Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Utbränd i dag – uttråkad i morgon
Dagens arbetsliv kan vara hårt, osäkert och gränslöst. Men hur blir det i framtiden? Betydligt tuffare och mer polariserat – eller som en härlig semester? Experterna är oeniga.
Höga ohälsotal och utmattningsdepressioner. Så ser det ut på arbetsmarknaden. Om några årtionden kan det dock bli betydligt tuffare, om man får tro Theo Bodin, forskare i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet.
– Det kommande decenniet kommer det att bli tydligare skillnader där arbetsmarknaden skiktas i vinnare och förlorare. De sistnämnda är de med låg utbildning och fel kompetens. Och där kommer den psykiska ohälsan definitivt att öka. Dagens problem i skolan kommer att nå full effekt 2030, med en stor grupp personer som står utan relevant kompetens. Samtidigt kommer det absolut att finnas folk som vinner på digitaliseringen, säger Theo Bodin.
Vinnarna är de som är anpassningsbara och som ser till att konstant utveckla sina färdigheter.
– De som har möjlighet att kombinera flexibilitet med en hög grad av självständighet, där deras kompetens verkligen tas tillvara, är potentiella vinnare. I den gruppen kan den psykiska ohälsan bli ett mindre problem än i dag, säger Theo Bodin.
Men kommer vi att må bättre i arbetslivet 2030 än vad vi gör i dag? Ja och nej. Enligt forskarna kan vi få färre arbetsplatsolyckor och förslitningsskador när maskinerna tar över.
Stressen förvinner inte bara för att robotarna tar över
Parallellt med den positiva utvecklingen blir arbetslivet mer otryggt. Även för tjänstemän, när de flesta arbetar som frilansare. Det kommer att bli en stor omställning för många.
– Att trivas med chefer och kollegor och känna samhörighet är viktigt för välbefinnandet. Dagens sociala dimension lär raseras, men byggs upp någon annanstans. Folk kommer att söka någon form sammanhang på egen hand, som på kontorshotell eller arbetskaféer. Annars riskerar det att bli rätt deppigt – det är ju i mötet mellan människor som vi utvecklas och som det uppstår innovationer och nya tankar.
– Vi kommer att få en arbetsmiljö som är allas och ingens ansvar. Frågan är vem som då lägger tid och pengar på systematiskt arbetsmiljöarbete.
När arbetslivet blir mer osäkert måste alla ta större ansvar för sin egen trygghet, vilket ökar den psykiska belastningen. Därför är Theo Bodin övertygad om att stress och utmattningsdepressioner blir kvar.
– Stressen försvinner inte bara för att robotarna tar över. Det är svårt att veta om den kommer att öka generellt, men en stor grupp kommer definitivt att vara mer stressade och utsatta än vad de är i dag. De kommer att ha svårt att ta sig ur situationen och halka allt längre ifrån en möjlig sysselsättning, säger han.
Han tror inte heller att de nya yrken som skapas i framtiden kommer att leda till nya sorters arbetssjukdomar.
– Kroppen består av samma proteiner och molekyler som tidigare. Utbrändhet har funnits i hundra år, skillnaden är att det är på tapeten i dag och har fått ett namn. Däremot kommer floran av arbetssjukdomar att förändras beroende på vad vi exponeras och utsätts för, till exempel vilka hälsofarliga ämnen som byggs in i kontorsmiljöer och bostäder, som olika nanomaterial, hormonstörande ämnen och nya kemikalier.
Vad händer då med den grupp som inte jobbar, blir de uttråkade och understimulerade?
– Om man håller fast vid linjen att vilket jobb som helst är bättre än inget jobb kan det bli problem. När man behöver ”hitta på” sysselsättning åt en stor mängd människor som inte är efterfrågade på den reguljära arbetsmarknaden är risken stor att vi får insatser som liknar Arbetsförmedlingens fas 3. Att skapa meningsfull sysselsättning åt denna grupp kommer att bli en stor utmaning.
Vi kommer att jobba mindre och i stället ägna oss åt det vi älskar
Hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh har en betydligt mer optimistisk framtidssyn. Hon tror att digitaliseringen kommer att leda till att vi jobbar betydligt mindre och i stället kan ägna oss åt det vi älskar.
– Se det som en jättemöjlighet i stället för ett hot om en robot ersätter ditt jobb. Då kan du resa, lära dig ett nytt språk eller läsa böcker. Hela livet kan bli som en semester.
– Den stora nöten blir att fylla tillvaron med mening, så att vi inte blir uttråkade. Och den övergången kan bli utmanande. Alla måste förr eller senare ställa sig frågan vad de skulle göra om de fick ägna sig åt något de verkligen brinner för. Om 50 år kommer man att tycka att det var sjukt att vi var på jobbet åtta timmar om dagen, säger hon.
BOREOUTSYNDROM
Åkomma som kännetecknas av understimulans på jobbet och likgiltighet inför arbetet. Bakomliggande orsaker är ofta för låga krav och dåligt ledarskap. Är enligt en del forskare lika skadligt för hälsan som att drunkna i arbete. 15 procent av alla kontorsarbetare uppskattas lida av boreout.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
Så mycket kostar sjukskrivningarna
16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.
Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt
Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega.
Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.
År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.
