Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Det känns som en käftsmäll. Så beskriver Unionenklubben på Sunclass airlines uppsägningsbeskedet av kabinpersonalen. Enligt klubben är bolagets uppgifter om att 98 procent av medarbetarna skulle vara för en lönesänkning helt felaktig.
Ola Rennstam Publicerad
Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT
Ving krävde att alla anställda skulle gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent för att inte säga upp några medarbetare. Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT

Tidigare i veckan kunde Kollega berätta att Vings flygbolag, Sunclass airlines, säger upp samtliga svenska kabinanställda, totalt 175 personer.

Bakgrunden till beslutet är att flygbolaget behöver spara mycket pengar till följd av krisen i flygbranschen. I juni presenterade Sunclass airlines en besparingpaket som innebar att kabinpersonalen skulle gå ner i grundlön med 20 procent, något fackförbunden i Norge och Danmark valde att gå med på. Unionen, som organiserar den svenska kabinpersonalen sa nej, eftersom praxis på svensk arbetsmarknad inte medger lönesänkningar.

Under sommaren har Unionenklubben presenterat en handfull olika förslag som, enligt facket, skulle spara lika mycket pengar som företagets lönesänkning. Men möttes av kalla handen.

– Ledningen har inte ens tittat på våra förslag, de har bara sagt nej. Det här är otroligt dåligt skött av vårt bolag, säger Jonna Thulin, ordförande för Unionenklubben på Sunclass airlines och fortsätter:

– All personal har varit helt med på att vi måste dra ner på kostnader och att vi måste hjälpa till. Det pågår en pandemi i världen och hela flygbranschen går på knäna. Vi hade kunnat komma överens genom ett givande och tagande, men ledningen har drivit sin linje stenhårt.

Läs mer: Anställda på Ving sägs upp

Efter att förhandlingarna mellan Unionen och Sunclass airlines slutat i oenighet valde bolaget att säga upp hela den svenska personalstyrkan. Man gick därpå ut i media med budskapet att det var Unionens fel att förhandlingarna strandat och att man tvingas säga upp personal. Flygbolaget hävdade också att 98 procent av den svenska kabinpersonalen var för en lönesänkning, men det är helt felaktigt enligt Jonna Thulin.

– Det hade ingenting med sänkningen av grundlönen att göra och det var ingen omröstning. Det handlade om man kunde tänka sig att ta bort ett lönetillägg efter att permitteringsstödet försvunnit, alltså ändra i sitt anställningsavtal, säger hon.

Från och med torsdagen den 20 augusti är all personal uppsagd, men inte arbetsbefriad.

– Uppsägningsbeskedet var en käftsmäll, efter alla våra ansträngningar.  Det här är ett trauma för många som blir utan jobb, svårt för många att få nytt jobb, säger Jonna Thulin.

Läs mer: "Sänk lönen eller bli av med jobbet"

Känslorna bland de 175 uppsagda medarbetarna är blandade.

– Det har uppstått grupperingar där hälften är skitförbannade på Unionen för att man inte går med på att rädda jobb och hälften har förståelse för att man måste rätta sig efter vad som gäller här i Sverige, säger Jonna Thulin.

En av de som sagts upp är Kristin, som jobbat i bolaget i över 30 år. Hon anser företaget utnyttjat pandemin för att göra sig av med folk.

– Jag är så arg och besviken på vår arbetsgivare, att de inte har lyssnat. Det verkar som att de velat säga upp oss hela tiden. Jag hade kunnat gå med på nästan vad som helst - ett tag - men aldrig permanent lönesänkning. Det känns som man är lagd på en soptipp och att det enbart på grund av principer, säger hon.

Att företag vill sänka löner för medarbetarna på det sätt som Sunclass airlines har försökt är relativt ovanligt, enligt Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

– Innan vi hade korttidsarbetet på plats förekom det att företag ville minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, säger han.

Att aldrig acceptera lönesänkningar för medlemmarna är en facklig princip som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Vi är emot det av samma skäl som svensk fackföreningsrörelse har varit emot det sedan 1900-talets början. Det grundar sig i att värna den viktigaste idén med ett kollektivavtal nämligen att skapa en lönenivå och behålla en utgående lön, förtydligar Martin Wästfelt.

