Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Långshyttan hoppas på politikerna

Facken på nedläggningshotade stålverket Kloster i Långshyttan hoppas nu på politikernas stöd.
- De måste sätta tryck på Outokumpu så att ledningen inte sätter stopp för en ny ägare, säger Benny Häggblad, ordförande i Unionenklubben.
Anita Täpp Publicerad

Outokumpus besked i går att man vill lägga ner Kloster - vilket innebär att 177 anställda förlorar jobben och Långshyttan mister sin största arbetsgivare - kom som en fullständig överraskning för de anställda. Visserligen har stålverket tidigare varit nedläggningshotat på grund av problem med lönsamheten, men sedan flera år tillbaka har de anställda nu jobbat hårt för att förbättra verksamheten och också nått resultat som ledningen har berömt.

-  Vi har sett att vi kan gå med vinst under 2014, också till följd av en förbättrad orderingång och den allmänt förbättrade konjunkturen. Så sent som i höstas visade en internutredning att både vi och det tyska stålverket Dahlerbrück som gör liknande produkter ska vara kvar med hjälp av samarbete och synergibesparingar. Så vi har sett med tillförsikt på det här året. Därför blev det här ett chockartat besked och väldigt hårt slag.

Orsaken till nedläggningen enligt Jarmo Tonteri, Outokumpus Sverigechef, är att ståljätten måste göra det här för att överleva. Men det är ingen förklaring som facken tror på.

- Vi misstänker att det är någon form av politiskt beslut av styrelsen. Vi har också en väldigt hög skuldsättningsgrad inom Outokumpu så det är väl egentligen bankerna som styr. Det är möjligt att det finns krav på att något måste ske, vare sig det är rätt eller inte,  och då blir väl det här en symbolhandling för att visa handlingskraft. Det är vad vi tror.

- Och vi vet att man inte kan tjäna på att lägga ned oss, sett till historiska förluster så rör det sig bara om någon procent av totalen så det här har inte något att göra med att rädda Outokumpu, säger Benny Häggblad.

I Långshyttan tillverkas den tunnaste stålplåten i Sverige, ner till 0,1 mm. Enligt Sverigechefen Jarmo Tonteri ska produktionen nu flyttas till Tyskland.

- Vi förstår inte det. Det finns ingen logik i det. Enligt utredningen så var den enda logiken att endera göra sig av med båda stålverken eller behålla båda. Därför är också det beslutet konstigt.

Vad ska ni göra nu?

- Det första är att försöka få hit våra förbundsordföranden, för nu vill vi ha draghjälp ända uppifrån. Sedan hoppas vi också på stöd från politikerna. Vi tillhör ju det som kallas basindustrin som tillverkar sådant som Sverige ska leva på. Och då är det väldigt viktigt att politikerna sätter press på Outokumpu så att de tillåter en köpare av stålverket och som kan driva det vidare. Att våra svenska politiker uppmärksammar och stödjer detta på samma sätt som de tyska politikerna gör när något hotas av nedläggning i Tyskland, säger Benny Häggblad.

- Sedan hoppas vi också det kan leda till att löntagarkonsulten får mer öppna siffror så att man kan se vad som ligger bakom det här beslutet.

I övrigt kommer facken att begära att de lediga tjänster som finns inom Outokumpu i Avesta – som ligger drygt fyra mil från Långshyttan – liksom i Degerfors och Eskilstuna i första hand erbjuds anställda i Långshyttan. Enligt vad Benny Hägglund fått höra så kommer det exempelvis snart att behövas ett 50-tal nya anställda i Avesta.

-  Att häva beslutet är kanske svårt men att få en ny ägare kommer vi att kämpa för, liksom att lindra effekten så mycket som möjligt. Vi har inte gett slaget förlorat, vi ska kämpa eftersom det här verket är för fint för att lägga ned. Så sent som 2007 investerades en halv miljard kronor här, så det ska drivas vidare.

Så ni tror att det finns intressenter även om stålindustrin varit under hård press i många år nu?

- Det ska jag väl egentligen inte spekulera i. Men vi vet att det finns starka personer inom stålindustrin som diskuterat det här förut så vi tror det kan finnas intressenter. Och finns det ett intresse så får Outokumpu inte stoppa det. Det är dit vi vill komma. För det här kan bli en lönsam affär för en bra ägare och det är det vi kommer att kämpa för, säger Benny Hägglund.

Fakta

Stålverket i Långshyttan, i Dalarna, producerar den tunnaste rostfria stålplåten i Sverige. Den valsas ända ner till 0,1 mm.

