Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Videorekrytering – tidssmart eller fördomsfullt?

Film istället för brev. Många företag använder videoansökan som ett komplement när de rekryterar. Tidssparande och effektivt eller fördomsfullt och ytligt?
Lina Friberg Publicerad
Kvinna med mobiltelefon filmar sig själv utomhus.
Personligt brev eller en film? Hur bra fungerar jobbansökningar på video? Meningarna går isär. FOTO: Fredrik Sandberg/TT.

Både arbetsmarknaden och sättet att rekrytera har förändrats. Traditionell rekrytering i form av personliga brev och klassiska cv skickade direkt till arbetsgivaren får nu samsas med mer digitala sätt att söka jobb. Videopresentation - där kandidaten får svara på några förutbestämda frågor och filma sig själv när de svarar och digitala förinspelade intervjuer med specifika frågor - är numera inget ovanligt.

– Det är sätt att spara tid och pengar för den som anställer. Rekryteraren kan titta på kandidatens videoinspelningar många gånger, men också snabbspola om bedömningen snabbt kan göras att kandidatens profil inte stämmer överens med behovet, säger Per Thilander, universitetslektor i Management och Organisation vid Göteborgs universitet om fenomenet.

Han menar att även för den arbetssökande blir det mer effektivt då denne själv kan välja när inspelningen ska göras och slipper vara på plats fysiskt.

Videorekryteringens svagheter

 Per Thilander ser även svagheter med videorekrytering:

–Nackdelarna för rekryteraren är att man tappar autencitet, alltså ”känslan i rummet” utan ett personligt möte. Rekryteraren kan heller inte veta om personen kan svara på följdfrågor, utanför ”inspelat manus”, säger han.

Per Thilander påpekar att den arbetssökande i sin tur kan uppleva viss osäkerhet då det inte går att ställa följdfrågor eller uppfatta hur rekryteraren reagerar när videopresentationen spelas upp.

–Självklart finns även risken att rekryteraren, medvetet eller omedvetet, bedömer kandidatens utseende eller presentation, snarare än innehållet i vad som sägs. Samtidigt finns ju den risken även vid ett personligt möte, så det är egentligen ingen skillnad, säger Per Thilander.

Fördomsfri rekrytering önskas

Rekryterings- och bemanningsföretaget TNG rekryterar utifrån en modell de kallar fördomsfri rekrytering. Det innebär rekrytering utifrån enbart kompetens, motivation och potential.

Åsa Edman Källströmer.

– Vi vill veta så lite som möjligt om våra kandidater vad det gäller utseende, ålder eller kön eftersom vi vet att ett första intryck inte är rätt, säger Åsa Edman Källströmer, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG.

Företaget har kartlagt vilken typ av rekrytering jobbsökare i Sverige önskar. Undersökningen är baserad på intervjuer med drygt 1250 personer i arbetsför ålder under hösten 2022.

– Rapporten visar att endast sex procent av de tillfrågade anser att videopresentation är ett rättvist och objektivt sätt att bli bedömd på, säger Åsa Edman Källströmer.

Hon fortsätter:

– Jag tycker att videopresentationer både är förlegade och fördomsfulla. Validiteten är dessutom väldigt låg eftersom det är väldigt svårt att jämföra svaren i den typ av öppna frågor som ställs. Jag skulle säga att det är en urvalsmetod som är på väg bort, för den tillför inte något, säger Åsa Edman Källströmer.

Är inte metoden bruklig som komplement eller för att spara tid åt rekryteraren speciellt när det gäller populära jobb inom servicebranschen?

– Det blir alldeles för mycket fokus på utseende och man ska inte tro att man kan se hur bra en person är på till exempelvis service genom en video.

Skrota det traditionella 

Sofia Viredius.

Sofia Viredius som är konsultchef på Lernia är precis av motsatt uppfattning. Hon tycker att en videopresentation är en väldigt effektiv parameter att jobba med till en viss typ av jobb.

– Jag anställde en kvinna enbart på grund av hennes videopresentation, om jag bara utgått från hennes cv hade jag troligtvis inte ens bokat henne för intervju.

Sofia Viredius anser att en video kan vara en rakare väg till vissa jobb.

– Jag tycker att vi skulle kunna skrota det traditionella cv:t. till exempel när det handlar om jobb där den formella kompetensen är mindre viktig och personegenskaperna väger tyngre. I vissa arbeten är det dessutom helt oväsentligt att du kan formulera ett bra cv eller uttrycka dig väl i skrift. Då kan en videopresentation vara en bättre idé, säger hon.

Videopresentation kan få dig att sticka ut

Hon menar att en videopresentation ger arbetsgivaren en tydligare bild av kandidatens personlighet, attityd och utstrålning som ofta spelar stor roll i en rekryteringsprocess. Och det kan vara ett effektivt sätt att gallra bland de sökande.

–  Till vissa arbeten får vi oerhört många ansökningar, till exempel receptionistjobb eller kundtjänst. Då kan en videopresentation vara ett perfekt komplement att sticka ut ur mängden och visa att är du är en framåt och kommunikativ person, säger Sofia Viredius.

Finns inte risken att man som rekryterare låter sig förblindas av en arbetssökandes charm eller tilltalande yttre?

– Absolut, men videopresentation är bara en flera parametrar som bedöms vid rekryteringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Så hittar du de dolda jobben

Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Publicerad 3 oktober 2024, kl 06:03
Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. Besök branschmässor, seminarier och använd LinkedIn aktivt för att bygga relationer och hitta ditt nästa jobb. Foto: Colourbox/Stina Stjernkvist/TT.

Artikeln i korthet

  • Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. 
     
  • Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
     
  • Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör.  Läs Kollegas AI-policy här.

Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.

– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.

– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.

Prata med grannen om att du letar jobb

Jonas Mauritzson, TRR, porträttbild.
Jonas Mauritzson, TRR. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.

Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt. 

– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.

Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.

Kontakta folk på Linkedin

Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.

– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut. 

Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”. 

– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.

Var påläst och ställ frågor

Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.

– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.

Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.

Hittade jobb genom inlägg på Linkedin

Katia Nevalainen, porträttbild.
Katja Nevalainen.

En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.

– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.

När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.

– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.

Förvånad över responsen

Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.

– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.

Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.

Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.

– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.

För med nya rollen kom många utmaningar.

– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.

Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.

– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.

Tydlig med vilka roller hon sökte

Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.

Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.

– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.

Text: Katarina Markiewicz

Andel dolda job

  • Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
  • Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.