Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Kom igen - stressa ner!

Stress är normalt i livet – alla känner en släng av det ibland. Och det kan till och med vara bra. Det är bara långvarig stress som är problematisk. Forskare är överens om att det är viktigt med återhämtning och vila för att kroppen inte ska ta skada. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress.
Publicerad

1. När vet jag att jag stressar för mycket?

Tecken och varningssignaler på alltför mycket stress kan vara en eller flera av följande symptom:

  • Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad.
  • Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
  • Du har svårt att koppla av och varva ner.
  • Du känner dig nedstämd, orolig och likgiltig för vad som händer omkring dig.
  • Du har svårare att koncentrera dig.
  • Du får dåligt minne.
  • Du känner av ångest.
  • Du har lätt att fastna i negativa tankar.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
  • Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen.
  • Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter.
  • Du har tappat lusten för sex.
  • Du får infektioner lättare och oftare.
  • Du känner det svårare att andas ordentligt.
  • Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett och socker som tröst.

Källa: 1177.

2. Finns det bra stress?

Absolut. Positiv stress är bra när vi får utlopp för den energi som flödar i kroppen. När du ställs inför en utmaning – allt ifrån en presentation på jobbet, en påfrestande resa, ett äventyr eller en tävling, kan positiv stress göra att du presterar bättre. Den är med andra ord nödvändig för att vi ska kunna göra det där lilla extra. Bara vi får återhämta oss emellan utmaningarna.

3. Vad händer i kroppen när jag stressar?

I grunden är stress en förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly. Hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, vilket påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen i blodet, till exempel socker, och stresshormoner som till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning gå på sparlåga eftersom du inte har någon nytta av det i en kamp på liv och död. När vi är i en kamp-flyktreaktion kan vi känna oss rädda, irriterade, arga eller fientliga. Inget fel med det. Problemet är att kroppen reagerar likadant när den möter ett hotfullt lejon på savannen som när kraven är alltför höga på jobbet.

När anledningen till vår stress inte tar slut efter en kort tid, utan pågår dag ut och dag in, påverkas hela vår kroppsbalans vilket kan göra oss sjuka.

4. Hur återhämtar jag mig bäst så att stressen inte blir skadlig?

Perioder med hög stress måste följas av återhämtning. Om du inte får tillräcklig återhämtning så löper du risk att drabbas av ständigt ihållande trötthet, vilket på sikt kan leda till utmattning. Läs mer om det på Stressforskningsinstitutet.

Hitta de sätt som fungerar bäst för dig – det kan vara meditation, löpning, trädgårds- eller handarbete, snickeri, målning, dans eller något annat. Sömn är en viktig källa till återhämtning. Ge dig själv förutsättningar att sova 7–8 timmar per dygn.

Fysisk aktivitet stärker det egna försvaret mot stress, eftersom en tränad kropp "tål" en stressreaktion med hjärtklappning och höjt blodtryck bättre än en otränad kropp. Det beror på att du tränar systemet "på riktigt", exempelvis under en joggingrunda eller ett jympapass.

Att vistas i skog och mark ökar välbefinnandet hos den som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Det visar en aktuell avhandling vid Umeå universitet. Sänkt puls och blodtryck, ökat mentalt välbefinnande och förbättrad förmåga till uppmärksamhet är några av de goda effekterna av skogsvistelse som avhandling pekar på. 
Källa: Dina mediciner.

Läs mer: Från stress till lugn på jobbet

5. Finns det något enkelt tips för att jag ska minska stress?

Det kan kanske hjälpa att sortera genom att skriva en lista på situationer eller saker som stressar dig. Många som är stressade upplever att tankarna bara snurrar i huvudet och att det är svårt att få grepp om vad det är man mår dåligt av. Genom att samla tankarna, fundera och sätta ord på vad du känner och tänker blir det också mer tydligt vad det är som känns jobbigt. Då blir det också lättare att försöka hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.

6. Vi verkar bli allt mer stressade. Stämmer det?

Ja, sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren och akut stressreaktion nu är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, enligt siffror från Försäkringskassan. Statistiken visar också att kvinnor i 30-årsåldern drabbas mest.

