Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Kompetensbaserad rekrytering – så går det till

Vad innebär det egentligen att rekryteringen sker kompetensbaserat? Kollega har pratat med en medarbetare och en chef med erfarenhet av processen.
Publicerad
Jennifer Jussila och Frida Bergström sitter i varsin fåtölj med en skärm mellan sig.
Jennifer Jussila, Head of Talent på Funnel, hittade Frida Bergström med hjälp av kompetensbaserad rekrytering. Foto: Mikael Sjöberg

När Frida Bergström sökte sin tjänst som Revenue Operations Manager på mjukvarubolaget Funnel hade hon bara hört begreppet ”kompetensbaserad rekrytering”, men inte upplevt det.

Jag är van att söka tjänster med hjälp av cv och personligt brev. Här skickade jag enbart in mitt cv och fick samtidigt svara på frågor om min erfarenhet inom olika områden. Därefter fick jag göra ett personlighets- och ett logiktest.

Några dagar senare fick Frida Bergström återkoppling hon hade gått vidare till en telefonintervju. Där kunde hon ställa frågor om tjänsten samtidigt som hon fick svara på fler frågor om sin kompetens, tidigare arbetsuppgifter och vad hon hade för yrkesmål.

Urval ska göras på kompetens och inte färgas av fördomar eller förutfattade meningar

Det dröjde några dagar, sedan fick hon ny återkoppling. Hon blev kallad till möte med rekryteraren och den rekryterande chefen.

Frida Bergström berättar att alla frågor ställdes på samma sätt.

Jag uppmanades att ge exempel på en specifik situation och berätta hur jag hade hanterat den. Därefter fick jag följdfrågor som utmanade mig att tänka igenom konsekvenser och lärdomar utifrån varje situation.

När intervjun var avklarad var det dags för nästa stora moment. Frida Bergström skulle förbereda ett case som innebar arbetsuppgifter som ingick i den sökta tjänsten.

Det var första gången jag besökte kontoret. Där presenterade jag caset för en teammedlem och den rekryterande chefen. Efter presentationen förde vi en dialog kring hur jag hade tänkt och kommit fram till resultatet.

Rekryteringens näst sista moment var att Frida fick träffa sina kommande kollegor för en teamintervju.

Det kändes väldigt bra och kul och var mer som en konversation än en intervju. Teamintervjun var nog mitt favoritinslag i rekryteringen då jag fick störst inblick i hur det faktiskt skulle vara att jobba i mitt framtida team och på Funnel.

Rekryteringen avslutades med referenstagning. Sedan blev Frida Bergström erbjuden tjänsten.

Trots rekryteringens många moment föredrar hon den kompetensbaserade processen framför den traditionella metoden.

Helt klart. Som arbetssökande underlättade det även för mig att få en insikt om jag var rätt match för tjänsten. Det blev väldigt tydligt när jag fick frågor kopplade till min kompetens och där jag själv fick en inblick i hur jag beter mig i olika situationer.

Det kändes väldigt bra och kul och var mer som konversation än en intervju

Hennes bästa tips för andra som ska gå igenom kompetensbaserad rekrytering är att vara så specifik som möjligt och ge konkreta exempel på situationer man upplevt.

Det hjälper mycket, både rekryteraren och dig som arbetssökande.

Jennifer Jussila är Head of Talent på Funnel och den som rekryterade Frida Bergström.

Som tillväxtbolag är rekryteringen en central och strategisk fråga för oss. Vi bestämde tidigt att vi ska vara noggranna med vilka vi anställer. Här tror jag att vår rekryteringsmetodik har varit ett viktigt stöd och gett oss bättre förutsättningar att anställa rätt personer, säger hon.

Jennifer Jussila föredrar kompetensbaserad rekrytering eftersom hon menar att det är en evidensbaserad metod där strukturen och relevanta kompetenser är centrala. Hon anser att det är mycket mer än ett cv som avgör om en kandidat kommer att lyckas i sin nya roll, då olika egenskaper, förmågor och motivation spelar in.

Våra chanser för en lyckad rekrytering ökar i och med att vi alltid utgår från relevanta och nödvändiga frågor i rekryteringsprocessen. Genom att vi minskar mängden irrelevanta krav, ökar vi också chansen att hitta rätt person.

