Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sötebrödsdagarna är över - ingen semla på jobbet i år

I dag kommer säkerligen det digitala fikat kännas extra mycket som ett hån. En fettisdag utan semla med kollegorna är som kaffe utan grädde (mandelmassa och bulle) – det är väl ingen fika säg?
Johanna Rovira Publicerad
Semlor.
54 procent av alla svarande i en undersökning som ett tårtföretag låtit göra vill ha bulle, tårta eller bakelse till fikat. Foto: Maja Suslin / TT

Att fika med arbetskamraterna är mer än en välbehövlig paus i arbetet, det är också en stund då hierarkier bryts, tankar byts samtidigt som social kompetens, kreativitet och kunskap utvecklas.

Jobbfika är en inhemsk sedvänja som börjat sprida sig till övriga länder och blivit hajpad som svenskt ledarskapskoncept bland annat i en artikel i tidskriften Psycology Today, under rubriken Managing three work groups – Does your company fika?

Fikapausens betydelse ska förvisso inte underskattas, men det ska heller inte fikabrödets. Det vet alla som någon gång delat en chokladboll med en kollega eller hittat en bit överbliven vetelängd från ekonomiavdelningens budgetmöte. Det finns experiment som visar  att vi blir mer generösa mot våra medmänniskor och bättre på att uträtta vårt arbete om vi belönas med exempelvis en kaka, skriver läkaren och författaren Stefan Einhorn i sin bok Konsten att vara snäll.

Betänk då vilka underverk en semla skulle kunna åstadkomma?

Att fika med kollegorna på videolänk är liksom inte samma sak, det är ett futtigt substitut oavsett om du sitter där utan och ser hur andra slickar grädde ur mungiporna, eller själv trycker i dig något sött. Det smakar liksom inte lika gott – det är något nästan religiöst över att dela sötebröd med andra.

Bland annat kyrkan har tagit till sig den vetskapen. Förutom nattvarden, som ju är ett rituellt delande av bröd, så bjuder Svenska kyrkan i Älvsby församling in till digitalt semmelcafé för den som inte vill sitta och snyfta över sin fastlagsbulle i ensamhet.

Fettisdagen har för övrigt en religiös koppling – det är sista dagen under fastlagen och sista chansen att proppa i sig inför den efterföljande 40 dagar långa kristna fastan.

Men nu när många av oss haft social fasta i drygt 300 dagar kanske det ändå kan räcka. Visserligen kanske det inte finns semlor att köpa när allt återgår till det normala (om det någonsin gör det), men påminn chefen eller någon annan fikaansvarig om att det finns andra bakverk som sätter fart på produktiviteten och får oss att bli glada, goda och snälla mot varandra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.