Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att vara förtroendevald på distans är lättare än vad Mari Carlquist, heltidsfacklig på Scania, hade kunnat föreställa sig. Hon ser flera fördelar och hoppas att en del möten kan vara digitala även efter corona-eran.
– Hade någon sagt till mig för fem veckor sedan att jag skulle göra mitt jobb på distans hade jag protesterat. Aldrig, det skulle omöjligt fungera, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje.
– Men det funkar ju! Förvånansvärt bra dessutom.
Mari Carlquist är en av fem heltidsanställda förtroendevalda för runt 3 000 Unionenmedlemmar på Scania. Fast just för tillfället är de bara tre som faktiskt jobbar hundra procent. Flertalet anställda på Scania är korttidspermitterade, tre av fackombuden är undantagna såsom nyckelpersoner.
Läs mer: Scania stänger ner i Europa
Den största nackdelen med att jobba på distans och ha möten digitalt, menar hon, är att man går miste om den vanliga överhörningen inom det egna teamet.
– Vi har infört digital fika och täta avstämningar så att vi inte tappar gruppkänslan.
En annan konsekvens av distansarbetet, som kan betraktas både som en fördel och som en nackdel, är att småsnacket runt omkring mötena faller bort och de digitala mötena tenderar att blir mer koncentrerade och effektiva.
– En fördel är att man slipper ränna runt så mycket på olika ställen. Vi har blivit väldigt duktiga på tekniken och har massor av möten som av olika anledningar inte gick att ha digitalt tidigare. Jag hoppas vi kan ta med oss en del av det vi lärt oss och ha fler digitala möten i framtiden.
Kontakten med medlemmarna skedde redan tidigare i stor utsträckning på distans. Mejl och telefonsamtal var betydligt vanligare än möten med enstaka medlemmar IRL, menar Mari Carlquist, som inte heller ser någon ökning av kontakter från bekymrade medlemmar, trots avtalet om korttidsarbete.
– Nej, våra medlemmar är inte särskilt oroliga för framtiden. Man känner sig nog trygg och omhändertagen och förtroendet för arbetsgivaren är stort. Vårt huvudskyddsombud kanske får lite mer frågor.
På grossistföretaget PF Concept i Göteborg jobbar runt 25 tjänstemän. De blev permitterade den 1 april och arbetar numera 40 procent. Åsa Lindqvist, som är arbetsplatsombud, tycker att det fungerar bra att vara förtroendevald på distans.
– Vi tar fackliga frågor via Teams och medlemmarna är jättebra på att höra av sig med frågor. När korttidspermitteringarna infördes blev det förstås många frågor kring det. Vi jobbade till exempel heltid de tre första dagarna i april, innan avtalet var klart, och många undrade hur de skulle göra med de timmarna. Oftast kan jag svara på frågorna, annars ringer jag bara vd:n eller Unionen och tar reda på svaret.
Någon direkt oro bland medlemmarna har hon inte märkt av. Men många börjar längta tillbaka till kontoret och kollegorna.
– Den vanligaste frågan jag får är nog när de får komma tillbaka till kontoret. Men det är ju omöjligt för mig att veta. Jag brukar svara att de ska räkna med åtminstone ett par månader så att de inte blir besvikna. Alla längtar tillbaka, det tråkigt att inte få träffa sina kollegor. Därför är det så bra att vi kan ha videomöten, då får man ju i alla fall träffa sina kollegor en stund på det viset.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
