Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Ojämn bedömning av arbetsförmåga

Försäkringskassan brister på flera punkter i ärenden där personers arbetsförmåga utreds. Risken är att det leder till ojämna beslut om ersättning från sjukförsäkringen. Det visar en granskning som Inspektionen för socialförsäkring (ISF) gjort på uppdrag av regeringen.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK SANDBERG / TT
Försäkringskassans kunskapsunderlag för att bedöma personers arbetsförmåga stämmer inte alltid överens med de krav som ställs i verkligheten. FREDRIK SANDBERG / TT

Försäkringskassan bedriver sedan 2013 en pilotverksamhet med en ny försäkringsmedicinsk utredning som görs av en läkare, en så kallad aktivitetsförmågeutredning (AFU). För att bedöma arbetsförmåga och rätten till ersättning har Försäkringskassan tillgång till ett kunskapsunderlag som beskriver vilken arbetsförmåga som krävs inom 40 yrkesområden.

Men rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att kunskapsunderlaget i AFU inte alltid stämmer överens med verklighetens krav på förmågor som behövs för att kunna utföra olika arbeten.

– Man kan ifrågasätta om kunskapsunderlaget ska användas i bedömningen av personers arbetsförmåga innan det är säkerställt att det ger en rättvisande bild av de fysiska och psykiska krav som ställs i olika arbeten, säger Ola Leijon, en av författarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande från ISF.

ISF har även hittat kvalitetsbrister i hur Försäkringskassan använder läkarutlåtanden och hur F-kassans bedömningar ”kvalitetssäkras”.

– Att bedömningar av en persons arbetsförmåga inte görs på ett enhetligt sätt hos Försäkringskassan kan leda till att besluten om ersättning från sjukförsäkringen inte blir likformiga, säger Ola Leijon.

ISF:

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.

Det första initiativet till att bilda ISF togs av regeringen i budgetpropositionen för 2007, med bakgrunden att Försäkringskassan inte bör utöva tillsyn över sig själv och att den tidigare tillsynsmyndigheten (Riksförsäkringsverket) och tillsynsobjekten (de allmänna försäkringskassorna) nu hade gått upp i samma myndighet.

ISF

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.