Metoden är mer objektiv och vi minimerar beslut som baseras på vår magkänsla och som ofta kan vara missledande. Även den arbetssökande upplever sig mer rättvist bedömd, då alla kandidater bedöms enligt samma kriterier.

Jennifer Jussila står framför whiteboard med lappar och text.
På whiteboarden har Jennifer Jussila beskrivit sitt teams vision: att ge hög kandidatupplevelse och att vara ett föredöme för andra inom rekrytering. Foto: Mikael Sjöberg

Jennifer Jussila håller med om att det tar tid att jobba kompetensbaserat samt att det kräver många delmoment. Men hennes bild är att det jämnar ut sig i längden.

Strukturen skapar en tydlighet internt. Den gör att processen flyter på bättre och underlättar beslutet kring vem vi ska anställa. Vi utbildar våra ledare kontinuerligt så att de ska känna sig bekväma med att rekrytera kompetensbaserat och förstå varför vi använder oss av den metoden.

Jennifer Jussila berättar att Funnel har en mycket låg personalomsättning samt en hög nöjdhet bland sina anställda.

Det talar för att vi lyckats rekrytera personer som är framgångsrika och trivs i sina roller. Sedan får man inte glömma vikten av att fortsätta motivera de anställda efter att de börjat, och där tror jag att kompetensbaserad rekrytering underlättar i och med att vi identifierar kandidatens styrkor och utvecklingsområden redan under själva rekryteringsprocessen.

Jonas Mauritzson är karriärrådgivare på omställningsorganisationen TRR. Han har en bred erfarenhet både av traditionell och kompetensbaserad rekrytering.

Jonas Mauritzson.
Jonas Mauritzson. Foto: Janerik Henriksson/TT

Urval ska göras på kompetens och inte färgas av fördomar eller förutfattade meningar. Men för att det ska fungera behövs en tydlig, kompetensbaserad kravprofil som är relevant för den aktuella tjänsten. Dessutom måste urvalsfrågorna vara grundläggande och relevanta för tjänsten.

Jonas Mauritzson menar att en utmaning är att begreppet ”kompetens” kan tolkas på olika sätt.

På TRR har vi en bred tolkning av begreppet och beskriver kompetens som kunskaper, erfarenheter, färdigheter, personliga egenskaper, värderingar och drivkrafter.

Hans viktigaste råd inför att träffa arbetssökande är att börja med att kartlägga kompetensen.

Jag brukar säga att man ska göra sig själv medveten om vilka kunskaper erfarenheter, färdigheter, personliga egenskaper, värderingar och drivkrafter man har.

Ett tips är att man tänker igenom och tränar på att konkretisera och beskriva sin kompetens. Det kan man göra genom att ge konkreta exempel från tidigare arbetsliv.

Fokus bör ligga på hur du agerat i olika situationer. Det är också bra att beskriva vad dina kompetenser åstadkommit.

TRR brukar även råda arbetssökande att läsa på om företaget, ta reda på så mycket som möjligt om tjänsten samt att göra en så kallad annonsanalys.

Det betyder att du går igenom och plockar ut de delar ur annonsen som handlar om kompetens. När du sedan skriver din ansökan tar du utgångspunkt i dessa delar och speglar relevanta kompetenser så långt möjligt. Du behöver helt enkelt anpassa ditt cv efter varje roll du söker.

Inför en eventuell intervju behöver du också träna på att kunna ge konkreta exempel som bekräftar att du har de kompetenser som efterfrågas.

Jennifer Jussila tittar fram på Frida Bergström bakom skärm.
Med facit i hand är Frida Bergström väldigt positiv till rekryteringsmetoden som hennes arbetsgivare använder. Foto: Mikael Sjöberg

Jonas Mauritzson tror att den kompetensbaserade rekryteringen är här för att stanna.

Metoderna kommer att utvecklas så att urvalet så långt det bara går baseras på kompetenser och inte på ”magkänsla” och ”människokännedom”.

Enligt honom är personliga brevet redan på väg bort. Och en effekt av det har blivit att det personliga brevet ”flyttat in” i cv:t, som i dag ofta består av mer än bara arbetslivshistorik.

