Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 risker med avgångsvederlag

Många drömmer om att få pengar för att sluta jobba. Men det finns en hel del att tänka på när man tackar ja till ett erbjudande om avgångsvederlag.
Niklas Hallstedt Publicerad
Person väntar på att skriva på avtal.
Få lön utan att jobba? Ja, men det finns flera fallgropar med att tacka ja till ett avgångsvederlag. Foto: Colourbox

Det finns ingen lagstadgad rätt till avgångsvederlag, det vill säga en summa pengar för att själv säga upp sig och lämna sitt arbete. Det är i stället en metod som, oftast större, företag kan ta till för att slippa säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Eftersom avgångsvederlaget är en frivillig lösning som bygger på att den anställde tackar ja riskerar det inte att ge företaget dålig goodwill. Företaget kan också vilja måna om sina ”trotjänare” och se till att de får en schyst uppgörelse. Även de lokala fackklubbarna brukar uppskatta att ingen tvingas bort från företaget.

För den enskilde anställde kan det vara mer komplicerat än så. Även om man vill vara kvar på företaget kan det känns svårt när man är medveten om att arbetsgivaren helst skulle vilja se att man lämnar.

Här är 5 saker att se upp med när du erbjuds avgångsvederlag:

1. Du får för lite pengar relaterat till uppsägningstiden

Det kan vara värt att jämföra summan med hur lång din uppsägningstid är. Uppsägningstiderna i lagen ligger på mellan en och sex månader beroende på hur länge du har varit anställd. Finns kollektivavtal är längsta uppsägningstiden tolv månader, för den som fyllt 55 år och har varit anställd i minst tio år. För dem med korta uppsägningstider är det vanligt att man erbjuds dubbla tiden som avgångsvederlag och blir arbetsbefriad.

2. Du får betala högre skatt

Avgångsvederlaget är skattepliktigt. Får du pengarna som ett engångsbelopp kan det innebära att du måste betala statlig inkomstskatt, om du kommer över brytpunkten. Därför kan det vara en poäng att få pengarna utbetalda i flera omgångar på olika sidor av årsskiftet.

Har företaget dålig ekonomi och riskerar att gå i konkurs är det dock en fördel för dig att få pengarna på en gång, eftersom avgångsvederlag inte omfattas av statlig lönegaranti.

3. Du får ingen tjänstepension för vederlaget

Avgångsvederlaget är pensionsgrundande vad gäller den statliga inkomstpensionen. Däremot är det inte pensionsgrundande för tjänstepensionen ITP.

En möjlig lösning är om du kan förhandla dig till att arbetsgivaren betalar ITP, försäkringar, friskvård och semester under en normal uppsägningstid.

4. Du får inte räkna in pengarna om du blir sjuk

Du får inte tillgodoräkna dig avgångsvederlaget när den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) räknas fram. Om du saknar arbete måste du anmäla dig som arbetssökande för att behålla din tidigare SGI.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen räknas dock avgångsvederlaget som inkomst. Får du a-kassa räknas avgångsvederlaget av.

5. Du kan begränsas att söka andra jobb

Har du en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal som begränsar dina möjligheter att ta jobb i samma bransch som tidigare bör du se till att skriva bort den i överenskommelsen om avgångsvederlag.


Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.