Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Mobilen påverkar oss mer än vi tror

Vi kan göra nästan allt med den. Och det gör vi. På kvällen. På natten. På morgonen. Framför tv:n. På toa. Enligt forskarna kan vi få betala ett högt pris för vårt extrema användande av våra älskade mobiltelefoner.
Publicerad
Man promenerar ut för stup samtidigt som han tittar i mobilen.
Enligt en studie tittar en vanlig användare på sin smartphone 150 gånger om dagen. Det blir nära 55 000 gånger på ett år. Siffrorna är dock fem år gamla och sannolikt åtskilligt högre i dag. Illustration: Jens Magnusson

Du tar fram den i tid och otid för att kolla sms, e-post, Facebook-flödet, nyhetspushar och Instagram-likes. Kanske fipplar du med mobilen under middagen. Att lämna den hemma när du tar en promenad är otänkbart. Och när du vaknar på natten och kollar klockan på telefonen passar du på att kolla ett nytt sms.

Känner du igen dig? Då kan det finnas anledning att se upp. Vissa forskare menar att det här beteendet kan liknas vid ett beroende, där du drabbas av stress och ångest om du inte har din mobil inom räckhåll.

Det hela har till och med fått ett eget namn som flyttat in i nysvenskan: nomofobi. Ordet har skapats av ”no mobilephone phobia”, rädsla för att vara utan mobiltelefonen. Med andra ord: ett tillstånd när det är mobilen – inte du – som styr ditt liv.

Hjärnan kan liknas vid en muskel som mellan varven behöver återhämtning

Det finns dessutom många studier som visar ett samband mellan flitigt användande av mobiltelefon, stress och försämrad koncentration. Ett intensivt mobilbruk kan också kopplas till sömnproblem och psykisk ohälsa. Det visar en doktorsavhandling av psykologen och forskaren Sara Thomée vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– I den enkät vi gjort bland unga vuxna ser vi ett samband med sömnsvårigheter och en benägenhet till nedstämdhet. Det är naturligtvis inte mobilen i sig som ger upphov till problem. Men om användandet går ut över grundläggande behov som sömn, vila och fysisk aktivitet kan det få negativa konsekvenser. När vi kollar på mobilen om nätterna kan sömnbristen göra att vi lättare blir nedstämda och stressade, säger hon.

En annan förklaring till nedstämdhet tror hon kan ligga i vilket innehåll i mobilen vi väljer. Om du ständigt kollar sociala medier ser du också vad du missar, vilket kan väcka en känsla av att vara utanför och utestängd. Även detta fenomen har fått en egen term som på sistone dykt upp allt oftare: Femo, Fear of missing out, en rädsla att gå miste om något roligt. Vilket leder till att du hela tiden håller stenkoll på flödet i mobilen.

I intervjuer med unga kunde Sara Thomée även se att många upplever en frustration över att ha slösat bort tid på mobilen, vilket kan bidra till nedstämdhet.

Helena Sjölundh är psykolog på Stressmottagningen i Stockholm och arbetar med utmattningssymptom. Hon möter ofta människor där mobilanvändandet har gått över styr och ökat på stressen.

– Många hamnar sittande med mobilen i timmar utan avbrott. Det gör att hjärnan hela tiden går på högvarv genom att ta in och bearbeta information. Till slut blir den överbelastad, förklarar Helena Sjölundh.

Hon konstaterar att det är vanligt att människor använder mobilkollandet som ett sätt att ta en paus. Men beteendet får motsatt effekt; i stället för att ge återhämtning skapar det mer belastning.

Hjärnan kan liknas vid en muskel. Muskler behöver vila mellan ansträngningar. Ingen skulle väl drömma om att göra armhävningar sex timmar i sträck. Problemet är att vi inte tänker så om vår hjärna.

– Vi behöver växla mellan olika aktiviteter för att må bra och fungera optimalt. Det gäller både fysiska och mentala ansträngningar. Det måste finnas en balans mellan aktivitet och återhämtning, säger Helena Sjölundh.

En annan hjärnstress är att våra mobiler så ofta avbryter oss. Varje gång vår uppmärksamhet riktas mot en ny notis tar hjärnan paus från det vi sysslar med. Avbrotten påverkar vår förmåga till koncentration, fokusering och att minnas. Det tar oss upp till 15 minuter att sätta oss in i en uppgift så pass mycket att vi kan prestera på topp. Varje gång du sneglar på din mobil nollställs klockan och du måste börja om från början. Det är inte konstigt att det stressar oss att hela tiden skifta fokus.
 

text GERTRUD DAHLBERG

Skärmtid - sätt gränser

Använder du mobilen mer än du vill? Skapa regler för när, hur och varför du ska vara uppkopplad.

Här är några knep:

➧ Fundera på när, hur och varför du vill använda mobilen – gör medvetna val.

➧ Ta bort notiser.

➧ Varva mobilkollandet med andra aktiviteter.

➧ Glo inte på telefonen det första och det sista du gör på dagen. Ha den avstängd på natten.

➧ Stäng av mobilen när du behöver fokusera på en uppgift och lägg undan den när du är på fest eller äter.

➧ Köp en gammaldags mobil som du bara kan ringa och messa på.

➧ Testa dig själv om du är mobilberoende här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress

Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 18 november 2024, kl 11:07
Stressade kvinna sliter sitt hår, till vänster. Till höger en man vid en dator. Mannen är helt täckt av post it-lappar.
Ökad stress leder till fler sjukskrivningar. Enligt Försäkringskassan är kvinnor i 30-årsåldern mest drabbade. Förebyggande insatser på arbetsplatsen och ökad jämställdhet kan vara lösningen. Foto: Colourbox

Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.

– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna

Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.

– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.

Varannan svensk är stressad på jobbet

Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.

Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna. 

Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.

Stress

9 sätt att minska stressen under arbetsdagen

Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
Elisabeth Brising Publicerad 10 januari 2024, kl 06:03
Kvinna gör yoga framför sin dator.
Så slappnar du av - på jobbet. Ta pauser utan mobil, prata om din stress och andas i fyrkant. Foto: Colourbox.

1. Våga prata om det

Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter. 

2. Pausa utan mobilen

Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig

3. Andas in & ut i fyrkant 

Henrik Wiman. Foto: Johan Wahlgren.

Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande. 

4. Ta reda på vad som stressar 

Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.  

5. Testa en avslappningsövning

Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten. 

6. Ut på tur – mindre sur

Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!

7. Kom ihåg att äta och dricka

Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av. 

8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar

Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.

9. Gör inte allt – välj

Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem. 
 

Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.