Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Psykologen som pratar utbrända personer friska

Utbrändhet är i grund och botten ingen sjukdom. I stället är det ett uttryck för att vi lever på ett sätt som inte stämmer överens med våra grundläggande behov. Effekten av det kan göra oss sjuka, utmattade och deprimerade. Det menar leg psykolog Fredrik Bengtsson, som bland annat jobbar med existentiella samtal för personer med utmattningssyndrom.
Publicerad
Pressmaster/Colourbox.com
"När vi blir medvetna och undersöker valmöjligheterna är vi inte längre offer för omständigheterna." Pressmaster/Colourbox.com

– Många som är utbrända upplever stor vanmakt och samtalen öppnar en möjlighet att få tillbaka egenmakten. Att utforska och kartlägga hur livet levs gör att vi kan få syn på våra behov, värderingar och kommer i kontakt med våra egentliga drivkrafter och mål, säger Fredrik Bengtsson.

Den bärande tanken i det existentiella perspektivet är vi människor är fria att välja. Att bli medveten hur vi lever kan väcka frågor om vad som är värt att förändra. Eller behålla. Vad vi än beslutar oss för kommer det att få konsekvenser.

– När vi blir medvetna och undersöker valmöjligheterna är vi inte längre offer för omständigheterna, säger Fredrik Bengtsson.

Han menar att vi i dag är dåligt rustade för att möta oförutsedda händelser och har en övertro på att vi alltid har kontroll. Allt ska bara rulla på. Vi har inte längre strukturer, som exempelvis kyrkan, för att hantera det vi inte rår över. Därför kan en stor omorganisering på jobbet, en skilsmässa eller en anhörigs död komma som en total överraskning.

Läs mer: Utbränd - på olika sätt

– Vi står också inför ett stort systemskifte till följd av bland annat digitaliseringen. Det för med sig en omfattande instabilitet och många förändringar som vi ofta inte kan greppa eller förhålla oss till. I sin tur kan det leda till vanmakt och utmattning, säger Fredrik Bengtsson.

Han ser reflekterande samtal som ett slags kompetensutveckling för att klara framtiden.

– Vi är tränade på att konkurrera, vara effektiva och göra affärer. Däremot är vi otränade på att reflektera och fundera på hur vi ska förhålla oss till det som sker. Existentiella samtal är ett verktyg att hantera det och hitta sin egen väg.

Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.