Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så behåller du förståndet i det gränslösa arbetslivet

Det gränslösa arbetslivet med flexibla arbetstider och tillgång till jobbmejl och mobil dygnet runt ställer stora krav på individen att själv hålla en rågång mellan jobb och privatliv. Arbetsgivaren bör så klart ta fram policys och regler kring tillgänglighet, men du borde också lära dig att hålla isär dina roller. Här är din guide.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Tar du ofta med dig jobbet hem? Det behöver inte vara något problem. Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid och även över ledighet och sjukdom, enligt en undersökning från det amerikanska psykologiförbundet.

Men när gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut leder det till en utdragen stressreaktion, enligt en färsk studie från Illinois University. Forskarna kallar det ”telepress” (telepressure) och menar att det är direkt skadligt för hälsan. Telepressen kan ge upphov till symptom som hjärt- och kärlsjukdom, depression, fetma och försämrad kognitiv förmåga.

Bland Unionens medlemmar är det vanligt med flexibla arbetstider och möjlighet att jobba hemifrån. Men där arbetstiden är flexibel och det saknas en tydlig policy kring hur tillgängliga arbetstagarna ska vara har man betydligt svårare att släppa tankar på jobbet på fritiden. Vilket leder till utebliven (mental) vila.

Enligt en internationell jämförelse som förbundet har gjort är det just arbetstagare i Sverige och Nederländerna som jobbar mest flexibelt. Ändå är det så många som 67 procent som helt saknar en tillgänglighetspolicy.

Men du kan också själv se till att påminna dig om att du faktiskt inte är livegen, och även inför dig själv hävda din rätt till ett privatliv utanför jobbet. Tänk på det här:  

  1. Din hälsa. På kort sikt kan det kännas inspirerande och effektivt med det tunnelseende som stress ofta ger. Men du behöver släcka lyset emellanåt. Inte för din arbetsgivares skull, utan för din hälsas skull. Prioritera hälsan. Fundera på vad det är du gör när du inte tänker på jobbet. Lista den typen av aktiviteter och planera in dem i din vardag.
     
  2. Din familj. En av fyra upplever att de får mindre tid för familj och vänner och lika många får negativa kommentarer från familj och vänner för att de inte släpper jobbet när de egentligen ska vara lediga, enligt en undersökning Unionen gjorde 2015. Och ursäkta klyschan, men det är väldigt ovanligt att människor på sin dödsbädd önskar att de hade ägnat mer tid åt jobbet. Kollegorna kan vara mycket värda, men det är ju människorna du själv valt att ha nära som är livsviktiga. En vacker dag jobbar du inte längre här. Glöm inte det.
     
  3. Din hjärna. En chef som gör dig galen tar något ifrån dig som hen inte har rätt till. Ditt förstånd. Men det är ändå på dig själv ansvaret ligger att agera förnuftigt innan sans och vett tar eld. Kräver chefen för mycket är det du som måste säga ifrån. Och det är du som måste förstå att det är okej att säga nej till att till exempel jobba mer än ni kommit överens om - för att du ska gå och fika med kompisar eller åka pulka med barnen. Det är du som behöver vilan för att kunna fortsätta prestera utan att gå upp i limningen. Värna din hjärna!
     
  4. Din identitet. I takt med att det blir allt viktigare att dela sin arbetsgivares värderingar och hjälpa till att vårda varumärket i alla kanaler är det lätt att lockas till att bli ett med sitt professionella jag. Bli inte det. Ställ dig då och då frågan vad som känns viktigt för dig. Om det första du kommer att tänka på är jobbrelaterat vet du att det har gått för långt. Att inte låta jobbet kapa din identitet gör dig också mer stresstålig och faktiskt intressantare som kollega. Dessutom kan du antagligen se fram emot en roligare pension.
     
  5. Ditt nätverk. De människor du stött på och lärt känna genom åren kan du absolut ha nytta av i ditt arbete. I rekryteringssammanhang är det inte ovanligt att det ses som en fördel att ha ett brett nätverk. Men det är ditt nätverk - inte din arbetsgivares. Sälj inte ut dem!
     
  6. Din integritet. Det händer att människor måste agera på tvärs mot sina värderingar. En fackligt förtroendevald kan till exempel hamna i moraliskt kniviga situationer när lojaliteten med kollegorna ställs mot ledningens nedskärningsplaner och tystnadsplikt råder. Men var sann mot dig själv! Att utföra en uppgift mot din vilja för att det beordras uppifrån kostar på integriteten och din integritet är nästan alltid dyrbarare än din lön.

 

Med inspiration från Forbes.com.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Sjuka i kläm mellan olika mål

Ambitionen hos arbetsgivare, Försäkringskassan och vården kan krocka rejält när den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska börja jobba igen, enligt en ny studie.
Torbjörn Tenfält Publicerad 28 maj 2025, kl 06:01
Två händer som bryter arm
Arbetsgivare, Försäkringskassan och läkare vill alla att den som lider av psykisk ohälsa ska komma tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. Men hur det ska gå till kan skilja sig åt, vilket skapar målkonflikter, enligt en ny studie. Illustration: Linnea Blixt

 Det finns en idé om att ökat samarbete mellan arbetsgivarna och andra aktörer underlättar en återgång till arbetslivet för en person som varit sjukskriven för psykisk ohälsa.

Men verkligheten är ofta en annan, framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

– Vår analys visar att även om man skulle ha metoder för att få till ett perfekt samarbete så saknar detta betydelse om aktörerna inte har samma målsättning, säger Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi med inriktning mot medicinsk etik och patienträtt.

