Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Därför ratar fler det personliga brevet
Allt fler ifrågasätter värdet av det personliga brevet vid jobbansökningar. Men brevet har även sina försvarare, som ser det som ett värdefullt komplement till cv:t vid rekryteringar.
Det blir allt vanligaste att rekryterare använder sig av så kallad kompetensbaserad rekrytering. Det är en metod som vill fokusera på att matcha de sökandes kompetenser med företagets behov.
Det är också ett sätt, enligt förespråkarna, att rekrytera så fördomsfritt som möjligt, det vill säga att bortse från faktorer som ålder, kön och bakgrund.
Man vill på detta sätt i största möjliga mån undvika att gå på ”magkänslan” och göra dyra felrekryteringar.
Ett led i detta är att helt enkelt slopa det så vanliga personliga brevet.
Bland rekryterare har brevets vara eller inte vara blivit en omdebatterad fråga på sistone. En som tar ställning emot är Johanna Näyhä, som tills nyligen arbetat med HR-frågor på Volvo Car Retail. I en debattartikel på Kollega.se hävdar hon att det personliga brevet bara säger något om den sökandes förmåga att skriva och uttrycka sig, inget om kompetensen. Hon menar att många av oss kategoriserar omgivningen för snabbt. På grund av det placerar vi omedvetet människor i olika fack som bygger på våra egna fördomar. Därför tillför inte brevet något vid en rekryteringsprocess.
I ett uppmärksammat inlägg på yrkesnätverket Linkedin skriver hon:
”Det gör mig ingen skillnad om du är blond, kvinna, ung eller gammal (vad som nu definierar det). Jag har heller ingen nytta av att veta vad du gör på fritiden eller vilka utbildningar du gick för två eller tio år sen. Jag vill veta vad du faktiskt praktiserat och kan. Jag vill veta hur din förmåga är att omsätta din personlighet, dina erfarenheter och kunskaper till just våra roliga utmaningar nu och i framtiden.”
Lena Johansson, personalchef på fastighetsbolaget Wallenstam, ser mer positivt på det personliga brevet. Hon tycker att det är ett värdefullt komplement till cv:t som breddar bilden av den sökande. Hon menar också att brevet ger nyttig information, till exempel varför arbetssökande vill ha tjänsten.
– Det är värdefullt att veta vad som motiverar och engagerar kandidaten så att det blir en bra matchning åt båda håll, betonar hon.
De brev hon lägger extra märke till har alla en gemensam nämnare.
– Det är viktigt att känna att brevet är unikt skrivet för oss och den roll vi söker, och inte är ett massproducerat brev. Berätta varför du söker till oss och på vilket sätt du kan bidra till vår verksamhet. Lyft fram dina egenskaper och den information som är relevant för tjänsten.
På frågan om hon någonsin har anställt en person vars cv inte stämt helt med kravprofilen men där brevet väckt hennes intresse, svarar hon:
– Ja, det har hänt att brevet visat att personen haft ett så stort intresse för uppgiften att vi blivit nyfikna och velat träffa den sökande.
Lena Johansson tror att flera arbetsgivare även i framtiden kommer efterfråga det personliga brevet – som ett komplement till ett cv.
Det är viktigt att känna att brevet är unikt skrivet för oss
En annat argument som motståndarna till det personliga brevet framför handlar om tillförlitlighet. När psykologen och organisationskonsulten Malin Freiman Moezzi studerade på psykologprogrammet upptäckte hon att det knappt fanns några studier i ämnet. Därför gjorde hon en egen studie och skrev en masteruppsats om hur arbetssökande beskriver sig själva i ett personligt brev, kontra hur hen gör det vid ett evidensbaserat personlighetstest. Studien visade att det saknades starka samband mellan de två.
– Men det mest intressanta var att när man analyserade de personliga breven såg man att de flesta deltagarna i studien beskrev sig på liknande sätt, trots att personlighetstesten visade på en stor spridning i deltagarnas egenskaper. Det var framför allt två personlighetsegenskaper som stack ut – målmedvetenhet och att vara extrovert, berättar Malin Freiman Moezzi.
Det fick henne att börja ifrågasätta värdet av det personliga brevet.
