Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När chefen kraschar
Stress orsakas oftast av både yrkes- och privatliv. Men för chefer har stressen en starkare koppling till jobbet. Bland annat för att kraven är större än befogenheterna.
Ju mer högpresterande man är, desto lättare är det att hålla emot när stressignalerna visar sig. Det menar Fredrik Bengtsson – psykolog, organisationskonsult och författare – på Haga Livscenter i Stockholm som har jobbat med utmattningssyndrom i 13 år.
– Utbrändhetsprocessen sker inte över en natt. En del chefer, oftast män, kan dölja tecknen genom att börja arbeta mer hemifrån. Vissa kanske till och med väljer att sluta, säger Fredrik Bengtsson.
Andra tecken på att chefen är på väg in i väggen är personlighetsförändringar, som att man blir sur eller lättirriterad och får huvudvärk eller ont i magen. En del försöker tackla stressen med alkohol eller övermänskliga idrottsprestationer.
– Två glas vin efter jobbet blir till en halv flaska och sedan ännu mer. Andra tränar som elitidrottsmän. Träningsnarkomani är ett sätt att få kontroll. Jag har mött personer som springer 20-milalopp. Det säger sig självt att det inte håller, säger han.
Medan männen ofta ägnar sig åt träning är kvinnorna ofta kittet i det sociala livet. De är klassmammor, tar hand om sina åldriga föräldrar och stöttar till exempel väninnan som har skilt sig.
Vanligt är också att chefer går hem i tid till familjen, hämtar på dagis, lagar middag och läser läxor med barnen. Men när barnen har somnat tar ett nytt arbetspass vid.
En utmattningsdepression orsakas oftast inte av enbart hård arbetsbelastning, utan handlar om helheten, hur livet fungerar i övrigt. Vissa flyr kanske in i jobbet för att de har en dålig relation. En annan stressfaktor är privatekonomin.
– Det är så lätt att slänga sig med begreppet utbrändhet. Men riktig utmattningsdepression är ett allvarligt hälsotillstånd. När en person som har det kommer till mig så tar vi bort arbete och aktiviteter. Annars är det stor risk för stroke eller hjärtinfarkt, säger Fredrik Bengtsson.
I våras kom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisation och social arbetsmiljö. Det har ökat pressen på chefer ytterligare. Nu ansvarar de bland annat för att medarbetarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Man ska arbeta förebyggande genom att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller prioriteringsordning.
– Detta lägger ett stort ansvar på chefen och ökar kraven. Det är svårt om man själv är i obalans. Ett hållbart chefskap börjar med en själv, säger Fredrik Bengtsson.
Den hållbara chefen kännetecknas enligt honom av följande faktorer: god fysisk och psykisk hälsa, man förstår skillnaden mellan ledar- och chefskap och har både ansvar och mandat som chef.
– Många chefer har höga krav på sig men för lite mandat att påverka och känner sig därför otillräckliga, säger han.
Det är också ett faktum att den som har ett socialt stöd från chef eller arbetskamrater uppvisar mindre stressymptom.
– Kvinnor har ofta bättre stöd. De kan ventilera saker med både kollegor och väninnor. Män har inte lika ofta någon att prata med utan vänder problemen inåt. Därför mår de också sämre, och de mår ännu sämre om de har en chefsposition, säger Fredrik Bengtsson.
De senaste fem åren tycker han att män har börjat våga vara mer öppna kring att de drabbats av utmattningsdepression. Men generellt tycker han ändå att det är ett större tabu för män att berätta om sin utbrändhet.
– De är rädda för att uppfattas som svaga. Det finns en föreställning om att män ska vara starka och inte bli utbrända. Men det finns inget som visar på att förståelsen är mindre för män än för kvinnor, säger han.
Cajsa Högberg
brev@kollega.se
Sämre förutsättningar för kvinnliga chefer
Mellanchefer är ofta utsatta för stress – de känner krav både ovan- och underifrån. Är chefen dessutom en kvinna har hon som regel en ännu tuffare arbetssituation. Det visar färsk forskning.
Fler kvinnor än män insjuknar i utmattningsdepression. Det betyder dock inte att de är skörare än män.
– Skillnaden ska ses i ett genusperspektiv. Kvinnor och män har olika arbetsförhållanden, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin.
– Dels finns det stressfaktorer inom kvinnodominerade yrken som vård och omsorg, dels får kvinnor och män som arbetar på samma arbetsplats olika arbetsuppgifter. Det handlar alltså inte om en könsskillnad utan om strukturer vi har byggt upp, säger Kristina Glise.
Plötslig vuxendöd
I Japan finns begreppet karoshi – plötslig vuxendöd orsakad av att man överarbetat. Det är oftast män i 35–45-årsåldern som pressar sig så hårt att hjärtat ger upp. 2015 dog omkring 1 500 personer i karoshi enligt Japans arbetsministerium.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
Så mycket kostar sjukskrivningarna
16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.
Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt
Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega.
Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.
År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.