Han är en av forskarna bakom studien och ger några exempel på målkonflikter.

Arbetsgivare vill få ut så mycket som möjligt av sin personal. Men den ambitionen kan krocka med arbetsmiljöansvaret och uppdraget att försöka få tillbaka personen i arbete.

– Det kan finnas andra potentiella arbetstagare som är mer produktiva och då vill arbetsgivaren kanske hellre anlita någon av dem.

 

Försäkringskassan har inte koll på jobbet

Försäkringskassan har ett uttalat mål att få tillbaka den sjuke i arbete. Även här finns en inbyggd konflikt.

– Om arbetsplatsen är orsaken till sjukskrivning måste det ske på rätt sätt, annars är det risk att problemen återkommer eller förvärras, säger Thomas Hartvigsson.

Relationen mellan läkare och patient kan också prövas. Vårdgivaren strävar efter att ha en bra relation med patienten, men måste också säga sanningen för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning.

– En hel del information som är relevant för bedömning av arbetsförmåga är känslig och kan vara av en sort som arbetstagaren inte vill berätta för sin arbetsgivare.

I andra studier har forskarna mött exempel där arbetsgivare driver på för att få tillbaka den sjukskrivne i arbete, samtidigt som den sjuke själv tycker att det går för snabbt.

– Annan forskning visar att det finns en hel del okunskap om psykisk ohälsa hos de olika aktörerna och dåliga kunskaper om vad de kan förvänta sig av varandra. Det finns arbetsgivare som inte vet vilka anpassningar de kan göra för att underlätta för den som återkommer från sjukskrivning, och det finns de som vill men inte har resurser.

Vilken roll kan facket spela?

– En viktig uppgift för facket är att se till att arbetsgivaren gör det den ska, att bedömningen är rättssäker och balanserad, och att medlemmarna inte far illa.

Försäkringskassan, å sin sida, är beroende av signaler från både arbetsgivare och vården om vilka personer som behöver omfattande stöd för att kunna börja jobba igen.

Men det är inte alltid de signalerna tränger fram.

– Vårt uppdrag är att se till att det påbörjas rehabiliterande åtgärder så snabbt som möjligt. Men det kommer alltid finnas tillfällen där vi inte fångar rätt signaler, säger Michael Boman, områdeschef på Försäkringskassan.

– Man ska också komma ihåg att de flesta som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa kommer tillbaka i arbete utan att det behövs några särskilda aktiviteter från oss.

En omständighet som kan komplicera tillbakagången är att läkarintyget i inledningen av sjukskrivningen är fokuserat på att beskriva personens oförmåga att arbeta.

– Vi har dubbla uppdrag. Vi ska bedöma om personen har rätt till den sjukpenning den gör anspråk på. Men när vi ser att personen har nedsatt arbetsförmåga och skulle behöva rehabilitering för att komma tillbaka behöver vi växla fokus till vad personens möjliga förmåga är.

Försäkringskassan är beroende av den plan för återgång till jobbet som arbetsgivaren är skyldig att göra, men också av signaler från hälso- och sjukvården om att det finns behov av rehabiliterande insatser.

– Vårt perspektiv är att identifiera under vilka förutsättningar en person kan arbeta och lägga upp en planering tillsammans med insatsansvariga aktörer.

Hur kan en gemensam målsättning se ut?

– Den kan vara ett precisera i vilken omfattning vi tror att personen kan komma tillbaka i jobb. Kan det ske på hel- eller halvtid? Vad krävs det för anpassning eller rehabiliterande åtgärder – eller finns det ett annat jobb hos arbetsgivaren som personen kan klara av.

Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter infördes 2020. Den innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser för att främja återgången till arbetslivet. En följd av lagen är att vården har anställt rehabkoordinatorer.

– De håller ihop insatserna på den vårdenhet där den sjukskrivne finns, men skickar också signaler till oss om när det är dags att samordna rehabiliterande åtgärder.

Samtidigt konstaterar Michael Boman att företagshälsovården och de rehabkoordinatorer som är knutna till den är en viktig resurs när det behöver vidtas åtgärder på arbetsplatsen.

– När de olika aktörerna diskuterar vad som behöver hända på arbetsplatsen kopplat till anpassning och rehabilitering är företagshälsovården arbetsgivarens viktigaste stöd, säger han.

 Man bör fundera över om bedömningen av arbetsförmåga vid psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården

Branschorganisationen Sveriges Företagshälsors vd Peter Munck af Rosenschöld är inte sen att hålla med:

Peter Munck af Rosenschöld
Foto: Karl Nordlund

– Vi tar reda på om det är något i arbetsmiljön som behöver fixas så att problemet inte uppstår igen. Det gör inte primärvården.

Han anser att det borde läggas mer vikt vid att det är just från sitt arbete man blir sjukskriven.

– Det betyder att arbetsplatsen är en oerhört viktig komponent när man ska gå tillbaka till jobbet. När man bedömer individens arbetsförmåga ska man titta på tre saker: motivationen, arbetsmiljön och individens funktionsförmåga.

Därför vänder han sig emot att se på sjukskrivning och rehabilitering ur en rent medicinsk synvinkel.

– Man bör fundera över om inte bedömningen av arbetsförmåga vid framför allt psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården.

För att fylla i glappet mellan aktörerna pekar Peter Munck af Rosenschöld på två nödvändiga insatser: Klara ut vem som gör vad och se till att den enskilde får rätt stöd.

Vad kan ett gemensamt mål vara?

– De måste vara att så snart som möjligt få en sjukskriven person tillbaka i arbete — för arbete är bra, säger Peter Munck af Rosenschöld.