– Varför väljer den arbetssökande att betona just dessa två egenskaper? Beror det på jobbannonsernas utformning eller på att dessa två egenskaper premieras i samhället?
I de personliga breven var det vissa ord och adjektiv som användes extra flitigt. Hon tror att det kan bero på alla coacher och hemsidor som erbjuder mallar för cv och personliga brev.
– Där tipsas det om att anpassa beskrivningen till den tjänst man söker. Det kan leda till att man beskriver att man har egenskaper utifrån vad som söks och inte hur man faktiskt är.
Resultatet av studien visade, enligt henne, att det personliga brevet inte är tillräckligt tillförlitligt för att det ska användas som beslutsgrundande vid urval och rekrytering.
– Problemet är att du kan ha 50 personer som beskriver sig själva som målmedvetna, men du kan inte bedöma vem som är mer eller mindre målmedveten. Då blir det i stället slumpen och beslutsfattarens subjektiva bedömning som får avgöra.
Samtidigt som Malin Freiman Moezzi är kritisk till det personliga brevet vid urvalsbeslut förstår hon ändå vissa rekryterares intentioner med det.
– Det gör mig glad att de vill åt de så kallade mjuka värdena, att personligheten är viktig. Här är forskningen väldigt tydlig: personligheten är otroligt betydelsefull för hur en människa fungerar, trivs och presterar på arbetet.
Problemet är att du kan ha 50 personer som beskriver sig själva som målmedvetna
Malin Freiman Moezzi är ändå säker på att det personliga brevet kommer att försvinna.
– Fler och fler verksamheter har redan börjat ta bort detta steg i sina processer. Cv:t däremot kommer att leva kvar ett tag, men det kommer inte ha lika stor betydelse som det haft traditionellt sett.
Men hur får man då fram det personliga utan ett brev? Den informationen skriver man ju inte i sitt cv.
– Information om en kandidats personlighet och värderingar kan vi få på ett mycket mer objektivt och träffsäkert sätt genom att använda oss av evidensbaserade personlighetstester. Sedan träffar man slutkandidaterna, vilket ger mer av den personliga aspekten.
– Är rekryterarens syfte med det personliga brevet att få veta varför kandidaten söker den specifika tjänsten måste annonsen tydliggöra vad brevet ska innehålla och vad som ska bedömas. Först då får alla en rättvis chans, avslutar Malin Freiman Moezzi.
1 av 5 rekryterare läser inte det personliga brevet
En undersökning från december 2021 visar att åsikterna om det personliga brevets fortsatta existens går brett isär bland chefer och HR-specialister.
- 92 procent anser att ett cv bör finnas med i en jobbansökan.
- 51 procent tycker att en ansökan även ska innehålla ett personligt brev.
De som uppskattar och efterfrågar det personliga brevet upplever att de får:
- bättre insikt i varför kandidaten söker jobbet (80 procent)
- en bild av vad personen motiveras och drivs av (67 procent)
- en inblick i andra erfarenheter och intressen jämfört med ett cv (61 procent).
De som tycker att brevet har spelat ut sin roll anser det på grund av att:
- det inte är fördomsfritt (45 procent)
- det inte ger tillräckligt bra underlag för jämförelse av kandidater (77 procent)
- informationen som framkommer är irrelevant och inte har något att göra med jobbet som sökts (54 procent)
- 20 procent inte ens läser det personliga brevet.
Källa: Bemanning-och rekryteringsföretaget TNG, som arbetar med kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen gjordes digitalt och 1 000 personer i rekryterande ställning svarade.
Text: Katarina Markiewicz
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så hittar du de dolda jobben
Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Artikeln i korthet
- Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter.
- Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
- Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Prata med grannen om att du letar jobb
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Kontakta folk på Linkedin
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Var påläst och ställ frågor
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
Hittade jobb genom inlägg på Linkedin
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Förvånad över responsen
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Tydlig med vilka roller hon sökte
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Andel dolda job
- Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
- Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.
Så nätverkar Mona i jakten på nytt jobb
Jobben finns, det gäller bara att vara nyfiken och ha koll på den bransch man vill verka i. Det säger Mona Björklund som letar nytt jobb på den dolda arbetsmarknaden.
