1. När vet jag att jag stressar för mycket?

Tecken och varningssignaler på alltför mycket stress kan vara en eller flera av följande symptom:

• Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad.
• Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
• Du har svårt att koppla av och varva ner.
• Du känner dig nedstämd, orolig och likgiltig för vad som händer omkring dig.
• Du har svårare att koncentrera dig.
• Du får dåligt minne.
• Du känner av ångest.
• Du har lätt att fastna i negativa tankar.
• Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
• Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
• Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen.
• Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter.
• Du har tappat lusten för sex.
• Du får infektioner lättare och oftare.
• Du känner det svårare att andas ordentligt.
• Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare.
• Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
• Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett och socker som tröst.

Källa: 1177.

2. Finns det bra stress?

Absolut. Positiv stress är bra när vi får utlopp för den energi som flödar i kroppen. När du ställs inför en utmaning – allt ifrån en presentation på jobbet, en påfrestande resa, ett äventyr eller en tävling, kan positiv stress göra att du presterar bättre. Den är med andra ord nödvändig för att vi ska kunna göra det där lilla extra. Bara vi får återhämta oss emellan utmaningarna.

3. Vad händer i kroppen när jag stressar?

I grunden är stress en förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly. Hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, vilket påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen i blodet, till exempel socker, och stresshormoner som till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning gå på sparlåga eftersom du inte har någon nytta av det i en kamp på liv och död. När vi är i en kamp-flyktreaktion kan vi känna oss rädda, irriterade, arga eller fientliga. Inget fel med det. Problemet är att kroppen reagerar likadant när den möter ett hotfullt lejon på savannen som när kraven är alltför höga på jobbet.

När anledningen till vår stress inte tar slut efter en kort tid, utan pågår dag ut och dag in, påverkas hela vår kroppsbalans vilket kan göra oss sjuka.

4. Hur återhämtar jag mig bäst så att stressen inte blir skadlig?

Perioder med hög stress måste följas av återhämtning. Om du inte får tillräcklig återhämtning så löper du risk att drabbas av ständigt ihållande trötthet, vilket på sikt kan leda till utmattning. Läs mer om det på Stressforskningsinstitutet.

Hitta de sätt som fungerar bäst för dig – det kan vara meditation, löpning, trädgårds- eller handarbete, snickeri, målning, dans eller något annat. Sömn är en viktig källa till återhämtning. Ge dig själv förutsättningar att sova 7–8 timmar per dygn.

Fysisk aktivitet stärker det egna försvaret mot stress, eftersom en tränad kropp "tål" en stressreaktion med hjärtklappning och höjt blodtryck bättre än en otränad kropp. Det beror på att du tränar systemet "på riktigt", exempelvis under en joggingrunda eller ett jympapass.

Att vistas i skog och mark ökar välbefinnandet hos den som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Det visar en aktuell avhandling vid Umeå universitet. Sänkt puls och blodtryck, ökat mentalt välbefinnande och förbättrad förmåga till uppmärksamhet är några av de goda effekterna av skogsvistelse som avhandling pekar på. 
Källa: Dina mediciner.

Läs mer: Från stress till lugn på jobbet

5. Finns det något enkelt tips för att jag ska minska stress?

Det kan kanske hjälpa att sortera genom att skriva en lista på situationer eller saker som stressar dig. Många som är stressade upplever att tankarna bara snurrar i huvudet och att det är svårt att få grepp om vad det är man mår dåligt av. Genom att samla tankarna, fundera och sätta ord på vad du känner och tänker blir det också mer tydligt vad det är som känns jobbigt. Då blir det också lättare att försöka hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.

6. Vi verkar bli allt mer stressade. Stämmer det?

Ja, sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren och akut stressreaktion nu är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, enligt siffror från Försäkringskassan. Statistiken visar också att kvinnor i 30-årsåldern drabbas mest.

Kraven på tillgänglighet, och att vara ständigt uppkopplad i det så kallade 24-timmarsamhället är en av de största förändringarna som skett i människans miljö. Många hjärnforskare menar också att det kan vara en stor källa till stress. Inte minst så kallad multitasking, att vara sysselsatt med flera saker samtidigt. Det försämrar vår förmåga till koncentration och vi är sällan så produktiva som vi tror när vi har ”många bollar i luften”.  

7. Hur är sambandet mellan stress och utmattning/utbrändhet?

Utmattningssyndrom innebär att du efter långvarig stress "går in i väggen". Symptomen kan både vara psykiska och fysiska. Oftast kommer symptomen vid utmattningssyndrom smygande, vilket gör att det tar tid att upptäcka hur stressen påverkar dig.

När du väl inser hur dåligt du mår har stressen ofta redan orsakat stor skada. Ett vanligt symptom på utmattningssyndrom är då en extrem trötthet som inte går att vila bort.

Andra symptom är problem med minnet, sömnen och hjärtklappning.

Om du misstänker att du har eller att du håller på att få utmattningssyndrom så ska du kontakta din vårdcentral eller din företagshälsovård.