Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Efter krav om sänkt lön – anställda på Ving sägs upp

Vings flygbolag Sunclass Airlines säger upp samtliga 175 anställda i Sverige. Det efter att förhandlingarna om sänkta löner med Unionen slutat i oenighet.
Linnea Andersson Publicerad 13 augusti 2020, kl 12:39
Janerik Henriksson/TT
Petter Stordalen gick in som ägare i Ving under hösten 2019. Janerik Henriksson/TT

Coronakrisen har drabbat flygbranschen hårt. Med anledning av det gav Vinggruppens flygbolag Sunclass Airlines sina kabinanställda ett ultimatum tidigare i år – gå med på sänka löner eller bli av med jobbet.

Läs mer Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet  

Ledningen krävde att personalen skulle gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent och menade att korttidspermittering inte var en lösning.

Unionen vägrade dock att gå med på sänkta löner för sina medlemmar i Sverige. Fackförbundet menade bland annat att risken var stor att bolaget ändå skulle behöva säga upp medarbetare. I stället öppnade man för att förhandla om andra besparingar, till exempel ändrade villkor för de anställda.

– Det kan låta bra att gå ner i lön och behålla jobbet men det finns inga garantier för att jobbet finns kvar och då står man där med sänkt SGI, sämre ersättning från a-kassan och även pensionen påverkas. Vi går aldrig med på saker som försämrar för medlemmarna, säger Unionens pressekreterare Johanna Green.

Nu har förhandlingarna slutat i oenighet och Sunclass Airlines meddelar att de säger upp samtliga kabinanställda i Sverige.

"Unionens krav om enstämmighet gör dessvärre att förhandlingarna strandat och de svenska kabinanställda tvingas sägas upp, trots att en överväldigande majoritet ställt sig bakom de nya villkoren som presenterats", skriver Sunclass Airlines i ett pressmeddelande.

Är du en av de anställda på Ving som blivit uppsagd? Hör av dig till Kollegas reporter [email protected]

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.