Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Det känns som en käftsmäll. Så beskriver Unionenklubben på Sunclass airlines uppsägningsbeskedet av kabinpersonalen. Enligt klubben är bolagets uppgifter om att 98 procent av medarbetarna skulle vara för en lönesänkning helt felaktig.
Ola Rennstam Publicerad
Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT
Ving krävde att alla anställda skulle gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent för att inte säga upp några medarbetare. Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT

Tidigare i veckan kunde Kollega berätta att Vings flygbolag, Sunclass airlines, säger upp samtliga svenska kabinanställda, totalt 175 personer.

Bakgrunden till beslutet är att flygbolaget behöver spara mycket pengar till följd av krisen i flygbranschen. I juni presenterade Sunclass airlines en besparingpaket som innebar att kabinpersonalen skulle gå ner i grundlön med 20 procent, något fackförbunden i Norge och Danmark valde att gå med på. Unionen, som organiserar den svenska kabinpersonalen sa nej, eftersom praxis på svensk arbetsmarknad inte medger lönesänkningar.

Under sommaren har Unionenklubben presenterat en handfull olika förslag som, enligt facket, skulle spara lika mycket pengar som företagets lönesänkning. Men möttes av kalla handen.

– Ledningen har inte ens tittat på våra förslag, de har bara sagt nej. Det här är otroligt dåligt skött av vårt bolag, säger Jonna Thulin, ordförande för Unionenklubben på Sunclass airlines och fortsätter:

– All personal har varit helt med på att vi måste dra ner på kostnader och att vi måste hjälpa till. Det pågår en pandemi i världen och hela flygbranschen går på knäna. Vi hade kunnat komma överens genom ett givande och tagande, men ledningen har drivit sin linje stenhårt.

Läs mer: Anställda på Ving sägs upp

Efter att förhandlingarna mellan Unionen och Sunclass airlines slutat i oenighet valde bolaget att säga upp hela den svenska personalstyrkan. Man gick därpå ut i media med budskapet att det var Unionens fel att förhandlingarna strandat och att man tvingas säga upp personal. Flygbolaget hävdade också att 98 procent av den svenska kabinpersonalen var för en lönesänkning, men det är helt felaktigt enligt Jonna Thulin.

– Det hade ingenting med sänkningen av grundlönen att göra och det var ingen omröstning. Det handlade om man kunde tänka sig att ta bort ett lönetillägg efter att permitteringsstödet försvunnit, alltså ändra i sitt anställningsavtal, säger hon.

Från och med torsdagen den 20 augusti är all personal uppsagd, men inte arbetsbefriad.

– Uppsägningsbeskedet var en käftsmäll, efter alla våra ansträngningar.  Det här är ett trauma för många som blir utan jobb, svårt för många att få nytt jobb, säger Jonna Thulin.

Läs mer: "Sänk lönen eller bli av med jobbet"

Känslorna bland de 175 uppsagda medarbetarna är blandade.

– Det har uppstått grupperingar där hälften är skitförbannade på Unionen för att man inte går med på att rädda jobb och hälften har förståelse för att man måste rätta sig efter vad som gäller här i Sverige, säger Jonna Thulin.

En av de som sagts upp är Kristin, som jobbat i bolaget i över 30 år. Hon anser företaget utnyttjat pandemin för att göra sig av med folk.

– Jag är så arg och besviken på vår arbetsgivare, att de inte har lyssnat. Det verkar som att de velat säga upp oss hela tiden. Jag hade kunnat gå med på nästan vad som helst - ett tag - men aldrig permanent lönesänkning. Det känns som man är lagd på en soptipp och att det enbart på grund av principer, säger hon.

Att företag vill sänka löner för medarbetarna på det sätt som Sunclass airlines har försökt är relativt ovanligt, enligt Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

– Innan vi hade korttidsarbetet på plats förekom det att företag ville minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, säger han.

Att aldrig acceptera lönesänkningar för medlemmarna är en facklig princip som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Vi är emot det av samma skäl som svensk fackföreningsrörelse har varit emot det sedan 1900-talets början. Det grundar sig i att värna den viktigaste idén med ett kollektivavtal nämligen att skapa en lönenivå och behålla en utgående lön, förtydligar Martin Wästfelt.

Sänkta löner leder i förlängningen till lönedumpning, enligt Unionens förhandlingschef. Hade Unionen gått med på Sunclass airlines förslag skulle alla kabinanställda i Sverige ha drabbats på sikt.

– Sänker man lönerna på ett ställe leder det med stor sannolikhet till att lönenivåerna sjunker i hela branschen. Det öppnar också upp för att konkurrera med löner vilket strider mot kollektivavtalets grundläggande idé. Genom kollektivavtalet har man lovat varandra att inte ta jobb på andra villkor än de som följer avtalet.

Läs mer: Stordalen tar över Ving

Enligt Unionen skulle en lönesänkningar även få stora negativa konsekvenser för individen, som till exempel försämrad sjukpenningsgrundande inkomst (SGI), ersättning från a-kassan och framtida pension genom lägre avsättningar till både den allmänna pensionen och tjänstepensionen – framför allt för dem som har ITP2. Även ersättning från Unionens inkomstförsäkring kan påverkas och även den statliga lönegarantin.

Många medlemmar på företaget tycker att Unionen borde gått med på en lönesänkning för att rädda jobben. Vad har ni att säga till dem?
– Jag har hundra procent förståelse för att de här medlemmarna tycker att det känns otroligt tungt och att man ur ett enskilt perspektiv sitter i en jättesvår situation. Men samtidigt så har vi i våra demokratiska beslut och i kollektivavtal slagit fast att det här ska ske på en annan nivå än med individen.

Kollega har sökt företrädare för Sunclass airlines.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.