Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det är tuffa tider för flygbranschen. Coronakrisen har lett till att så gott som samtliga flygplan har stått på marken hela våren. Många länder har börjat lätta på reserestriktionerna, men det kommer att ta lång tid innan flygen går som innan krisen.
Ett av de bolag som nu måste spara pengar är Vings flygbolag Sunclass Airlines. Ledningen kräver att personalen går med på en permanent lönesänkning på 20 procent. I Sverige rör det sig om 180 kabinanställda.
Läs mer: Ving flyger igen
– Om vi tar oss igenom den här djupa krisen måste vi se över alla kostnader och förbättra effektiviteten där det är möjligt. Vi måste anpassa oss till både den nuvarande och den framtida situationen i branschen, där det finns förväntningar på fallande antal resenärer, säger Lisbeth Nedergaard, kommunikationschef på Sunclass Airlines.
Hon säger också att korttidspermitteringar inte är en lösning.
– Vi måste sänka våra fasta kostnader på lång sikt. Hela flygbranschen kommer att genomgå stora förändringar de kommande åren.
Hittills har Unionen motsatt sig lönesänkningar. Enligt Erik Wirkensjö, pressekreterare på förbundet, finns det flera anledningar till det:
”En lönesänkning försämrar den sjukpenninggrundande inkomsten, ersättningen från a-kassan, den framtida pensionen, tjänstepensionen och hur mycket semester man tjänar in när man arbetar. Den kan även påverka ersättningen från Unionens inkomstförsäkring och ersättningen från den statliga lönegarantin om arbetsgivaren skulle gå i konkurs”, skriver han i ett mejl till Kollega.
Unionen kan dock tänka sig att förhandla om andra besparingar ”som inte försämrar villkoren för våra medlemmar, till exempel korttidsarbete med statligt stöd".
Enligt Lisbeth Nedergaard är det inte tillräckligt. Om Unionen inte går med på lönesänkningen blir medarbetarna uppsagda.
– Tyvärr ser vi ingen annan utväg än att säga upp medarbetarna. Vi har anställda i nio andra fackföreningar som alla har accepterat en lönesänkning, säger hon.
Hur nära förestående är ett varsel?
– Den här veckan kallades klubben till mbl-förhandlingar och vi följer processen därifrån.
Men hot om uppsägningar biter inte på Unionen:
”Risken är stor att företaget ändå kommer att behöva säga upp medarbetare. Har vi då gått med på sänkta löner får våra medlemmar sämre villkor än de hade haft rätt till annars”, skriver Erik Wirkensjö.
2012 var flygbolaget SAS i kris och ville sänka personalens löner med 15 procent. Inte heller då gick Unionen med på lönesänkningar. Förbundet slöt dock ett avtal som innebar höjd pensionsålder, sämre traktamenten, sämre tjänstgöringstider och en period utan löneökningar.
Läs mer: SAS-anställda förlorade mot Unionen
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort.
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.
Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.
Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
IT & Telekom: 73 984
Farmaci & Hälsa: 68 256
Konsult & Finans: 66 909
Media & Kommunikation: 65 197
Industri & Teknik: 63 117
Energi & Miljö: 62 596
Bygg & Fastighet: 59 908
Handel: 59 747
Transport & Logistik: 56 501
Organisationer & Föreningar: 52 577
Service & Tjänster: 49 710
20–24: 36 866
25-29: 44 421
30-34: 52 453
35-39: 58 315
40-44: 62 818
45-49: 65 463
50-54: 66 177
55-59: 64 969
60- : 62 355
Stockholm: 69 064
Göteborg: 63 928
Sydväst: 62 307
Småland: 57 405
Uppland: 56 882
Östra Sörmland/Gotland: 56 798
SjuHall: 56 752
Mälardalen: 56 208
Öst: 56 034
Bergslagen: 55 961
Värmland: 55 149
Sydost: 55 039
Skaraborg/Väst: 54 557
Västerbotten: 53 872
Gävleborg: 53 859
Dalarna: 52 793
Norrbotten: 51 764
Mellannorrland: 51 135
Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.