Sänkta löner leder i förlängningen till lönedumpning, enligt Unionens förhandlingschef. Hade Unionen gått med på Sunclass airlines förslag skulle alla kabinanställda i Sverige ha drabbats på sikt.

– Sänker man lönerna på ett ställe leder det med stor sannolikhet till att lönenivåerna sjunker i hela branschen. Det öppnar också upp för att konkurrera med löner vilket strider mot kollektivavtalets grundläggande idé. Genom kollektivavtalet har man lovat varandra att inte ta jobb på andra villkor än de som följer avtalet.

Läs mer: Stordalen tar över Ving

Enligt Unionen skulle en lönesänkningar även få stora negativa konsekvenser för individen, som till exempel försämrad sjukpenningsgrundande inkomst (SGI), ersättning från a-kassan och framtida pension genom lägre avsättningar till både den allmänna pensionen och tjänstepensionen – framför allt för dem som har ITP2. Även ersättning från Unionens inkomstförsäkring kan påverkas och även den statliga lönegarantin.

Många medlemmar på företaget tycker att Unionen borde gått med på en lönesänkning för att rädda jobben. Vad har ni att säga till dem?
– Jag har hundra procent förståelse för att de här medlemmarna tycker att det känns otroligt tungt och att man ur ett enskilt perspektiv sitter i en jättesvår situation. Men samtidigt så har vi i våra demokratiska beslut och i kollektivavtal slagit fast att det här ska ske på en annan nivå än med individen.

Kollega har sökt företrädare för Sunclass airlines.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård
Arbetsmarknad

Bakgrundskontroller har ökat – med 8 000 procent

Kraven på bakgrundskontroller vid anställningar skjuter i höjden och utdragen ur belastningsregistret ökar kraftigt. Många kontroller är alldeles för omfattande, anser Unionen.
David Österberg Publicerad 16 februari 2026, kl 06:01
Person som skriver på en laptop med digitala profiler och checklistor ovanpå skärmen, symbol för bakgrundskontroller vid rekrytering.
Utdrag ur belastningsregistret blir allt vanligare i samband med rekryteringar. Unionen anser att många arbetsgivare går för långt i sina bakgrundskontroller. Shutterstock

Allt fler företag väljer att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem, visar Kollegas granskning. Ofta handlar kollen om tidigare brottslighet.

Exempelvis har antalet gånger som ordet ”bakgrundskontroll” nämns i jobbannonser på Arbetsförmedlingens tjänst Platsbanken ökat med drygt 8 000 procent de senaste tio åren (se faktaruta).

Susanna Kjällström

– Det är helt absurt. I alldeles för många fall görs alldeles för omfattande bakgrundskontroller, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på fackförbundet Unionen. 

Ett annat exempel är den kraftiga ökningen av antalet utdrag ur polisens belastningsregister begärda av privatpersoner.

Där har det skett en total ökning på 75 procent 2015–2025. Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som är tvungna att göra det då de sökt jobb på exempelvis skolor och andra verksamheter för barn.

Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl. Förra året begärdes 358 000 sådana utdrag – en ökning med 35 procent sedan 2015. 

Även facket märker av trenden.

– Vi ser en markant ökning av frågor till Unionen om bakgrundskontroller på senare år. Ganska snabbt har de blivit en del av vardagen, både vid rekryteringar och under pågående anställningar, trots att man inte har en anställning som kräver säkerhetsprövning, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Bakgrundskontroller kan stänga ute människor från arbetsmarknaden

Företag som bedriver känslig verksamhet måste säkerhetspröva sin personal. Då kontrolleras bland annat tidigare brottslighet. Kravet kan exempelvis gälla företag inom försvarsindustrin eller telekom.

För företag som inte bedriver säkerhetskänslig verksamhet finns inte samma skyldighet. Trots det väljer allt fler att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem. Bakgrundskontrollerna innefattar ofta tidigare brottslighet.

