Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Långshyttan hoppas på politikerna

Facken på nedläggningshotade stålverket Kloster i Långshyttan hoppas nu på politikernas stöd.
- De måste sätta tryck på Outokumpu så att ledningen inte sätter stopp för en ny ägare, säger Benny Häggblad, ordförande i Unionenklubben.
Anita Täpp Publicerad

Outokumpus besked i går att man vill lägga ner Kloster - vilket innebär att 177 anställda förlorar jobben och Långshyttan mister sin största arbetsgivare - kom som en fullständig överraskning för de anställda. Visserligen har stålverket tidigare varit nedläggningshotat på grund av problem med lönsamheten, men sedan flera år tillbaka har de anställda nu jobbat hårt för att förbättra verksamheten och också nått resultat som ledningen har berömt.

-  Vi har sett att vi kan gå med vinst under 2014, också till följd av en förbättrad orderingång och den allmänt förbättrade konjunkturen. Så sent som i höstas visade en internutredning att både vi och det tyska stålverket Dahlerbrück som gör liknande produkter ska vara kvar med hjälp av samarbete och synergibesparingar. Så vi har sett med tillförsikt på det här året. Därför blev det här ett chockartat besked och väldigt hårt slag.

Orsaken till nedläggningen enligt Jarmo Tonteri, Outokumpus Sverigechef, är att ståljätten måste göra det här för att överleva. Men det är ingen förklaring som facken tror på.

- Vi misstänker att det är någon form av politiskt beslut av styrelsen. Vi har också en väldigt hög skuldsättningsgrad inom Outokumpu så det är väl egentligen bankerna som styr. Det är möjligt att det finns krav på att något måste ske, vare sig det är rätt eller inte,  och då blir väl det här en symbolhandling för att visa handlingskraft. Det är vad vi tror.

- Och vi vet att man inte kan tjäna på att lägga ned oss, sett till historiska förluster så rör det sig bara om någon procent av totalen så det här har inte något att göra med att rädda Outokumpu, säger Benny Häggblad.

I Långshyttan tillverkas den tunnaste stålplåten i Sverige, ner till 0,1 mm. Enligt Sverigechefen Jarmo Tonteri ska produktionen nu flyttas till Tyskland.

- Vi förstår inte det. Det finns ingen logik i det. Enligt utredningen så var den enda logiken att endera göra sig av med båda stålverken eller behålla båda. Därför är också det beslutet konstigt.

Vad ska ni göra nu?

- Det första är att försöka få hit våra förbundsordföranden, för nu vill vi ha draghjälp ända uppifrån. Sedan hoppas vi också på stöd från politikerna. Vi tillhör ju det som kallas basindustrin som tillverkar sådant som Sverige ska leva på. Och då är det väldigt viktigt att politikerna sätter press på Outokumpu så att de tillåter en köpare av stålverket och som kan driva det vidare. Att våra svenska politiker uppmärksammar och stödjer detta på samma sätt som de tyska politikerna gör när något hotas av nedläggning i Tyskland, säger Benny Häggblad.

- Sedan hoppas vi också det kan leda till att löntagarkonsulten får mer öppna siffror så att man kan se vad som ligger bakom det här beslutet.

I övrigt kommer facken att begära att de lediga tjänster som finns inom Outokumpu i Avesta – som ligger drygt fyra mil från Långshyttan – liksom i Degerfors och Eskilstuna i första hand erbjuds anställda i Långshyttan. Enligt vad Benny Hägglund fått höra så kommer det exempelvis snart att behövas ett 50-tal nya anställda i Avesta.

-  Att häva beslutet är kanske svårt men att få en ny ägare kommer vi att kämpa för, liksom att lindra effekten så mycket som möjligt. Vi har inte gett slaget förlorat, vi ska kämpa eftersom det här verket är för fint för att lägga ned. Så sent som 2007 investerades en halv miljard kronor här, så det ska drivas vidare.

Så ni tror att det finns intressenter även om stålindustrin varit under hård press i många år nu?

- Det ska jag väl egentligen inte spekulera i. Men vi vet att det finns starka personer inom stålindustrin som diskuterat det här förut så vi tror det kan finnas intressenter. Och finns det ett intresse så får Outokumpu inte stoppa det. Det är dit vi vill komma. För det här kan bli en lönsam affär för en bra ägare och det är det vi kommer att kämpa för, säger Benny Hägglund.

Fakta

Stålverket i Långshyttan, i Dalarna, producerar den tunnaste rostfria stålplåten i Sverige. Den valsas ända ner till 0,1 mm.