Det som i första hand flyttat över i cv:t är svaret på frågan: ”Varför söker du jobbet?”

Den frågan är ofta en av de första som ställs i en intervju. Arbetsgivarna vill såklart ha medarbetare som verkligen vill ha jobbet de söker och som medvetet sökt sig till ett specifikt företag och en speciell roll. Arbetar man kompetensbaserat är detta också en viktig fråga att ställa eftersom den handlar om drivkrafter, som enligt TRR:s definition är en del i kompetensbegreppet.

Hans rekommendation är därför att inleda cv:t med en kort text som ska bidra till att skapa intresse för dig som kandidat och ge svaret på frågan varför du söker jobbet.

Så skriver du ditt cv

Klargör din kompetens.

Anpassa innehållet efter det jobb du söker.

Det ska vara lättläst och relevant för jobbet du söker.

Lägg ner tid och omsorg på text och utseende.

Källa: TRR (Läs mer på trr.se: Paketera din kompetens, Så skriver du ditt cv.)

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Så AI-säkrar du ditt cv

Undvik bilder, skriv detaljerat och lägg in nyckelord från jobbannonsen – här är sex tips på hur du får ditt cv att synas i arbetsgivarnas nya AI-program.
Noa Söderberg Publicerad 28 augusti 2025, kl 09:00
En man sitter framför sin dator. I bakgrunden syns långa rader av genomskinlig text.
Arbetsgivare använder numera AI för att läsa och sortera din cv. Ett dokument som inte är anpassat efter det riskerar att få mindre synlighet. Här är tipsen på hur du skriver cv så att ATS-systemen ser alla dina erfarenheter. Foto: Colourbox

1. Undvik bilder och grafiska element

ATS-program har tekniska begränsningar som kan ge dem problem att läsa av sådant innehåll. Dessutom kan grafiska element, till exempel ritade kompetensskalor, vara svårtolkade, även för människor. Om du vill ha ett snyggt cv att ta med till intervjuer – gör det som ett separat dokument.

2. Skriv enkelt

Använd löpande text med tydliga rubriker och punktlistor (till exempel ”Kompetenser” och ”Utbildning”). Korta meningar. Inga spalter, noter eller specialtecken. Skriv i en ordbehandlare och exportera i PDF eller Word-format.

3.  Konkretisera och kvantifiera

Om du har haft personalansvar, berätta hur många som jobbade på avdelningen. Om du har lång erfarenhet i en viss bransch, skriv antalet år. ATS-verktygen premierar mätbarhet.

4. Använd rätt titlar

Stora företag kan ha titlar som skiljer sig från övriga i branschen men syftar på ungefär samma sak, till exempel ”major account manager” i stället för ”key account manager”. Använd alltid begrepp som är vanligast förekommande.

5. Använd nyckelord

Läs jobbannonsen noga och skriv om de personliga färdigheter som efterfrågas. Helst med samma ord. Det kan till exempel vara ”självledarskap” eller ”kreativ”. Kopiera dock inte hela meningar eller resonemang från annonsen.

6. Ansök direkt hos arbetsgivare 

Jobbförmedlare som Indeed och Monster blir lätt översvämmade av ansökningar, vilket kan göra det svårare för dig att synas.

Källor: TRR, The algorithm (Hilke Schellmann), Teamtailor, Columbia university

Söka jobb

AI-driven rekrytering växer: ”Kontroversiellt”

AI används för att poängsätta dig när du söker jobb – trots att ingen kan förklara hur det går till. ”Oftast vet vi inte när AI-verktyg används på oss”, säger en expert.
Noa Söderberg Publicerad 28 augusti 2025, kl 06:00
Frida Polli, grundare av det amerikanska AI-företaget Pymetrics, visar hur programmet används vid rekrytering.
Artificiell intelligens används för att bedöma dig och dina erfarenheter när du söker jobb. Här visar Frida Polli, grundare av det amerikanska AI-företaget Pymetrics, hur programmen kan se ut. Foto: Mary Altaffer/AP

Tänk dig en värld där jobbsökande har blivit överflödigt. Arbetsgivarna behöver inget cv eller personligt brev, för de vet redan allt om dig. Informationen du har lämnat efter dig i sociala medier, hos strömningstjänster, internetbutiker och banker berättar historien om ditt liv.

