Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Förtroendevalda fixar fikat på distans

Många företag har korttidspermitterat sin personal. Det innebär att även förtroendevalda får sköta uppdraget på distans. Men med videomöten och digitala fikor kommer man långt.
David Österberg, Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Ett tips till dig som är förtroendevald är att passa på att kallprata lite vid mötet för att fånga upp om någon mår dåligt. Shutterstock

Att vara förtroendevald på distans är lättare än vad Mari Carlquist, heltidsfacklig på Scania, hade kunnat föreställa sig. Hon ser flera fördelar och hoppas att en del möten kan vara digitala även efter corona-eran.

– Hade någon sagt till mig för fem veckor sedan att jag skulle göra mitt jobb på distans hade jag protesterat. Aldrig, det skulle omöjligt fungera, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje.

– Men det funkar ju! Förvånansvärt bra dessutom.

Mari Carlquist är en av fem heltidsanställda förtroendevalda för runt 3 000 Unionenmedlemmar på Scania. Fast just för tillfället är de bara tre som faktiskt jobbar hundra procent. Flertalet anställda på Scania är korttidspermitterade, tre av fackombuden är undantagna såsom nyckelpersoner.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

Den största nackdelen med att jobba på distans och ha möten digitalt, menar hon, är att man går miste om den vanliga överhörningen inom det egna teamet.

– Vi har infört digital fika och täta avstämningar så att vi inte tappar gruppkänslan.

En annan konsekvens av distansarbetet, som kan betraktas både som en fördel och som en nackdel, är att småsnacket runt omkring mötena faller bort och de digitala mötena tenderar att blir mer koncentrerade och effektiva.

– En fördel är att man slipper ränna runt så mycket på olika ställen. Vi har blivit väldigt duktiga på tekniken och har massor av möten som av olika anledningar inte gick att ha digitalt tidigare. Jag hoppas vi kan ta med oss en del av det vi lärt oss och ha fler digitala möten i framtiden.

Kontakten med medlemmarna skedde redan tidigare i stor utsträckning på distans. Mejl och telefonsamtal var betydligt vanligare än möten med enstaka medlemmar IRL, menar Mari Carlquist, som inte heller ser någon ökning av kontakter från bekymrade medlemmar, trots avtalet om korttidsarbete.

– Nej, våra medlemmar är inte särskilt oroliga för framtiden. Man känner sig nog trygg och omhändertagen och förtroendet för arbetsgivaren är stort. Vårt huvudskyddsombud kanske får lite mer frågor.

På grossistföretaget PF Concept i Göteborg jobbar runt 25 tjänstemän. De blev permitterade den 1 april och arbetar numera 40 procent. Åsa Lindqvist, som är arbetsplatsombud, tycker att det fungerar bra att vara förtroendevald på distans.

– Vi tar fackliga frågor via Teams och medlemmarna är jättebra på att höra av sig med frågor. När korttidspermitteringarna infördes blev det förstås många frågor kring det. Vi jobbade till exempel heltid de tre första dagarna i april, innan avtalet var klart, och många undrade hur de skulle göra med de timmarna. Oftast kan jag svara på frågorna, annars ringer jag bara vd:n eller Unionen och tar reda på svaret.

Någon direkt oro bland medlemmarna har hon inte märkt av. Men många börjar längta tillbaka till kontoret och kollegorna.

– Den vanligaste frågan jag får är nog när de får komma tillbaka till kontoret. Men det är ju omöjligt för mig att veta. Jag brukar svara att de ska räkna med åtminstone ett par månader så att de inte blir besvikna. Alla längtar tillbaka, det tråkigt att inte få träffa sina kollegor. Därför är det så bra att vi kan ha videomöten, då får man ju i alla fall träffa sina kollegor en stund på det viset.

Tips till förtroendevalda på distans

  • Ta inte för givet att folk hör av sig självmant utan se till att boka in möten och avstämningar för att inte riskera att saker faller mellan stolarna.
  • Passa på att kallprata lite vid mötena för att eventuellt fånga upp någon som mår dåligt och för att det mjuka småpratet också fyller en viktig funktion.
  • Se till att det inte finns en streamande tonåring som slukar bredband i rummet intill samtidigt som du har ditt möte.
  • Stäng av kameran efter att du presenterat dig i början av mötet för att spara på bandbredden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.