Plåten används sedan bland annat till produkter i bilar, som topplockspackningar i dieselbilar, olika slags kopplingar inom fordonsindustrin, till att göra stora trycktankar rostfria invändigt och även till produkter inom kirurgin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Varsel och uppsägning – tänk på det här

Det uppstår många känslor på en arbetsplats vid personalnedskärningar. Som chef finns det mycket du kan göra för att hjälpa oroliga och ledsna medarbetare.
Lina Björk Publicerad 30 april 2025, kl 06:00
två händer fångar en fallande man
Att bli uppsagd kan kännas som att falla fritt. Då är det viktigt att en chef kan fånga upp frågor och oro. Illustration: Anna Skoog

Att sägas upp från sitt jobb kan ibland liknas vid en skilsmässa. Anställda kan ha jobbat i många år, fått vänner för livet och känner arbetsplatsen utan och innan. När företaget ”gör slut” är det inte konstigt att känna ledsamhet, vilsenhet och oro.

– Det behövs helt enkelt någon som fångar upp dig när du faller och där har chefen ett viktigt ansvar, säger Marianne Rozman, ombudsman på Unionen.

Men vi backar några steg. För ett varsel behöver inte nödvändigtvis betyda uppsägning. Det är en förvarning om att det råder arbetsbrist.

Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda måste de enligt lag varsla Arbetsförmedlingen om det. Det finns också ett krav om att förhandla med facket innan några beslut om uppsägningar fattas.

 

Viktigt att tänka på hur du informerar

Stora företag har ofta fackklubbar på plats, men finns det inte förtroendevalda är det Unionens regionala ombudsmän som förhandlar. Eftersom förbundet också har chefsmedlemmar får även de stöttning under processen.

Det första steget i en förhandlingsprocess är att arbetsgivare och arbetstagarpart tillsammans gör en kommunikations- och tidsplan. Särskilt i oroliga tider är det viktigt hur, när, var och av vem de anställda får information.

Så hur ska chefen ge det tunga beskedet? Marianne Rozman tipsar om att först berätta för dem vars tjänster är direkt berörda, och därefter för hela arbetsgruppen. Välj samtal i stället för mejl och var öppen för frågor när du ger informationen, även om du inte har alla svar.

Marianne Rozman
Foto: Peter Knutsson

– Ofta tar det tid för den här typen av besked att sjunka in. Därför är det ingen bra idé att ge sådan information på en fredag och sedan ta helg. Eller att som chef resa bort efter beskedet. Dörren måste stå öppen för frågor.

De anställda kommer att fortsätta prata efter att du som chef har lämnat rummet. Att vara tydlig och rak är därför också en viktig pusselbit, menar Marianne Rozman. För att minska missförstånd och ryktesspridning.

– Ibland pratar vi svepande för att vara snälla, men det kan få motsatt effekt i en uppsägningssituation. Som chef är det bättre att säga: ”Nu är vi tio och vi ska bli åtta på grund av arbetsbrist.” Annars skapas fler frågetecken än svar.

 

Okej att älta ett tag

En risk med dålig kommunikation är också att de medarbetare som blir kvar efter att uppsägningarna genomförts blir missnöjda, oroliga och i slutändan säger upp sig. Att ta hand om gruppen som blir kvar är därför också viktigt.

Som chef får du stå ut med att medarbetarna kan bli lite ineffektiva ett tag, ältar och är ledsna.

– Ett sätt att undvika för mycket ältande är att ha möten för att ventilera de frågor som kommer upp, säger Marianne Rozman.

Att ge tråkiga besked påverkar förstås även dig som chef. Medarbetarna blir arga, ledsna och oroliga och som chef är det lätt att bli en bägare för all frustration. Att skilja på jobb och person blir därför viktigt, menar Marianne Rozman. Liksom att slussa vidare till andra som kan hjälpa, för att inte stå med hela bördan själv.

– I detta läge är det inte meningen att chefen ska vara psykolog och bästa kompis. Chefen måste vara chef och ledare. Behövs samtalsstöd finns till exempel företagshälsovården.

Vad är viktigast att ha med sig som chef vid arbetsbrist?

– Var ödmjuk, lyhörd och tydlig. Det besked du ger kan ha diskuterats av ledningen under lång tid, men vara helt ny information för de anställda. Ge medarbetarna tid och låt informationen sjunka in, säger Marianne Rozman. 

Chefens checklista vid varsel om uppsägning

Inför förhandling

  • Vid arbetsbrist ska alla berörda fackförbund kallas till förhandling.
     
  • Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda ska Arbetsförmedlingen varslas.
     
  • Undersök om det finns möjlighet till omplacering.
     
  • Uppsägning ska (med vissa undantag) ske genom turordningen ”först in, sist ut”.
     
  • Undvik att lämna besked om en kommande förändring en fredag eller inför en ledighet.
     
  • Var på plats för följdfrågor.

Efter förhandling

  • Vid en uppsägning ska du som närmaste chef lämna besked både skriftligt och muntligt.
     
  • Du ska också utfärda arbetsgivarintyg och anmäla till den omställningsorganisation, exempelvis TRR, som företaget har avtal med.