Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Sverige på efterkälken med föräldraledighet

Sverige halkar efter på jämställdhetsområdet när Island, Norge och Finland ser över föräldraledigheten. Det visar en färsk rapport om föräldraförsäkringen i de nordiska länderna.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 22 oktober 2019, kl 15:22
Christine Olsson/TT
Pappor i Sverige tar ut 29 procent av den totala föräldraledigheten. Christine Olsson/TT

Arbetsmarknaderna i de nordiska länderna räknas till de mest jämställda i världen. Betald föräldraledighet och offentligt finansierad barnomsorg har gjort att både män och kvinnor kan kombinera arbete med familjeliv.

Den som får barn i Sverige har rätt att vara föräldraledig i totalt 480 dagar. 90 dagar är reserverade för varje förälder och kan alltså inte överlåtas till den andra föräldern. Resterande 300 dagar fördelar föräldrarna mellan sig som de vill.

Men i dag tar pappor i Sverige bara ut 29 procent av den totala föräldraledigheten.

– Många reflekterar nog inte över beslutet. De gör likadant som andra män på arbetsplatsen. Jag tror att det krävs en lag för att normen ska förändras. Det är helt nödvändigt att dela lika på föräldraledigheten, säger Jenny Andersson, projektledare på Sveriges kvinnolobby, som står bakom en rapport som jämfört föräldraförsäkringarna i de nordiska länderna.

Att män ofta tar ut färre föräldradagar gör att kvinnor fortfarande har lägre löner, lägre pensioner och befordras mer sällan än män. Innan de fick barn hade män och kvinnor däremot ungefär lika höga löner och var chefer i lika stor utsträckning.  15 år efter det första barnet har inkomstskillnaderna mellan mamman och pappan ökat med i snitt 32 procentenheter, enligt rapporten.

– När det gäller den ekonomiska jämställdheten finns det ingen fråga som är lika viktig som föräldraförsäkringen, säger Jenny Andersson.

För att fler män ska stanna hemma med sina barn längre ser nu flera nordiska länder över sina system för föräldraförsäkringar.

I det finska regeringsprogrammet står att pappaledigheten ska utökas. Det tolkas av många, enligt Sveriges kvinnolobby, som att en tredelning av föräldraförsäkringen ska införas - det vill säga att varje förälder tar en tredjedel av föräldraledigheten och fördelar en tredjedel mellan sig som de vill. Norge och Island har redan en tredelad försäkring. Island går nu ännu längre och från och med 2021 måste båda föräldrarna ta ut fem månader, två månader kan de fördela mellan sig.

Men i Sverige finns inga beslut om att föräldraförsäkringen ska förändras.

– Jag tror att det i Sverige finns en självbild av att vi är så bra och inte behöver göra något. Vi tycker ofta att vi är bäst på jämställdhet, men nu ser vi länder som är på väg förbi oss. Vill vi vara ett modernt land där vi ser det som självklart att pappor är lika viktiga för sina barn som mammor måste vi stå upp för det. På lång sikt kan vi annars få större löneskillnader och pensionsgap i Sverige än i övriga nordiska länder, säger Jenny Andersson.

Före år 2000, när Island införde en tredelad föräldraförsäkring, tog pappor sällan ut någon föräldraledighet alls. Att en tredelad försäkring infördes berodde till stor del på att landets kvinnorörelse och facken arbetet för en förändring sedan mitten på 1970-talet.

– Föräldraledighet är en rättighet för arbetstagare. Det är något som de har tjänat in genom att arbeta, säger Andrés Ingi Jónsson, parlamentsledamot i det isländska altinget.

Effekterna av den tredelade försäkringen har varit positiva, enligt honom.

– Papporna har tagit ut ledigheten, annars försvinner ju tre månader utan att någon utnyttjar dem - och barnen får bara vara hemma i sex månader.

Isländska studier visar också att män som varit föräldralediga känner sig tryggare i sin papparoll.

– Det spiller även över på sådant som inte rör barnen, män som har varit lediga med sina barn delar även ansvaret för hushållssysslorna i högre grad, säger Andrés Ingi Jónsson.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström