Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

4 av 10 vill byta jobb efter semestern

Högre lön, nya utmaningar eller en bättre chef. Skälen till att många överväger att byta jobb efter sommarledigheten är flera, visar en färsk studie.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 29 augusti 2019, kl 10:25
Pressmaster/Colourbox
Många känner att de vill byta jobb när de kommer tillbaka efter semestern. Pressmaster/Colourbox

Fyra av tio arbetstagare funderar över att byta jobb efter semestern.

– Sommarsemestern är lång, då tar man sig tid för att reflektera över vad man vill med yrkeslivet och om man är på rätt position. Sådana tankar sätts igång när vardagspulsen stannar upp, säger Tero Marjamäki, pressansvarig på Blocket Jobb, som har gjort undersökningen i samarbete med Kantar Sifo.

Bland yrkesverksamma i åldersgruppen 18-29 år är andelen ännu större – nästan sex av tio har funderat på en ny karriär under sommarledigheten.

– De yngre stannar inte lika länge på en arbetsplats som äldre generationer. De är nyfikna på något nytt. Många unga känner också att de har svårt att avancera på sin nuvarande arbetsplats. De är hämmade i den position eller roll som de har i dag. Det gör att de söker sig till något annat, säger Tero Marjamäki.

De främsta anledningarna till att svenskarna funderar på att byta jobb är för att få en bättre lön, att testa något nytt eller för att få nya utmaningar. Men män och kvinnor anger olika skäl till varför de överväger ett nytt jobb.

Kvinnor vill i större utsträckning än män att jobbytet ska leda till mindre stress och en lugnare miljö.

– Familjesituationen kan spela in, att kvinnor fortfarande tar större ansvar för hemmet, säger Tero Marjamäki.

Män anger samtidigt oftare än kvinnor att de vill byta jobb för att testa något nytt.

– Vi har inte fördjupat oss i vad det beror på, men en förklaring skulle kunna vara att männen har större självförtroende att söka sig till en ny arbetsplats, fortsätter Tero Marjamäki.

Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin

Därför vill svenskarna byta jobb

1. Bättre lön, 37 procent

2. Testa något nytt, 27 procent

3. Nya utmaningar, 26 procent

4. Vill ha en bättre chef, 17 procent

5. Känner inte att det finns möjlighet att avancera på nuvarande arbetsplats, 16 procent

6. Trivs inte med företagskulturen, 16 procent

7. Vill ha roligare arbetsuppgifter, 15 procent

8. Vill ha bättre arbetstider, 14 procent

9. Vill ha närmare till jobbet, 14 procent

10. Vill ha bättre arbetsvillkor, 13 procent

Blocket jobb/Kantar Sifo

Söka jobb

Videorekrytering – tidssmart eller fördomsfullt?

Film istället för brev. Många företag använder videoansökan som ett komplement när de rekryterar. Tidssparande och effektivt eller fördomsfullt och ytligt?
Lina Friberg Publicerad 15 februari 2023, kl 06:00
Kvinna med mobiltelefon filmar sig själv utomhus.
Personligt brev eller en film? Hur bra fungerar jobbansökningar på video? Meningarna går isär. FOTO: Fredrik Sandberg/TT.

Både arbetsmarknaden och sättet att rekrytera har förändrats. Traditionell rekrytering i form av personliga brev och klassiska cv skickade direkt till arbetsgivaren får nu samsas med mer digitala sätt att söka jobb. Videopresentation - där kandidaten får svara på några förutbestämda frågor och filma sig själv när de svarar och digitala förinspelade intervjuer med specifika frågor - är numera inget ovanligt.

– Det är sätt att spara tid och pengar för den som anställer. Rekryteraren kan titta på kandidatens videoinspelningar många gånger, men också snabbspola om bedömningen snabbt kan göras att kandidatens profil inte stämmer överens med behovet, säger Per Thilander, universitetslektor i Management och Organisation vid Göteborgs universitet om fenomenet.

Han menar att även för den arbetssökande blir det mer effektivt då denne själv kan välja när inspelningen ska göras och slipper vara på plats fysiskt.