Plåten används sedan bland annat till produkter i bilar, som topplockspackningar i dieselbilar, olika slags kopplingar inom fordonsindustrin, till att göra stora trycktankar rostfria invändigt och även till produkter inom kirurgin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Unionen på Ericsson: ”Vi var förberedda”

Tre av fyra varslade om uppsägning på Ericsson finns på huvudkontoret i Kista. Unionens klubbordförande Per Östberg anser att bolaget skött varslet bättre än senast.
Sandra Lund Publicerad 19 januari 2026, kl 13:48
Förutom de anställda påverkar Ericssons varsel börsen. Foto: Magnus Lejhall/TT

1 169 av de 1 600 som nu har varslats om uppsägning finns på Ericssons huvudkontor i Kista, i norra Stockholm.

Ett varsel som den koncernfackliga ordföranden för Sveriges ingenjörer Per Norlander, kallade ”brutalt” i medier i torsdags när varslet blev offentligt, bland annat för att det enligt honom var oväntat.

Kunde bemöta oron bra

Den bilden delar inte hans fackliga kollega, Per Östberg, ordförande för Unionen på Ericsson i Kista. Han säger att fack och arbetsgivare förhandlat sedan november.

–  Klubbstyrelsen har fått viss information och är överens om besparingar, bland annat genom personalneddragningar. Så den här gången kunde jag möta medlemmarnas oro på ett bra sätt redan i torsdags.

Känner igen formuleringar

Per Östberg

Han anser också att bolagets vd sedan i höstats öppet talat om kostnadsbesparingar.

–  Man känner ju igen formuleringarna från förra varslet, säger Per Östberg. 

En omgång han var mindre nöjd med, men nu tycker att bolaget dragit lärdom ifrån. Då, våren 2024, landade varslet om uppsägningar på 1 200 personer.

Enligt Per Östberg var det då få som hade fått information före varslet överhuvudtaget, och inga förhandlingar hade inletts. 

–  Det blev lite tid för förhandlingar med sämre kvalitet för slutresultatet Man har nog lärt att förhandla innan man släpper bomben.

Hur många som fick gå till slut är inte en offentlig siffra.

Men det var färre än 1 200 i alla fall. Och det är viktigt att komma ihåg att ett varsel är en varning om att det kan bli nedskärningar. Varslet är en maximal siffra.

Nu ska arbetsgivare och fack förhandla om hur det till slut blir på Ericsson.  

Varsel

Ericsson varslar 1600 anställda om uppsägning

Ericsson varslar 1 600 anställda om uppsägning. Vilka som berörs är ännu inte klart. Nu väntar förhandlingar med fackförbunden.
David Österberg, Sandra Lund Publicerad 16 januari 2026, kl 11:04
Ericssons huvudkontor i Kista
Telekomföretaget Ericsson varslar 1 600 anställda om uppsägning. Oscar Olsson/TT

Under torsdagen meddelade telekomföretaget Ericsson att 1 600 anställda i Sverige kan bli av med sina jobb. Orsaken är hård konkurrens i branschen, enligt Ralf Begner, Ericssons presschef.

– Mobilnätsmarknaden är väldigt tuff och konkurrensutsatt. Det innebär att vi måste fortsätta arbeta med våra kostnader för att säkerställa vårt långsiktiga teknikledarskap, säger han till TT.

”Tufft att motta varsel på 1 600 personer”

Exakt hur många personer som i slutändan tvingas sluta är inte klart. Inte heller vilka tjänster som berörs. 

Andreas Larsson

– Det är tufft att motta ett varsel på 1 600 personer. Vi arbetar nu med att informera och stötta medlemmarna samtidigt som dialog och förhandlingar pågår med företaget, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson.

Var tionde varslas

Bolaget har 12 967 anställda i Sverige, så närmare var tionde anställd är nu varslad om uppsägning. Företaget räknar med att uppsägningarna blir klara innan året är slut.   

Det stora varslet ligger på Ericsson i Kista, i norra Stockholm. Var övriga varslade finns är ännu oklart.

– Samtliga våra kontor kan påverkas av varslet som vi meddelade i går. Det slutliga utfallet av varslet, berörda enheter och anställda, vet vi först när de fackliga förhandlingarna är avslutade, svarar Jenny Hedelin på Ericssons presstjänst till Kollega.

Enligt henne har bolaget redan sett över andra åtgärder för att minska kostnaderna.

– Vi har även vidtagit åtgärder för att förenkla vårt arbetssätt, effektivisera våra processer och minska utgifterna för resor och externa konsulter.

Bolaget har skurit ner under de senaste åren, för knappt två år sedan då det flaggades för nya nedskärningar var man runt 14 500 anställda.

Mörkt år för privatanställda

  • Förra året sades 22 000 tjänsteman som jobbar i det privata upp. Det var en ökning med 2 000 personer, jämfört med året innan.
  • Men även de som fick nytt jobb efter uppsägning, och haft stöd från Trygghetsrådet (TRR) ökade. 16 000 lämnade organisationen för nytt jobb eller studier.
  • Det tog i snitt ca 200 dagar från uppsägning till ny sysselsättning.
  • Mest drabbade var handel och försäljning, teknikkonsulter, finans/försäkring/ekonomi, bygg/anläggning/fastighet och elektronikindustrin. 

Källa: TRR