– De flesta tycker nog att det är rimligt att man vid en rekrytering verifierar identitet och utbildning. Problemet är när bakgrundskontroller också börjar innefatta lagöverträdelser utan att man kan motivera varför. Människor får svårt att försörja sig, oavsett vad de är dömda för och oavsett vad de ska jobba med.

Kan du förstå att arbetsgivare inte vill anställa någon som har begått ett brott?

– Det är oerhört svårt att bedöma betydelsen av att någon har blivit dömd för ett brott. Risken för att en person som exempelvis dömts för ringa narkotikabrott i 20-årsåldern kommer att göra sig skyldig till det brottet igen i 40-årsåldern är väldigt liten.

Unionen kräver tydligare regler för bakgrundskontroller

Enligt Unionen är det förbjudet för en arbetsgivare att hantera uppgifter om att någon har begått brott. Att de använder sig av andra företag som gör kontrollerna åt dem (se faktaruta), spelar ingen roll, enligt Susanna Kjällström.

– Bakgrundsföretagen gör sökningen och skickar sedan grönt, gult eller rött ljus till arbetsgivaren. Därmed hävdar de att arbetsgivaren inte har behandlat uppgifter om brott. Vi är beredda att pröva om det är lagligt att göra så, men problemet är att medlemmar inte vågar låta oss driva en rättsprocess.

Rättsläget är oklart och just nu pågår en statlig utredning om bakgrundskontroller (se faktaruta). Syftet är att ta fram tydliga regler för hur kontrollerna ska gå till och hindra brottslighet inom offentliga och privata verksamheter. Förslaget ska samtidigt skydda den personliga integriteten.

Även EU-domstolen prövar om det är förenligt med dataskyddsförordningen GDPR att publicera personuppgifter om brott (se nästa uppslag). Besked väntas under de närmaste månaderna.

Fackförbundet Unionen hoppas på tuffare lagstiftning i Sverige.

– Det behövs klarare riktlinjer kring hur man ska vikta en arbetsgivares intresse för en kontrollåtgärd mot den kontrollerades intresse av att slippa. Vi vill också ha bättre förutsättningar att som facklig organisation företräda någon utan att den personen ska behöva fronta med sitt namn.

I samhällsdebatten ligger fokus på gängkriminalitet snarare än integritet. Arbetar ni i motvind?

– De gängkriminella är alldeles för många. Men det är absurt att Sveriges arbetstagare målas upp som potentiella säkerhetsrisker och som en risk mot arbetsgivarnas verksamhet. Som fackförbund måste vi bidra till att vi som samhälle tar ett djupt andetag och frågar oss vad som är rimligt. Man ska inte behöva skylta med hela sitt liv för att få ett jobb eller få behålla ett jobb.

Så mycket har utdragen ur belastningsregistret ökat

  • Alla som har fått ett straff för ett brott är med i polisens belastningsregister. Även för mindre brott som fortkörning. Över 1,5 miljon svenskar finns med i registret.
  • Registret är hemligt, men vissa myndigheter har rätt att ta del av det. Man kan också begära ut uppgifter om sig själv.
  • År 2015 gjordes 751 000 utdrag ur belastningsregistret av privatpersoner. Förra året var siffran uppe i 1 318 000 utdrag.
  • Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som sökt jobb där det är ett krav, som skolor och förskolor. Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl, till exempel för att en arbetsgivare velat eller krävt det.
  • 2015 gjordes 265 000 sådana utdrag. 2025 var den siffran 358 000. En ökning med 35 procent. 

Tydlig trend i platsannonser 

  • År 2015 publicerades drygt 613 000 platsannonser på Platsbanken. 279 av dem innehöll ordet ”bakgrundskontroll”. Under förra årets tre första kvartal publicerades drygt 443 000 annonser. Nästan 23 500 av dem innehöll ordet. En ökning med drygt 8000 procent.
  • När ordet bakgrundskontroll förekommer i platsannonser betyder det att arbetsgivaren antingen kommer att genomföra en kontroll eller att det kan bli aktuellt.