Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Vings flygbolag vill sänka kabinpersonalens löner med 20 procent. Om de anställda inte går med på sänkningen blir de av med sina jobb. Unionen vägrar men kan tänka sig att förhandla om andra saker.
David Österberg Publicerad 29 maj 2020, kl 11:29
Fredrik Hagen / TT
Hotellmiljardären Petter Stordalen blev ny ägare av Ving under hösten 2019, efter att den tidigare ägaren Thomas Cook-gruppen gått i konkurs. Fredrik Hagen / TT

Det är tuffa tider för flygbranschen. Coronakrisen har lett till att så gott som samtliga flygplan har stått på marken hela våren. Många länder har börjat lätta på reserestriktionerna, men det kommer att ta lång tid innan flygen går som innan krisen.

Ett av de bolag som nu måste spara pengar är Vings flygbolag Sunclass Airlines. Ledningen kräver att personalen går med på en permanent lönesänkning på 20 procent. I Sverige rör det sig om 180 kabinanställda.

Läs mer: Ving flyger igen

– Om vi tar oss igenom den här djupa krisen måste vi se över alla kostnader och förbättra effektiviteten där det är möjligt. Vi måste anpassa oss till både den nuvarande och den framtida situationen i branschen, där det finns förväntningar på fallande antal resenärer, säger Lisbeth Nedergaard, kommunikationschef på Sunclass Airlines.

Hon säger också att korttidspermitteringar inte är en lösning.

– Vi måste sänka våra fasta kostnader på lång sikt. Hela flygbranschen kommer att genomgå stora förändringar de kommande åren.

Hittills har Unionen motsatt sig lönesänkningar. Enligt Erik Wirkensjö, pressekreterare på förbundet, finns det flera anledningar till det:

”En lönesänkning försämrar den sjukpenninggrundande inkomsten, ersättningen från a-kassan, den framtida pensionen, tjänstepensionen och hur mycket semester man tjänar in när man arbetar. Den kan även påverka ersättningen från Unionens inkomstförsäkring och ersättningen från den statliga lönegarantin om arbetsgivaren skulle gå i konkurs”, skriver han i ett mejl till Kollega.

Unionen kan dock tänka sig att förhandla om andra besparingar ”som inte försämrar villkoren för våra medlemmar, till exempel korttidsarbete med statligt stöd".

Enligt Lisbeth Nedergaard är det inte tillräckligt. Om Unionen inte går med på lönesänkningen blir medarbetarna uppsagda.

– Tyvärr ser vi ingen annan utväg än att säga upp medarbetarna. Vi har anställda i nio andra fackföreningar som alla har accepterat en lönesänkning, säger hon.

Hur nära förestående är ett varsel?
– Den här veckan kallades klubben till mbl-förhandlingar och vi följer processen därifrån.

Men hot om uppsägningar biter inte på Unionen:

”Risken är stor att företaget ändå kommer att behöva säga upp medarbetare. Har vi då gått med på sänkta löner får våra medlemmar sämre villkor än de hade haft rätt till annars”, skriver Erik Wirkensjö.

2012 var flygbolaget SAS i kris och ville sänka personalens löner med 15 procent. Inte heller då gick Unionen med på lönesänkningar. Förbundet slöt dock ett avtal som innebar höjd pensionsålder, sämre traktamenten, sämre tjänstgöringstider och en period utan löneökningar.

Läs mer: SAS-anställda förlorade mot Unionen

Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden