten att sluta och kvittera ut avgångsvederlag. Förutom skadestånd motsvarande 24 månadslöner för fem medlemmar, kräver Unionen också att flygbolaget betalar ut allmänna skadestånd för brott mot kollektivavtalet – den sammanlagda summan hamnar på över 3,5 miljoner kronor.

– Det är bara en bråkdel av utgångsbeloppet eftersom det rörde sig om 21 medlemmar från början. Alla utom fem har tackat ja till återanställning, säger David Hellman, jurist på Unionen.

"Rörigt och obehagligt"

Enligt före detta anställda på Sunclass airlines har det förekommit påtryckningar för att man ska avstå från avgångsvederlaget.

– Det har varit rörigt och ett obehagligt högt tonläge där kollegor känt sig pressade att avstå från pengarna och komma tillbaka till företaget, säger en före detta anställd som vill vara anonym.

Enligt facket erbjöds inte alla uppsagda återanställning. Dessutom så innebar erbjudandet att anställda fick gå ner i arbetstid. 

Facket: ”Finns inga skäl”

Sunclass airlines vill inte svara på Kollegas frågor om varför de nekat anställda avgångsvederlag – de som ansökte om avgångspaketet ett halvår tidigare blev, enligt uppgift, beviljade sina 24 månadslöner utan knussel. Inte heller arbetsgivarorganisationen Svenska Flygbranschen vill kommentera beslutet.

Enligt Unionens jurister uppfyller samtliga sökanden de kriterier som finns i kollektivavtalet och de lämnade in sina ansökningar flera månader innan kabinpersonal sades upp.

– Vi anser att avtalstexten är tydlig och ser inte att det skulle finnas några skäl till undantag från avtalet, säger David Hellman.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten