1 169 av de 1 600 som nu har varslats om uppsägning finns på Ericssons huvudkontor i Kista, i norra Stockholm.

Ett varsel som den koncernfackliga ordföranden för Sveriges ingenjörer Per Norlander, kallade ”brutalt” i medier i torsdags när varslet blev offentligt, bland annat för att det enligt honom var oväntat.

”Kunde bemöta oron bra”

Den bilden delar inte hans fackliga kollega, Per Östberg, ordförande för Unionen på Ericsson i Kista. Han säger att fack och arbetsgivare förhandlat sedan november.

–  Klubbstyrelsen har fått viss information och är överens om besparingar, bland annat genom personalneddragningar. Så den här gången kunde jag möta medlemmarnas oro på ett bra sätt redan i torsdags.

”Känner igen formuleringar”

Han anser också att bolagets vd sedan i höstats öppet talat om kostnadsbesparingar.

–  Man känner ju igen formuleringarna från förra varslet, säger Per Östberg. 

En omgång han var mindre nöjd med, men nu tycker att bolaget dragit lärdom ifrån. Då, våren 2024, landade varslet om uppsägningar på 1 200 personer.

Enligt Per Östberg var det då få som hade fått information före varslet överhuvudtaget, och inga förhandlingar hade inletts. 

–  Det blev lite tid för förhandlingar med sämre kvalitet för slutresultatet Man har nog lärt att förhandla innan man släpper bomben.

Hur många som fick gå till slut är inte en offentlig siffra.

– Men det var färre än 1 200 i alla fall. Och det är viktigt att komma ihåg att ett varsel är en varning om att det kan bli nedskärningar. Varslet är en maximal siffra.

Nu ska arbetsgivare och fack förhandla om hur det till slut blir på Ericsson.  

Under torsdagen meddelade telekomföretaget Ericsson att 1 600 anställda i Sverige kan bli av med sina jobb. Orsaken är hård konkurrens i branschen, enligt Ralf Begner, Ericssons presschef.

– Mobilnätsmarknaden är väldigt tuff och konkurrensutsatt. Det innebär att vi måste fortsätta arbeta med våra kostnader för att säkerställa vårt långsiktiga teknikledarskap, säger han till TT.

”Tufft att motta varsel på 1 600 personer”

Exakt hur många personer som i slutändan tvingas sluta är inte klart. Inte heller vilka tjänster som berörs. 

– Det är tufft att motta ett varsel på 1 600 personer. Vi arbetar nu med att informera och stötta medlemmarna samtidigt som dialog och förhandlingar pågår med företaget, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson.

Var tionde varslas

Bolaget har 12 967 anställda i Sverige, så närmare var tionde anställd är nu varslad om uppsägning. Företaget räknar med att uppsägningarna blir klara innan året är slut.   

Det stora varslet ligger på Ericsson i Kista, i norra Stockholm. Var övriga varslade finns är ännu oklart.

– Samtliga våra kontor kan påverkas av varslet som vi meddelade i går. Det slutliga utfallet av varslet, berörda enheter och anställda, vet vi först när de fackliga förhandlingarna är avslutade, svarar Jenny Hedelin på Ericssons presstjänst till Kollega.

Enligt henne har bolaget redan sett över andra åtgärder för att minska kostnaderna.

– Vi har även vidtagit åtgärder för att förenkla vårt arbetssätt, effektivisera våra processer och minska utgifterna för resor och externa konsulter.

Bolaget har skurit ner under de senaste åren, för knappt två år sedan då det flaggades för nya nedskärningar var man runt 14 500 anställda.

Att sägas upp från sitt jobb kan ibland liknas vid en skilsmässa. Anställda kan ha jobbat i många år, fått vänner för livet och känner arbetsplatsen utan och innan. När företaget ”gör slut” är det inte konstigt att känna ledsamhet, vilsenhet och oro.

– Det behövs helt enkelt någon som fångar upp dig när du faller och där har chefen ett viktigt ansvar, säger Marianne Rozman, ombudsman på Unionen.

Men vi backar några steg. För ett varsel behöver inte nödvändigtvis betyda uppsägning. Det är en förvarning om att det råder arbetsbrist.

Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda måste de enligt lag varsla Arbetsförmedlingen om det. Det finns också ett krav om att förhandla med facket innan några beslut om uppsägningar fattas.

Viktigt att tänka på hur du informerar

Stora företag har ofta fackklubbar på plats, men finns det inte förtroendevalda är det Unionens regionala ombudsmän som förhandlar. Eftersom förbundet också har chefsmedlemmar får även de stöttning under processen.

Det första steget i en förhandlingsprocess är att arbetsgivare och arbetstagarpart tillsammans gör en kommunikations- och tidsplan. Särskilt i oroliga tider är det viktigt hur, när, var och av vem de anställda får information.

Så hur ska chefen ge det tunga beskedet? Marianne Rozman tipsar om att först berätta för dem vars tjänster är direkt berörda, och därefter för hela arbetsgruppen. Välj samtal i stället för mejl och var öppen för frågor när du ger informationen, även om du inte har alla svar.

– Ofta tar det tid för den här typen av besked att sjunka in. Därför är det ingen bra idé att ge sådan information på en fredag och sedan ta helg. Eller att som chef resa bort efter beskedet. Dörren måste stå öppen för frågor.

De anställda kommer att fortsätta prata efter att du som chef har lämnat rummet. Att vara tydlig och rak är därför också en viktig pusselbit, menar Marianne Rozman. För att minska missförstånd och ryktesspridning.

– Ibland pratar vi svepande för att vara snälla, men det kan få motsatt effekt i en uppsägningssituation. Som chef är det bättre att säga: ”Nu är vi tio och vi ska bli åtta på grund av arbetsbrist.” Annars skapas fler frågetecken än svar.

Okej att älta ett tag

En risk med dålig kommunikation är också att de medarbetare som blir kvar efter att uppsägningarna genomförts blir missnöjda, oroliga och i slutändan säger upp sig. Att ta hand om gruppen som blir kvar är därför också viktigt.

Som chef får du stå ut med att medarbetarna kan bli lite ineffektiva ett tag, ältar och är ledsna.

– Ett sätt att undvika för mycket ältande är att ha möten för att ventilera de frågor som kommer upp, säger Marianne Rozman.

Att ge tråkiga besked påverkar förstås även dig som chef. Medarbetarna blir arga, ledsna och oroliga och som chef är det lätt att bli en bägare för all frustration. Att skilja på jobb och person blir därför viktigt, menar Marianne Rozman. Liksom att slussa vidare till andra som kan hjälpa, för att inte stå med hela bördan själv.

– I detta läge är det inte meningen att chefen ska vara psykolog och bästa kompis. Chefen måste vara chef och ledare. Behövs samtalsstöd finns till exempel företagshälsovården.

Vad är viktigast att ha med sig som chef vid arbetsbrist?

– Var ödmjuk, lyhörd och tydlig. Det besked du ger kan ha diskuterats av ledningen under lång tid, men vara helt ny information för de anställda. Ge medarbetarna tid och låt informationen sjunka in, säger Marianne Rozman.