Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag vägrar betala avgångsvederlag

En Unionenmedlem har enligt ett avtal med sin förra arbetsgivare rätt till avgångsvederlag på 232 000 kronor. Trots det vägrar företaget att betala ut pengarna. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
IT-bolaget anser sig ha rätt att häva avtalet. Colourbox

Unionenmedlemmen var ekonomichef på ett svenskt IT-företag och hade varit med under bolagets resa från startup till framgångsrik verksamhet med många anställda. För ett år sedan fick hon en ny chef och upplevde omedelbart att han uteslöt henne från viktiga frågor och gav henne omotiverad kritik. Konflikten dem emellan eskalerade under våren 2018 och ledde till slut till att kvinnan blev sjukskriven.

När det stod klart för ekonomichefen att hennes arbetsgivare inte tänkte vidta några åtgärder för att reda ut problemet såg hon ingen annan utväg än att sluta. I maj tecknades ett avtal om ett avgångsvederlag på 232 000 kronor, en summa som skulle betalas ut efter att hennes anställning upphört. Problemet var bara att hon aldrig fick några pengar.

I stället riktade IT-bolaget en rad anklagelser mot kvinnan, omständigheter som sammantaget innebar att man ansåg sig ha rätt att häva avtalet. Nu har Unionen stämt företaget.

– Vi vill inte specificera vilka anklagelser som riktas mot vår medlem, men den bevisning som bolaget presenterat är mycket bristfällig, enligt vår bedömning. Avtalet är tydligt och det krävs att man har mycket på fötterna för att kunna häva det, särskilt om man gör gällande omständigheter som inträffat innan avtalet träffades och som bolaget borde ha känt till, säger Sofia Tot, förbundsjurist på Unionen som har hand om ärendet.

Under hösten slutade kvinnans chef plötsligt på företaget men trots det har bolaget vidhållit sin linje och har inte tagit någon kontakt med Unionen för att reda ut saken.

– Vår medlem var den som började bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete på bolaget. Att hon sedan själv blivit utsatt för så allvarliga brister i arbetsmiljön att hon var tvungen att lämna sin anställning har tagit henne mycket hårt. Nu har hon ett nytt jobb och mår bra, men vi menar att avtalet fortfarande gäller och att hon har rätt till pengarna, säger Sofia Tot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.