Även okärt barn har många namn. Det surrar runt en massa olika benämningar på det som de flesta av oss kallar att gå in i väggen eller utbrändhet, det vill säga kronisk stress som gör oss sjuka.

Något som inte bara skapar förvirring utan också kan göra att det finns risk för felbehandling. Vilket i sin tur kan förvärra symtomen och göra det svårare att komma igen.

Det menar Marie Åsberg, psykiatriker och professor och den som i början av 2000-talet myntade begreppet utmattningssyndrom.

Är det typiskt för vår tid?
– Nej, likande problem har funnits sedan mitten av 1800-talet. Då kallades det neurasteni och drabbades mest män. En stor anledning till dåtidens utmattning var att glödlampan hade uppfunnits. Med den kom ett billigt och effektivt sätt att lysa upp natten. Det innebar att arbetstiden kunde förläggas dygnet runt, vilket gjorde människor stressade och sjuka.

– Det vi i dag kallar utmattningssyndrom har dykt upp under många olika namn. På 1960-talet myntades begreppet ”burnout”, av den amerikanska psykologiprofessorn Christina Maslach. När många svenskar kollapsade av stress i slutet av 90-talet och början av 2000-talet kallades tillståndet för utbrändhet. Nu säger vi utmattningssyndrom.

Vad låg egentligen bakom den utmattningsepidemi som drabbade oss svenskar i slutet av 90-talet?
– Finanskrisen utlöste stora neddragningar i arbetslivet som gjorde att de som fanns kvar fick mer att göra. De som drabbades den här gången var yngre, ofta runt 35–45 år. Många var kvinnor.

Är vi lika stressade i dag?
– Ja, organisationerna blir alltmer slimmade och är inte anpassade till människors förutsättningar. Det skapar en orimlig arbetsbörda. Kronisk stress har ett långsamt förlopp. Det tar cirka fem år att utveckla utmattningssyndrom, vilket sedan kan avläsas i sjukskrivningsstatistiken. Många gånger biter vi ihop och tänker att bara vi skärper oss ska det bli bättre. Till slut händer det något, kanske att en gammal mamma bryter benet eller att barn strular, som gör att man inte orkar längre.

Organisationerna blir alltmer slimmade – det skapar en orimlig arbetsbörda

Vilka är de största myterna kring utmattning?
– Att bli sjuk och få utmattningssyndrom är inget pjosk. Det kan leda till förändringar i hjärnan. Däremot behöver inte hjärnskadorna vara bestående.

– Tidigare trodde vi att utmattning och depression var samma sak. Så är det inte, även om det förekommer att en utmattad person också är deprimerad. Detta är viktigt, eftersom det kan leda till biverkningar och förvärrade symtom om en utmattad person får fel medicin.

Finns det vissa personlighetstyper som i högre grad än andra riskerar att bli utmattade?
– Så kallade maskrosbarn, personer som har haft det svårt under barndomen men klarat sig bra ändå, är överrepresenterade i statistiken. Kanske är de vana att tåla mycket belastning redan från barndomen och känner inte igen stressignalerna lika bra som andra.

– Generellt sett är de som blir utmattade ofta ambitiösa och driftiga personer som vill göra bra ifrån sig. Det är vanligt att de uppfattar sig själva som stresståliga och har attityden att ingenting är omöjligt. I högriskzonen ligger även de som har sin självkänsla och identitet kraftigt förknippad med arbetet.

– Mellanchefer är också mer utsatta. Ofta befordras någon duktig människa utan att få någon utbildning samtidigt som deras stödgrupp av kollegor försvinner när de blir chefer.

Text: Gertrud Dahlberg​