Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Nya regler i föräldraförsäkringen

Fler reserverade månader för vardera förälder och möjlighet att lämna över en del av sin rätt till föräldrapenning till mormor och morfar. Det föreslår utredningen för den nya föräldraförsäkringen som lämnades över till socialminister Annika Strandhäll under måndagen.
Lina Björk Publicerad
FREDRIK SANDBERG / TT
Föräldraförsäkringen ska bli tydlig, enkel och lätt att administrera. FREDRIK SANDBERG / TT

Utredningens uppdrag i stort var att lämna förslag som innebär att försäkringen i större utsträckning blir tydlig, enkel och lätt att administrera. Regeringen ville också se om det fanns möjlighet att åstadkomma ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. De centrala förslagen handlar också om just det.  

Läs mer: Så undviker du att bli snuvad på föräldralönen

Reserverade dagar: Om båda föräldrarna ska ta ut föräldrapenning och föräldraledighet behöver incitamenten öka. Totalt ska därför fem månader reserveras för vardera föräldern, en tredjedel av försäkringen är fortsatt fri att överföra.

Läs mer: Berättade om graviditet - sades upp samma kväll

Möjligheter för olika familjekonstellationer: Vårdnadshavare ska kunna överlåta en del av sin rätt till föräldrapenning till en person som inte är barnets förälder, exempelvis mor- eller farförälder. Det hoppas man ska ge en utökad möjlighet för bland annat ensamstående föräldrar att få avlastning av närstående i vården av barnet.

Nya åldersgränser: De nuvarande gränserna för att ta ut föräldrapenning bör koncentreras till barnets födelse och de första åren i barnets liv. Därefter ska det finnas möjlighet att ta ut kortare ledigheter. Utredningen föreslår därför att 390 dagar ges till barnets treårsdag, efter det ges 10 dagar per år tills barnet fyllt tio år.

Lägstanivån slopas: De 90 dagarna föräldrapenning med ersättning på lägstanivå fungerar inte som ersättning för förlorad arbetsinkomst och brinner ofta inne för att föräldrarna inte tar ut dem. De bör därför avskaffas.

Utökad graviditetspenning: Om du har ett fysiskt arbete, eller om risker i arbetsmiljön gör att du inte kan jobba när du är gravid, så kan du ansöka om graviditetspenning. Det ges i dag till och med den elfte dagen före den beräknade förlossningen. Omständigheterna som ger kvinnan rätt till graviditetspenning förändras inte bara för att tio dagar återstår till barnets födelse. Utredningen föreslår därför att rätten till graviditetspenning kan lämnas fram till dagen före beräknad förlossning. Man föreslår även att inkomsttaket för graviditetspenningen höjs.

Läs mer: Undvik att förlora på att vara föräldraledig

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.