Kraven på tillgänglighet, och att vara ständigt uppkopplad i det så kallade 24-timmarsamhället är en av de största förändringarna som skett i människans miljö. Många hjärnforskare menar också att det kan vara en stor källa till stress. Inte minst så kallad multitasking, att vara sysselsatt med flera saker samtidigt. Det försämrar vår förmåga till koncentration och vi är sällan så produktiva som vi tror när vi har ”många bollar i luften”.  

7. Hur är sambandet mellan stress och utmattning/utbrändhet?

Utmattningssyndrom innebär att du efter långvarig stress "går in i väggen". Symptomen kan både vara psykiska och fysiska. Oftast kommer symptomen vid utmattningssyndrom smygande, vilket gör att det tar tid att upptäcka hur stressen påverkar dig.

När du väl inser hur dåligt du mår har stressen ofta redan orsakat stor skada. Ett vanligt symptom på utmattningssyndrom är då en extrem trötthet som inte går att vila bort.

Andra symptom är problem med minnet, sömnen och hjärtklappning.

Om du misstänker att du har eller att du håller på att få utmattningssyndrom så ska du kontakta din vårdcentral eller din företagshälsovård.


Läs även andra delar i serien HÄLSOBOKSLUT 2016:

 

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Satsa på ett nytt starkt 2017

Hur mår du egentligen?  Är du frisk och pigg? Får du tillräckligt med återhämtning? Hur är det med mat, motion och vänner? Kan något bli bättre? Gör ett hälsobokslut och hitta inspirationen till ett starkt, skönt och sunt 2017.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Så tar du makten över din tid – slipp stress och tidsbrist

Hjälp, jag hinner inte! Jo, visst gör du det. Tiden rinner inte bara bort. Det handlar i stället om hur du värderar och tänker kring din tid. Och undviker vissa fällor.
Publicerad 22 september 2025, kl 06:01
Känner du dig ständigt stressad och tidsjagad? Psykologen Jonas Hjalmar Blom visar hur du kan ta kontroll över din tid och minska tidsbristen.
Det är lätt att lura sig på tiden. Forskning visar till exempel att ju fler timmar vi arbetar, desto mindre effektiva blir vi per timme. FOTO: GETTY IMAGES

Ständigt stressad och kalenderpressad? Du är inte ensam i så fall. Allt fler av oss brottas med en känsla av tidsbrist. Trots att vi i Sverige egentligen har mer fri tid än någonsin tidigare. Men det finns en lösning på den förbryllande paradoxen.

– Det går att ta makten över din tid genom att öka förståelsen för hur du tänker kring den. Jag vill inspirera människor att reflektera och välja hur de handskas med tiden. För mig är det den mest värdefulla resurs vi har, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog, föreläsare och författare, som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”.

”Tid är inte pengar – pengar är tid”

Med hjälp av forskning i psykologi, neurovetenskap, ekonomi och antropologi djupdyker han i hur vi uppfattar, använder och värderar vår tid.

Framför allt sticker Jonas Hjalmar Blom hål på den seglivade myten att tid är pengar. Frasen myntades redan 1748, av vetenskapsmannen och filosofen Benjamin Franklin (som för övrigt pryder den amerikanska 100-dollarssedeln), och har sedan dess präglat vår tidsuppfattning. Lite kortfattat betyder talesättet att vi inte ska slösa tiden utan använda den till att tjäna pengar.

Ett synsätt som Jonas Hjalmar Blom går på tvärs emot.

Foto: Martin Stenmark

– Tid är inte pengar. Pengar är tid. Genom att arbeta säljer du ju din tid till en arbetsgivare. Pengar är sedan det du får för att kunna göra roliga och värdefulla saker på fritiden. Det utesluter förstås inte att arbetet kan vara något meningsfullt i livet, säger han.

Mindre jobb – mer välbefinnande

Pengar triggar ofta ett begär efter ännu mer pengar. Fokus på tid leder däremot till ett emotionellt värde där vi prioriterar andra saker än status och pengar. Var vi väljer att lägga fokus styr sedan våra tankar, beteenden och känslor kring tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.

– Enligt studier skulle de flesta människor nå högre välbefinnande genom att arbeta mindre. Att ha fritid har en avgörande betydelse för att vi ska må bra, konstaterar han.

Men de flesta av oss måste, vare sig vi vill eller inte, ändå ägna en stor del av våra liv till att jobba.

"Vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist"

Finns det då något knep för att uppleva att vi har mer tid när mejlboxen svämmar över och att-göra-listan blir allt längre?

– Ja – att välja bort, subtrahera i stället för att addera. Men det är lättare sagt än gjort. Ju större tidsbrist vi upplever, desto mer vill vi lägga till och effektivisera i stället för att prioritera. När vi är stressade gör vi ofta mer i stället för att göra bättre, förklarar han.

Multitasking och ”många bollar i luften”

Att ha koll på tidsfällor är också en nyckel till att ta makten över tiden och undvika stress. Multitasking och ”att ha många bollar i luften” leder inte bara till mindre effektivitet utan inte sällan också till stress och sjukdom.

Det är också en förrädisk fallgrop att tro att en lång arbetstid hänger samman med prestation, förklarar han.

– Forskning visar att ju fler timmar en person arbetar, desto mindre effektiv blir den per timme. Själv kan jag bara arbeta fokuserat i tre timmar, sedan behöver jag en rejäl paus, gärna med något fysiskt, berättar Jonas Hjalmar Blom.

En annan stor tidsfälla är tidsoptimism. Det innebär att vi underskattar hur lång tid saker och ting ska ta, i stort som smått. En förklaring är att om vi planerar för att allt ska gå så smidigt som möjligt så väljer vi ofta den snabbaste vägen.

Tidsoptimism – en osynlig stressfälla

Att vara tidsoptimist är nämligen mindre energikrävande än att vara realist och kalkylera med hinder och ett myller av olika möjligheter. Mot alla odds tror vi att vi ska få mer tid i framtiden. En framtid som troligen inte infinner sig.

– Men tidsoptimism leder till onödig stress och besvikelse när det visar sig att verkligheten inte möter våra förväntningar. Det påverkar vår förmåga att planera effektivt och hantera våra uppgifter. Och det kan sedan resultera i personliga och professionella misslyckanden.

En metod för att få bukt med tidsoptimism är att skapa tre scenarier: ett optimistisk, ett realistiskt och ett pessimistiskt.

– Välj sedan den gyllene medelvägen och ta den realistiska, uppmanar Jonas Hjalmar Blom.

Tänk på döden – och lev mer i nuet

Han tipsar även om tre övergripande och enkla tekniker för att få saker gjorda utan att känna stress: schemalägga, sätta deadliner och bortprioritera (se ruta).

Det kan låta tungt och deppigt, men han menar att det kan vara hjälpsamt att tänka på döden för att få perspektiv på hur vi använder vår tid.

– Döden och vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist. Känslan av att något kan försvinna kan hjälpa oss att välja vilket liv vi vill leva och därmed också ta makten över den tid vi har, säger Jonas Hjalmar Blom. 

Text: GERTRUD DAHLBERG

3 SÄTT ATT SLIPPA TIDSBRIST

1. Schemalägg. Anteckna vilken uppgift du ska utföra och gör en så kallad beredskapsplanering där du tänker över vad du gör om planeringen rubbas.

2. Deadline. Bestäm när uppgiften ska vara slutförd. Bryt ned stora mål i hanterbara delmål med separata deadliner.

3. Välj bort. Prioritera det som är viktigt. Undvik att fylla kalendern med alltför många saker.

7 TIDSTIPS FÖR STRESSADE CHEFER

1. Strikta gränser mellan arbete och fritid. Även du behöver återhämtning. Föregå med gott exempel – som chef är du en förebild.

2. Sluta multitaska. Det gör dig inte mer produktiv, bara mer stressad.

3. Delegera. Du måste inte göra allt själv.

4. Undvik tidsoptimism. Det mesta tar längre tid än förväntat. Att ha en realistisk tidsuppfattning gör att du undviker stress och felsteg.

5. Ta bort distraktioner. Stäng av mobilen och stäng dörren.

6. Känn dig själv. Vi har alla olika så kallad kronotyp, som styr vår inre klocka och avgör när vi är på topp. Anpassa dina uppgifter utifrån om du är en morgon- eller kvällsmänniska.

7. Tänk på döden. Livet är ändligt men förhoppningsvis långt. Att påminna dig om att tiden är utmätt kan leda till mer medvetna val, i stort som smått. Kanske ska du gå ned i arbetstid. Rentav utbilda dig till något annat. Eller bara vara mer tacksam över det du har just nu.