AI-tjänster använder datan för att analysera dina kompetenser och personlighetsdrag och skannar sedan vilka jobb som finns. När det uppstår en match tilldelas du jobbet. Livet som ett enda långt arbetsprov.

Det är det framtida skräckscenariot i Hilke Schellmanns bok The algorithm. Hon är journalist och forskare och har ägnat de senaste åren åt att granska framväxten av AI inom rekrytering. Ett fenomen som kan låta futuristiskt, men redan är här.

– Oftast vet vi inte ens om när AI-verktyg används på oss, säger hon.

Chefer använder AI för att läsa ditt cv

I Sverige finns i dag AI-tjänster som kan läsa ditt cv, väga dig mot andra kandidater och poängsätta hur väl du matchar en tjänst. Funktionerna finns inbyggda i den typ av digitala rekryteringsprogram, ATS, som de flesta arbetsgivare använder.

Den svenska mjukvaruutvecklaren Teamtailor säljer ett sådant AI-utrustat program som används av över 10 000 arbetsgivare globalt. Däribland den svenska gymkedjan SATS och maskinuthyraren Ramirent.

David Wennergren är medgrundare och produktchef på Teamtailor. Han berättar att omkring 40 procent av deras kunder, alltså över 4 000 arbetsgivare, har slagit på AI-funktionerna i programmet. Det vanligaste användningsområdet är att generera automatiska förslag till jobbannonser och att transkribera och sammanfatta anställningsintervjuer. Många ger också förslag på uppföljningsfrågor att ställa till kandidaten.

– Det gör att en rekryterare kan fokusera på mötet i stället för att anteckna. Och de behöver inte lägga tid på att summera efteråt, säger David Wennergren.

AI när du söker jobb hos Saab och Astra Zeneca

Arbetsgivare kan även få automatiska förslag på personer som kan passa till ett jobb, genom att AI-verktyget söker bland dem som tidigare har lämnat in sitt cv.

Det globala HR-bolaget Workday ligger också i framkant. Överst på sin webbplats presenterar de sig som en ”AI-plattform”. Sidan är fylld med exempel på hur arbetsgivare använder deras AI för att rekrytera snabbare och enklare, däribland svenska industrijättar som Saab och Astra Zeneca.

Efterfrågan är hög, enligt David Wennergren på Teamtailor.

– Företagen vill ha mycket. De driver på.

En genrebild på en person som skriver på en dator, med långa rader av text i bakgrunden.
AI-verktyg kan vara hjälpsamma för både den som söker jobb och den som rekryterar. Men vad händer när programmen hallucinerar, alltså hittar på saker? I EU:s nya lag om artificiell intelligens, AI-förordningen, ses det som en av flera stora risker. Foto: Colourbox

Risk för hallucinering

Men vad händer om det blir fel? Problemen med hallucinering – att AI-verktyg helt enkelt hittar på saker – har inte försvunnit. Tvärtom har de blivit värre. Open AI, företaget som uppfann Chat GPT, rapporterade under våren att deras avancerade, ”resonerande” modeller hallucinerar mer än de äldre.

En hallucinerande rekryterings-AI skulle till exempel kunna hitta på att en kandidat har jobbat i offentlig sektor, uppfatta en kontorsadress som kandidatens hemadress eller missförstå en yrkestitel i ett cv. Det skulle sedan kunna leda till att en sökande inte lyfts fram till ett visst jobb.

Teamtailor, som alltså köper sina AI-verktyg från Open AI, bekräftar att de har upptäckt hallucinering. Enligt produktchefen David Wennergren har det inte haft några större konsekvenser i praktiken. Han säger att Teamtailor har valt bort de modeller som hallucinerar mer.

David Wennergren säger också att han och hans kollegor försöker vara så specifika som möjligt när de skriver sina ”promptar” till AI-verktygen, för att undvika att de genererar falsk information.

Experten om AI inom HR: ”Kontroversiellt”

Jesper Olsson, TRR
Jesper Olsson, TRR. Foto: Noa Söderberg

Jesper Olsson är jobbsökningsspecialist på omställningsorganisationen TRR. Han delar bilden av att svenska arbetsgivare i dag använder AI-verktyg för att sortera bland kandidater. Det slås också fast i den tidiga forskning som har gjorts på ämnet (se faktaruta).

