Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag vägrar betala avgångsvederlag

En Unionenmedlem har enligt ett avtal med sin förra arbetsgivare rätt till avgångsvederlag på 232 000 kronor. Trots det vägrar företaget att betala ut pengarna. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
IT-bolaget anser sig ha rätt att häva avtalet. Colourbox

Unionenmedlemmen var ekonomichef på ett svenskt IT-företag och hade varit med under bolagets resa från startup till framgångsrik verksamhet med många anställda. För ett år sedan fick hon en ny chef och upplevde omedelbart att han uteslöt henne från viktiga frågor och gav henne omotiverad kritik. Konflikten dem emellan eskalerade under våren 2018 och ledde till slut till att kvinnan blev sjukskriven.

När det stod klart för ekonomichefen att hennes arbetsgivare inte tänkte vidta några åtgärder för att reda ut problemet såg hon ingen annan utväg än att sluta. I maj tecknades ett avtal om ett avgångsvederlag på 232 000 kronor, en summa som skulle betalas ut efter att hennes anställning upphört. Problemet var bara att hon aldrig fick några pengar.

I stället riktade IT-bolaget en rad anklagelser mot kvinnan, omständigheter som sammantaget innebar att man ansåg sig ha rätt att häva avtalet. Nu har Unionen stämt företaget.

– Vi vill inte specificera vilka anklagelser som riktas mot vår medlem, men den bevisning som bolaget presenterat är mycket bristfällig, enligt vår bedömning. Avtalet är tydligt och det krävs att man har mycket på fötterna för att kunna häva det, särskilt om man gör gällande omständigheter som inträffat innan avtalet träffades och som bolaget borde ha känt till, säger Sofia Tot, förbundsjurist på Unionen som har hand om ärendet.

Under hösten slutade kvinnans chef plötsligt på företaget men trots det har bolaget vidhållit sin linje och har inte tagit någon kontakt med Unionen för att reda ut saken.

– Vår medlem var den som började bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete på bolaget. Att hon sedan själv blivit utsatt för så allvarliga brister i arbetsmiljön att hon var tvungen att lämna sin anställning har tagit henne mycket hårt. Nu har hon ett nytt jobb och mår bra, men vi menar att avtalet fortfarande gäller och att hon har rätt till pengarna, säger Sofia Tot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.