Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Många vobbar för att hinna med

En av fyra jobbar samtidigt som de är hemma och vårdar sjukt barn. Många gör det för att de annars inte hinner med sina arbetsuppgifter.
– Tyvärr ser vi att vobbandet gått från att vara en möjlighet till att upplevas som nödvändigt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad
Artfolio/Colourbox
Många av Unionens medlemmar hinner inte med sina arbetsuppgifter om de inte vobbar när barnen blir sjuka. Artfolio/Colourbox

På fredag inleds många föräldrars skräckmånad: vabruari. Februari är nämligen den månad då föräldrar är hemma mest för att ta hand om sina sjuka barn, enligt statistik från Försäkringskassan. Anledningen är bland annat att influensa sprids mer i torrt och kallt väder och att vi tillbringar mer tid inomhus.

Många privatanställda tjänstemän jobbar samtidigt som de vårdar sjukt barn. Det visar Unionens årliga undersökning av vobbning – att jobba hemifrån samtidigt som man vabbar. Fördelarna med det är att det ger ett flexiblare arbetsliv och enligt undersökningen är det ovanligt att arbetsgivare tvingar medarbetare att vobba. Å andra sidan svarar många att de inte hinner med sina arbetsuppgifter om de inte vobbar.

– Det är en lagstadgad rättighet att vabba. Arbetsgivaren ska organisera jobbet så att man har möjlighet att göra det om man så önskar. Tyvärr ser vi att vobbandet gått från att vara en möjlighet till att upplevas som nödvändigt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

Mer än fyra av tio av dem som vobbar svarar att de helst skulle slippa göra det. Andelen har ökat från 2014 då var tredje svarade att de helst skulle slippa.

– Fler företag behöver skapa rutiner vid tillfällig, oplanerad frånvaro så att inte anställda med barn drabbas av stress och press i onödan, säger Martin Linder.

De flesta som vobbar, sex av tio, tycker att det funkar bra. Samtidigt svarar många att de känner sig otillräckliga gentemot sina barn och en av fem säger att deras barn ogillar att de vobbar.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen under november och december förra året. 1 560 personer deltog.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress

Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 18 november 2024, kl 11:07
Stressade kvinna sliter sitt hår, till vänster. Till höger en man vid en dator. Mannen är helt täckt av post it-lappar.
Ökad stress leder till fler sjukskrivningar. Enligt Försäkringskassan är kvinnor i 30-årsåldern mest drabbade. Förebyggande insatser på arbetsplatsen och ökad jämställdhet kan vara lösningen. Foto: Colourbox

Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.

– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna

Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.

– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.

Varannan svensk är stressad på jobbet

Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.

Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna. 

Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.

Stress

9 sätt att minska stressen under arbetsdagen

Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
Elisabeth Brising Publicerad 10 januari 2024, kl 06:03
Kvinna gör yoga framför sin dator.
Så slappnar du av - på jobbet. Ta pauser utan mobil, prata om din stress och andas i fyrkant. Foto: Colourbox.

1. Våga prata om det

Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter. 

2. Pausa utan mobilen

Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig

3. Andas in & ut i fyrkant 

Henrik Wiman. Foto: Johan Wahlgren.

Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande. 

4. Ta reda på vad som stressar 

Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.  

5. Testa en avslappningsövning

Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten. 

6. Ut på tur – mindre sur

Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!

7. Kom ihåg att äta och dricka

Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av. 

8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar

Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.

9. Gör inte allt – välj

Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem. 
 

Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.