Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ingen månad mer stressig än december
Hektiskt på jobbet? Du är inte ensam. En av fem svenska arbetstagare uppger i en undersökning att december är den månad när de är som mest stressade på jobbet.
Granen ska kläs, klappar inhandlas och maten förberedas. Det kan vara mycket att stå i inför julen. Och då har vi inte ens nämnt allt som ska göras klart på jobbet.
I en arbetslivsundersökning från Manpower har 1 847 personer på svensk arbetsmarknad svarat på frågan om vilka månader som är mest stressiga på jobbet.
En av fem, 20 procent, uppger att det är december. Det gör december till den stressigaste jobbmånaden under året tillsammans med juni, som får lika många svar.
– Tidig planering kan bidra till att minska stressnivåerna inför jul. Samtidigt orsakas stress ofta av otydligt ledarskap och bristande struktur. Arbetsgivare som vill minska stressnivåerna bör satsa på att stötta och utveckla sina chefer – det ger nöjdare medarbetare och bättre chanser att både rekrytera och behålla anställda, säger Mikael Jansson, vd på Manpower, i en kommentar.
De minst stressiga månaderna, enligt undersökningen, är februari och mars. Endast 9 procent av de svarande anger att det är mest stressigt den månaden.
35 procent uppger, på gott eller ont, att det är ungefär lika stressigt hela året.
Mest stressiga månaderna
Januari 12 procent
Februari 9 procent
Mars 9 procent
April 11 procent
Maj 15 procent
Juni 20 procent
Juli 11 procent
Augusti 14 procent
September 17 procent
Oktober 13 procent
November 13 procent
December 20 procent
Ungefär samma hela året 35 procent
Tveksam, vet ej 18 procent
*De svarande i undersökningen kunde välja flera alternativ.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
