Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Det väntar tuffare tider – både för svenska företag och våra plånböcker. Enligt Unionen står svensk industri väl rustad efter flera goda år men poängterar vikten av löneökningar som företagen kan bära.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT
Svensk industri är väl förberedd inför en konjunkturavmattning, enligt Unionen. Anders Wiklund/TT

I går presenterade Industrins ekonomiska råd sin analys av den svenska ekonomin, en rapport de oberoende ekonomerna gjort på uppdrag av parterna. Enligt rådet kommer det allt fler tecken på att den inbromsning som skett inom till exempel tysk industriproduktion nu även sker i Sverige. Till det kommer dystra arbetslöshetssiffror och en vikande export.

Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri

Om det varit fortsatt högkonjunktur hade facken kunnat argumentera för högre löneökningar, nu blir det svårare. Hur det ekonomiska läget kommer att påverka den kommande avtalsrörelsen vill Unionens chefsekonom Katarina Lundahl inte spekulera i men påpekar att nedgången kan bli kortvarig.

– Vi kan inte stirra oss blinda på hur konjunkturläget ser ut när vi förhandlar, det kan ändras snabbt, men det är klart att det ändå spelar roll. Men det viktiga är vilka löner företagen långsiktigt kan bära, säger hon.

– På arbetsgivarsidan utmålar man det som konjunkturen kommer fortsätta rakt ner i källaren men det kan bli en kort svängning som sen går upp – eller en längre. Det är ingen som vet. Industrin har haft en lång period med hög lönsamhet, de är väl förberedda för den avmattning vi nu ser.

Rapporten konstaterar att det är anmärkningsvärt att tjänstesektorn har haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Och just produktivitet är en central fråga för konkurrenskraften och spelar stor roll när löneutrymmet ska bestämmas av parterna.

– Även om det sker en avmattning i konjunkturen behöver det inte gå dåligt för alla företag, allt är inte dystert. Vi står oss väl i jämförelse med andra och det är det viktiga, säger Katarina Lundahl.

De största riskerna för svensk industri på längre sikt är bland annat klimatförändringarna och en upptrappning av handelskonflikten mellan USA och Kina, enligt författarna till rapporten. Även Unionens chefekonom tror att handelshindren kommer att få konsekvenser.

– Det är en svårlöst konflikt och något vi kommer att få leva med framöver. Men ledarna i USA och Kina är inte immuna mot att det sänker världsekonomin, jag tror att de stegvis kommer att slopa vissa tullar. Och om demokraterna får makten har jag svårt att se att de skulle införa tullar mot Europa. Donald Trump är mer oförutsägbar, säger hon.

– Handelshinder är dåligt för ett land som Sverige eftersom vi exporterar så mycket. Men många av landets stora företag är väl rustade att hantera det, har produktion i många världsdelar och kan flytta runt den. Volvo Cars kan till exempel flytta hit viss produktion från Kina för att kunna skeppa till USA.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.