Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan. 

Den som är hemma från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn kan få ersättning från Försäkringskassan, så kallad vab (vård av barn). Förra året betalade Försäkringskassan ut 6,5 miljoner vab-dagar. Det är en minskning på ungefär 10 procent jämfört med året innan. 

Försäkringskassan tror att det kan finnas tre förklaringar till minskningen. En är att det finns färre små barn i Sverige.

– Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest. Så det är naturligt att det totala antalet vab-dagar sjunker över tid, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Lämna sjuka barn på förskolan

En annan förklaring kan vara att föräldrar lämnar sina barn på förskolan, trots att de inte är helt friska.

– En anledning till att vabbandet var högt direkt efter pandemin kan vara att vi var mer restriktiva med att ta smittade barn till förskolan. Det skulle kunna vara så att det beteendet nu klingar av, säger Patrik Zetterberg.

Försäkringskassan tror också att ökade möjligheter till hemarbete efter pandemin leder till att fler vobbar, alltså jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om det sjuka barnet.

Lättare att vobba för tjänstemän

Möjligheten att vobba skiljer sig stort mellan yrkesgrupper. Enligt en analys från pensionsbolaget Säkra vabbar chefer inom IT, HR och samhällsservice minst. Mest vab blir det för medarbetare i yrken som kräver fysisk närvaro. 

Dessutom är vab-dagarna ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Förra året tog kvinnor ut 63 procent av alla vab-dagar. Det påverkar såväl inkomst som karriärmöjligheter och framtida pension, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.

– Den här utvecklingen riskerar att både snedvrida bilden av vem som faktiskt tar ansvar för barnen och öka klyftorna mellan tjänstemannayrken och praktiska yrken. Vab är nödvändigt, men inte gratis. Om samma person alltid vabbar blir effekten stor över tid, särskilt för den som redan tjänar mindre.