Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Ingen månad mer stressig än december

Hektiskt på jobbet? Du är inte ensam. En av fem svenska arbetstagare uppger i en undersökning att december är den månad när de är som mest stressade på jobbet.
Oscar Broström Publicerad
Till vänster: Kvinna framför skrivbord i stressig miljö. Till höger: Julgran.
Om det är mycket på jobbet nu kan du trösta dig med att fler känner likadant. December är, tillsammans med juni, den mest stressiga jobbmånaden. Foto: Stina Stjernkvist/TT och Gorm Kallestad/NTB

Granen ska kläs, klappar inhandlas och maten förberedas. Det kan vara mycket att stå i inför julen. Och då har vi inte ens nämnt allt som ska göras klart på jobbet.

I en arbetslivsundersökning från Manpower har 1 847 personer på svensk arbetsmarknad svarat på frågan om vilka månader som är mest stressiga på jobbet.

En av fem, 20 procent, uppger att det är december. Det gör december till den stressigaste jobbmånaden under året tillsammans med juni, som får lika många svar.

– Tidig planering kan bidra till att minska stressnivåerna inför jul. Samtidigt orsakas stress ofta av otydligt ledarskap och bristande struktur. Arbetsgivare som vill minska stressnivåerna bör satsa på att stötta och utveckla sina chefer – det ger nöjdare medarbetare och bättre chanser att både rekrytera och behålla anställda, säger Mikael Jansson, vd på Manpower, i en kommentar.

De minst stressiga månaderna, enligt undersökningen, är februari och mars. Endast 9 procent av de svarande anger att det är mest stressigt den månaden.

35 procent uppger, på gott eller ont, att det är ungefär lika stressigt hela året.

Mest stressiga månaderna

Januari 12 procent

Februari 9 procent

Mars 9 procent

April 11 procent

Maj 15 procent

Juni 20 procent

Juli 11 procent

Augusti 14 procent

September 17 procent

Oktober 13 procent

November 13 procent

December 20 procent

Ungefär samma hela året 35 procent

Tveksam, vet ej 18 procent

*De svarande i undersökningen kunde välja flera alternativ.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.