Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Förtroendevalda fixar fikat på distans

Många företag har korttidspermitterat sin personal. Det innebär att även förtroendevalda får sköta uppdraget på distans. Men med videomöten och digitala fikor kommer man långt.
David Österberg, Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Ett tips till dig som är förtroendevald är att passa på att kallprata lite vid mötet för att fånga upp om någon mår dåligt. Shutterstock

Att vara förtroendevald på distans är lättare än vad Mari Carlquist, heltidsfacklig på Scania, hade kunnat föreställa sig. Hon ser flera fördelar och hoppas att en del möten kan vara digitala även efter corona-eran.

– Hade någon sagt till mig för fem veckor sedan att jag skulle göra mitt jobb på distans hade jag protesterat. Aldrig, det skulle omöjligt fungera, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje.

– Men det funkar ju! Förvånansvärt bra dessutom.

Mari Carlquist är en av fem heltidsanställda förtroendevalda för runt 3 000 Unionenmedlemmar på Scania. Fast just för tillfället är de bara tre som faktiskt jobbar hundra procent. Flertalet anställda på Scania är korttidspermitterade, tre av fackombuden är undantagna såsom nyckelpersoner.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

Den största nackdelen med att jobba på distans och ha möten digitalt, menar hon, är att man går miste om den vanliga överhörningen inom det egna teamet.

– Vi har infört digital fika och täta avstämningar så att vi inte tappar gruppkänslan.

En annan konsekvens av distansarbetet, som kan betraktas både som en fördel och som en nackdel, är att småsnacket runt omkring mötena faller bort och de digitala mötena tenderar att blir mer koncentrerade och effektiva.

– En fördel är att man slipper ränna runt så mycket på olika ställen. Vi har blivit väldigt duktiga på tekniken och har massor av möten som av olika anledningar inte gick att ha digitalt tidigare. Jag hoppas vi kan ta med oss en del av det vi lärt oss och ha fler digitala möten i framtiden.

Kontakten med medlemmarna skedde redan tidigare i stor utsträckning på distans. Mejl och telefonsamtal var betydligt vanligare än möten med enstaka medlemmar IRL, menar Mari Carlquist, som inte heller ser någon ökning av kontakter från bekymrade medlemmar, trots avtalet om korttidsarbete.

– Nej, våra medlemmar är inte särskilt oroliga för framtiden. Man känner sig nog trygg och omhändertagen och förtroendet för arbetsgivaren är stort. Vårt huvudskyddsombud kanske får lite mer frågor.

På grossistföretaget PF Concept i Göteborg jobbar runt 25 tjänstemän. De blev permitterade den 1 april och arbetar numera 40 procent. Åsa Lindqvist, som är arbetsplatsombud, tycker att det fungerar bra att vara förtroendevald på distans.

– Vi tar fackliga frågor via Teams och medlemmarna är jättebra på att höra av sig med frågor. När korttidspermitteringarna infördes blev det förstås många frågor kring det. Vi jobbade till exempel heltid de tre första dagarna i april, innan avtalet var klart, och många undrade hur de skulle göra med de timmarna. Oftast kan jag svara på frågorna, annars ringer jag bara vd:n eller Unionen och tar reda på svaret.

Någon direkt oro bland medlemmarna har hon inte märkt av. Men många börjar längta tillbaka till kontoret och kollegorna.

– Den vanligaste frågan jag får är nog när de får komma tillbaka till kontoret. Men det är ju omöjligt för mig att veta. Jag brukar svara att de ska räkna med åtminstone ett par månader så att de inte blir besvikna. Alla längtar tillbaka, det tråkigt att inte få träffa sina kollegor. Därför är det så bra att vi kan ha videomöten, då får man ju i alla fall träffa sina kollegor en stund på det viset.

Tips till förtroendevalda på distans

  • Ta inte för givet att folk hör av sig självmant utan se till att boka in möten och avstämningar för att inte riskera att saker faller mellan stolarna.
  • Passa på att kallprata lite vid mötena för att eventuellt fånga upp någon som mår dåligt och för att det mjuka småpratet också fyller en viktig funktion.
  • Se till att det inte finns en streamande tonåring som slukar bredband i rummet intill samtidigt som du har ditt möte.
  • Stäng av kameran efter att du presenterat dig i början av mötet för att spara på bandbredden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.