Videorekryteringens svagheter

 Per Thilander ser även svagheter med videorekrytering:

–Nackdelarna för rekryteraren är att man tappar autencitet, alltså ”känslan i rummet” utan ett personligt möte. Rekryteraren kan heller inte veta om personen kan svara på följdfrågor, utanför ”inspelat manus”, säger han.

Per Thilander påpekar att den arbetssökande i sin tur kan uppleva viss osäkerhet då det inte går att ställa följdfrågor eller uppfatta hur rekryteraren reagerar när videopresentationen spelas upp.

–Självklart finns även risken att rekryteraren, medvetet eller omedvetet, bedömer kandidatens utseende eller presentation, snarare än innehållet i vad som sägs. Samtidigt finns ju den risken även vid ett personligt möte, så det är egentligen ingen skillnad, säger Per Thilander.

Fördomsfri rekrytering önskas

Rekryterings- och bemanningsföretaget TNG rekryterar utifrån en modell de kallar fördomsfri rekrytering. Det innebär rekrytering utifrån enbart kompetens, motivation och potential.

Åsa Edman Källströmer.

– Vi vill veta så lite som möjligt om våra kandidater vad det gäller utseende, ålder eller kön eftersom vi vet att ett första intryck inte är rätt, säger Åsa Edman Källströmer, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG.

Företaget har kartlagt vilken typ av rekrytering jobbsökare i Sverige önskar. Undersökningen är baserad på intervjuer med drygt 1250 personer i arbetsför ålder under hösten 2022.

– Rapporten visar att endast sex procent av de tillfrågade anser att videopresentation är ett rättvist och objektivt sätt att bli bedömd på, säger Åsa Edman Källströmer.

Hon fortsätter:

– Jag tycker att videopresentationer både är förlegade och fördomsfulla. Validiteten är dessutom väldigt låg eftersom det är väldigt svårt att jämföra svaren i den typ av öppna frågor som ställs. Jag skulle säga att det är en urvalsmetod som är på väg bort, för den tillför inte något, säger Åsa Edman Källströmer.

Är inte metoden bruklig som komplement eller för att spara tid åt rekryteraren speciellt när det gäller populära jobb inom servicebranschen?

– Det blir alldeles för mycket fokus på utseende och man ska inte tro att man kan se hur bra en person är på till exempelvis service genom en video.

Skrota det traditionella 

Sofia Viredius.

Sofia Viredius som är konsultchef på Lernia är precis av motsatt uppfattning. Hon tycker att en videopresentation är en väldigt effektiv parameter att jobba med till en viss typ av jobb.

– Jag anställde en kvinna enbart på grund av hennes videopresentation, om jag bara utgått från hennes cv hade jag troligtvis inte ens bokat henne för intervju.

Sofia Viredius anser att en video kan vara en rakare väg till vissa jobb.

– Jag tycker att vi skulle kunna skrota det traditionella cv:t. till exempel när det handlar om jobb där den formella kompetensen är mindre viktig och personegenskaperna väger tyngre. I vissa arbeten är det dessutom helt oväsentligt att du kan formulera ett bra cv eller uttrycka dig väl i skrift. Då kan en videopresentation vara en bättre idé, säger hon.

Videopresentation kan få dig att sticka ut

Hon menar att en videopresentation ger arbetsgivaren en tydligare bild av kandidatens personlighet, attityd och utstrålning som ofta spelar stor roll i en rekryteringsprocess. Och det kan vara ett effektivt sätt att gallra bland de sökande.

–  Till vissa arbeten får vi oerhört många ansökningar, till exempel receptionistjobb eller kundtjänst. Då kan en videopresentation vara ett perfekt komplement att sticka ut ur mängden och visa att är du är en framåt och kommunikativ person, säger Sofia Viredius.

Finns inte risken att man som rekryterare låter sig förblindas av en arbetssökandes charm eller tilltalande yttre?

– Absolut, men videopresentation är bara en flera parametrar som bedöms vid rekryteringen.