Koordinatorn Mona Björklund, 54, är en fena på att söka dolda jobb. Med ett förflutet inom mediebranschen och fastighets- och byggbranschen ser hon positivt på att snart hitta ett nytt arbete. Hon har lyckats förr.
– Dolda jobb finns egentligen överallt. Det handlar främst om att vara tillräckligt nyfiken och hålla sig informerad om den bransch man är intresserad av.
Själv skulle hon vilja arbeta med hållbarhet och har därför breddat sin kompetens genom att gå två yrkesutbildningar inom hållbarhet – återbruk och miljöcertifieringar.
– Jag tror att det är inom det området många av framtidens yrkesroller kommer att finnas. Och för mig som redan arbetat med fastigheter och bygg är det en naturlig utveckling.
Så hittar du dolda jobb genom nätverkande
För att hitta de dolda jobben nätverkar Mona Björklund dagligen.
– Jag lägger ut inlägg på Linkedin, kommenterar andras inlägg och delar. Jag deltar på webbinarier och branschdagar inom bygg och fastighet. Därefter skickar jag kontaktförfrågningar till alla jag varit i kontakt med, för att få ett så brett nätverk som möjligt. Utöver det nämner jag för så många som möjligt att jag letar nytt arbete.
Hon berättar att när hon går på konferenser så händer det att hon går fram till talarna, ibland bara för att tacka för dragningen eller med en följdfråga, men även för att fråga om det är okej att de knyter kontakt på Linkedin.
– När jag sedan lägger personen till mitt nätverk påminner jag om vårt möte.
Studiebesök och nätverkande på LinkedIn ger resultat
Ett annat sätt Mona Björklund använder sig av är att tacka ja när olika intressanta arbetsgivare bjuder in till studiebesök via Linkedin.
– Jag var på ett studiebesök som fastighetsbolaget Fabege bjöd in till. Efter det skrev jag ett inlägg om min upplevelse. Det fick nästan 10 000 visningar. Och när det tidigare i år var fyra dagars Nordbygg på Stockholmsmässan ”flyttade” jag mitt kontor dit. Nätverkandet är ju för att själv bli sedd, men också för att få nya idéer om nästa steg. Det ger alltid ringar på vattnet.
Hon ger exempel på en typisk nätverkssituation.
– Jag hade lyssnat på en föreläsning på Nordbygg. Blev fikasugen och såg Stockholm stads monter där de bjöd på kaffe. Där stod en man och vi började prata. Jag ”hisspitchade” och berättade vad jag ville arbeta med och han svarade att ”då är jag nog helt rätt person för dig.” Det visade sig att han är projektledare på Stockholms stad och arbetar med just återbruk inom kommunen för bygg- och fastighetsbranschen. Just då hade de inget rekryteringsbehov, men vi knöt kontakt i sociala medier. Att nätverka handlar ju också om att tänka framåt. Därför borde även de som är anställda ta nätverkandet till sig.
Hon ger ett annat konkret exempel.
– Mitt nätverkande hade gjort att jag fått kontakt med ansvarig för något som heter Renoveringsdagarna, arrangerat av Realstad. Den ansvarige undrade om jag inte ville delta på deras konferens. Vilket jag såklart ville, trots att det kostade en hel del. Då frågade jag om jag kunde hjälpa till på något sätt mot att få närvara. Och det nappade han på, så jag fick den stora äran att hälsa alla deltagare välkomna och pricka av dem. Det var suveränt och gav mig chansen att hälsa på alla och få många nya kontakter i mitt nätverk.
Övervinn utmaningarna med att hitta dolda jobb
Det finns dock några utmaningar med att skapa kontakter och hitta dolda jobb, förklarar Mona Björklund.
– Du kan ju inte bara höra av dig och be om ett jobb. Det viktigaste är ingången – vad är syftet med att du hör av dig till just det här företaget? Det löser jag genom att jag omvärldsbevakar, läser branschpress och tittar på årsredovisningar. Då känner jag mig mycket säkrare när jag söker de dolda jobben, samtidigt som arbetsgivaren ser att jag tar jobbsökandet på största allvar och är väl påläst.
Text: Katarina Markiewicz.