Enligt Jesper Olsson är det otydligt var arbetsgivarnas vanliga it-system slutar och var de nya AI-teknikerna börjar. Ofta hänger de ihop och det finns en brist på insyn.

– Det är mycket gråskalor. Vad är AI och vad 
är annan sortering?

Han fortsätter:

– Det kan också vara så att vissa som använder AI inte gärna pratar om det. Det är ganska kontroversiellt.

Osäkert hur AI fungerar: ”Kan bara se på hur det funkar i vår kontext”

En sak som bidrar till det är att ingen vet exakt hur AI-verktygen fungerar. Forskare befinner sig i en intensiv kapplöpning för att ta reda på vad som händer när en AI-modell spottar ur sig text. Man vet hur programmen har skapats och tränats, men inte varför de svarar som de gör. Det brukar sammanfattas som att tekniken än så länge är en ”svart låda”.

David Wennergren säger att frågor om detta ligger över Teamtailors nivå.

– Jag kan bara se på hur det funkar i vår kontext 
och värdet vi kan hitta.

Men är det en bra idé att använda den här tekniken i rekrytering när den fortfarande är så ny och experimentell?

– Vår princip är att vi tittar på det faktiska värdet det levererar, utifrån kvaliteten så som det funkar i Teamtailor.

EU varnar för AI-rekrytering – hög risk

De tyngsta EU-institutionerna ser däremot faror. I en lag som röstades igenom förra året konstateras att AI-driven rekrytering är ”högriskverksamhet”. I dag kan en jobbsökare inte veta om en arbetsgivare har använt AI-verktyg för att läsa hens cv. 

Teamtailor och deras konkurrenter behöver inte heller ha någon dokumentation av hur rekryterings-AI:n fungerar, någon särskild kvalitet på sin träningsdata eller några riskhanteringssystem. De kraven kommer när nya EU-regler börjar gälla nästa höst.

Diskriminering i USA

Hilke Schellmanns bok "The algorithm".
Hilke Schellmanns bok ”The algorithm”.

I USA har utvecklingen gått ännu längre. Där finns en uppsjö av AI-program som utlovar snabbare, bättre och mer fördomsfri rekrytering. I sin bok lyfter Hilke Schellmann flera exempel på när resultatet har blivit det motsatta.

Hon har bland annat granskat cv-skannrar som påstås räkna ut en jobbsökares lämplighet. De fungerar genom att jämföra kandidatens cv med 
cv:t hos redan anställda personer som har gjort ett bra jobb. Idén är att få en statistiskt grundad bild av vad utmärker en framgångsrik medarbetare.

Resultatet visade sig bli grov diskriminering. Ett av programmen premierade kandidater som hette Tom och gillade att spela baseball. De sakerna hade stått i cv:n hos nu anställda som arbetsgivaren gillade. AI-verktyget förstärkte gammal könsdiskriminering.

– Vi har inte sett särskilt mycket bevis på att de här verktygen hittar de mest kvalificerade kandidaterna, säger Hilke Schellmann.

AI-jobbsök fortsätter växa

Hon är säker på att AI-driven rekrytering kommer fortsätta växa i Sverige – och att de problem som har funnits i USA också kan ta sig hit.  Men hennes bok gavs ut för mer än ett år sedan. När hon får frågan om programmen har blivit bättre sedan dess ger hon ett kort svar, som påminner om hemlighetsmakeriet kring den nya tekniken.

– Vi vet inte.

Nytt forskningsområde

Forskningen om AI-driven rekrytering i Sverige är hittills begränsad. Två sociologer, Lambrous Rombanis vid Stockholms universitet och Moa Bursell vid Mälardalens universitet, har dock ett antal parallella forskningsprojekt hos Institutet för framtidsstudier.

Hittills har deras forskning visat att AI har börjat användas i rekrytering och att det påverkar HR-personalens beslut. De har också visat att det kan leda till minskad mångfald. Forskningen bygger på intervjuer med svensk HR-personal och data från en stor matvarukedja.