Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Vings flygbolag vill sänka kabinpersonalens löner med 20 procent. Om de anställda inte går med på sänkningen blir de av med sina jobb. Unionen vägrar men kan tänka sig att förhandla om andra saker.
David Österberg Publicerad
Fredrik Hagen / TT
Hotellmiljardären Petter Stordalen blev ny ägare av Ving under hösten 2019, efter att den tidigare ägaren Thomas Cook-gruppen gått i konkurs. Fredrik Hagen / TT

Det är tuffa tider för flygbranschen. Coronakrisen har lett till att så gott som samtliga flygplan har stått på marken hela våren. Många länder har börjat lätta på reserestriktionerna, men det kommer att ta lång tid innan flygen går som innan krisen.

Ett av de bolag som nu måste spara pengar är Vings flygbolag Sunclass Airlines. Ledningen kräver att personalen går med på en permanent lönesänkning på 20 procent. I Sverige rör det sig om 180 kabinanställda.

Läs mer: Ving flyger igen

– Om vi tar oss igenom den här djupa krisen måste vi se över alla kostnader och förbättra effektiviteten där det är möjligt. Vi måste anpassa oss till både den nuvarande och den framtida situationen i branschen, där det finns förväntningar på fallande antal resenärer, säger Lisbeth Nedergaard, kommunikationschef på Sunclass Airlines.

Hon säger också att korttidspermitteringar inte är en lösning.

– Vi måste sänka våra fasta kostnader på lång sikt. Hela flygbranschen kommer att genomgå stora förändringar de kommande åren.

Hittills har Unionen motsatt sig lönesänkningar. Enligt Erik Wirkensjö, pressekreterare på förbundet, finns det flera anledningar till det:

”En lönesänkning försämrar den sjukpenninggrundande inkomsten, ersättningen från a-kassan, den framtida pensionen, tjänstepensionen och hur mycket semester man tjänar in när man arbetar. Den kan även påverka ersättningen från Unionens inkomstförsäkring och ersättningen från den statliga lönegarantin om arbetsgivaren skulle gå i konkurs”, skriver han i ett mejl till Kollega.

Unionen kan dock tänka sig att förhandla om andra besparingar ”som inte försämrar villkoren för våra medlemmar, till exempel korttidsarbete med statligt stöd".

Enligt Lisbeth Nedergaard är det inte tillräckligt. Om Unionen inte går med på lönesänkningen blir medarbetarna uppsagda.

– Tyvärr ser vi ingen annan utväg än att säga upp medarbetarna. Vi har anställda i nio andra fackföreningar som alla har accepterat en lönesänkning, säger hon.

Hur nära förestående är ett varsel?
– Den här veckan kallades klubben till mbl-förhandlingar och vi följer processen därifrån.

Men hot om uppsägningar biter inte på Unionen:

”Risken är stor att företaget ändå kommer att behöva säga upp medarbetare. Har vi då gått med på sänkta löner får våra medlemmar sämre villkor än de hade haft rätt till annars”, skriver Erik Wirkensjö.

2012 var flygbolaget SAS i kris och ville sänka personalens löner med 15 procent. Inte heller då gick Unionen med på lönesänkningar. Förbundet slöt dock ett avtal som innebar höjd pensionsålder, sämre traktamenten, sämre tjänstgöringstider och en period utan löneökningar.

Läs mer: SAS-anställda förlorade mot Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.