Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Det känns som en käftsmäll. Så beskriver Unionenklubben på Sunclass airlines uppsägningsbeskedet av kabinpersonalen. Enligt klubben är bolagets uppgifter om att 98 procent av medarbetarna skulle vara för en lönesänkning helt felaktig.
Ola Rennstam Publicerad
Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT
Ving krävde att alla anställda skulle gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent för att inte säga upp några medarbetare. Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT

Tidigare i veckan kunde Kollega berätta att Vings flygbolag, Sunclass airlines, säger upp samtliga svenska kabinanställda, totalt 175 personer.

Bakgrunden till beslutet är att flygbolaget behöver spara mycket pengar till följd av krisen i flygbranschen. I juni presenterade Sunclass airlines en besparingpaket som innebar att kabinpersonalen skulle gå ner i grundlön med 20 procent, något fackförbunden i Norge och Danmark valde att gå med på. Unionen, som organiserar den svenska kabinpersonalen sa nej, eftersom praxis på svensk arbetsmarknad inte medger lönesänkningar.

Under sommaren har Unionenklubben presenterat en handfull olika förslag som, enligt facket, skulle spara lika mycket pengar som företagets lönesänkning. Men möttes av kalla handen.

– Ledningen har inte ens tittat på våra förslag, de har bara sagt nej. Det här är otroligt dåligt skött av vårt bolag, säger Jonna Thulin, ordförande för Unionenklubben på Sunclass airlines och fortsätter:

– All personal har varit helt med på att vi måste dra ner på kostnader och att vi måste hjälpa till. Det pågår en pandemi i världen och hela flygbranschen går på knäna. Vi hade kunnat komma överens genom ett givande och tagande, men ledningen har drivit sin linje stenhårt.

Läs mer: Anställda på Ving sägs upp

Efter att förhandlingarna mellan Unionen och Sunclass airlines slutat i oenighet valde bolaget att säga upp hela den svenska personalstyrkan. Man gick därpå ut i media med budskapet att det var Unionens fel att förhandlingarna strandat och att man tvingas säga upp personal. Flygbolaget hävdade också att 98 procent av den svenska kabinpersonalen var för en lönesänkning, men det är helt felaktigt enligt Jonna Thulin.

– Det hade ingenting med sänkningen av grundlönen att göra och det var ingen omröstning. Det handlade om man kunde tänka sig att ta bort ett lönetillägg efter att permitteringsstödet försvunnit, alltså ändra i sitt anställningsavtal, säger hon.

Från och med torsdagen den 20 augusti är all personal uppsagd, men inte arbetsbefriad.

– Uppsägningsbeskedet var en käftsmäll, efter alla våra ansträngningar.  Det här är ett trauma för många som blir utan jobb, svårt för många att få nytt jobb, säger Jonna Thulin.

Läs mer: "Sänk lönen eller bli av med jobbet"

Känslorna bland de 175 uppsagda medarbetarna är blandade.

– Det har uppstått grupperingar där hälften är skitförbannade på Unionen för att man inte går med på att rädda jobb och hälften har förståelse för att man måste rätta sig efter vad som gäller här i Sverige, säger Jonna Thulin.

En av de som sagts upp är Kristin, som jobbat i bolaget i över 30 år. Hon anser företaget utnyttjat pandemin för att göra sig av med folk.

– Jag är så arg och besviken på vår arbetsgivare, att de inte har lyssnat. Det verkar som att de velat säga upp oss hela tiden. Jag hade kunnat gå med på nästan vad som helst - ett tag - men aldrig permanent lönesänkning. Det känns som man är lagd på en soptipp och att det enbart på grund av principer, säger hon.

Att företag vill sänka löner för medarbetarna på det sätt som Sunclass airlines har försökt är relativt ovanligt, enligt Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

– Innan vi hade korttidsarbetet på plats förekom det att företag ville minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, säger han.

Att aldrig acceptera lönesänkningar för medlemmarna är en facklig princip som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Vi är emot det av samma skäl som svensk fackföreningsrörelse har varit emot det sedan 1900-talets början. Det grundar sig i att värna den viktigaste idén med ett kollektivavtal nämligen att skapa en lönenivå och behålla en utgående lön, förtydligar Martin Wästfelt.

Sänkta löner leder i förlängningen till lönedumpning, enligt Unionens förhandlingschef. Hade Unionen gått med på Sunclass airlines förslag skulle alla kabinanställda i Sverige ha drabbats på sikt.

– Sänker man lönerna på ett ställe leder det med stor sannolikhet till att lönenivåerna sjunker i hela branschen. Det öppnar också upp för att konkurrera med löner vilket strider mot kollektivavtalets grundläggande idé. Genom kollektivavtalet har man lovat varandra att inte ta jobb på andra villkor än de som följer avtalet.

Läs mer: Stordalen tar över Ving

Enligt Unionen skulle en lönesänkningar även få stora negativa konsekvenser för individen, som till exempel försämrad sjukpenningsgrundande inkomst (SGI), ersättning från a-kassan och framtida pension genom lägre avsättningar till både den allmänna pensionen och tjänstepensionen – framför allt för dem som har ITP2. Även ersättning från Unionens inkomstförsäkring kan påverkas och även den statliga lönegarantin.

Många medlemmar på företaget tycker att Unionen borde gått med på en lönesänkning för att rädda jobben. Vad har ni att säga till dem?
– Jag har hundra procent förståelse för att de här medlemmarna tycker att det känns otroligt tungt och att man ur ett enskilt perspektiv sitter i en jättesvår situation. Men samtidigt så har vi i våra demokratiska beslut och i kollektivavtal slagit fast att det här ska ske på en annan nivå än med individen.

Kollega har sökt företrädare för Sunclass airlines.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.