Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Hon fick nobben av Försäkringskassan

Rödljuset slår om till grönt, men Lena Edin-Widén kan inte trycka ned foten på gaspedalen. Hon får svårt att andas och stapplar ur bilen. Kan det vara en hjärtattack?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 17 juni 2013, kl 10:57

Hon ser sig om efter en läkarmottagning eller sjukhus, men plötsligt känner hon inte igen sig trots att hon åker samma väg till jobbet på Ericsson varje dag.
Sedan blir det svart och när hon vaknar står det flera människor med vita rockar intill hennes säng. De ser bekymrade ut. Hon får diagnosen fysisk, psykisk och emotionell utmattning.

Kollapsen föranleds av ett enormt arbetstempo. Lena Edin-Widén är product manager på Ericsson, med ansvar för marknadsföring, försäljning och strategiskt arbete inom sitt produktområde. Det blir mycket resor och ett hårt pressat schema. Chefen är sällan på plats, men Lena har fått löfte om att anställa fler personer till en ny enhet.
- Det var ett arbetsamt jobb men till slut hittade jag kompetenta personer. När det var dags att anställa dem, så gick jag in till chefen som sa: "Nej, vi har strukit det där. Det finns inga pengar". Det var spiken i kistan.

Spiken i kistan innebär en ångestattack vid ett rödljus. Det innebär också att hon inte kan kliva ur sängen på två år. Men förutom kampen att ta sig tillbaka till vardagslivet och arbetslivet, kommer hon även börja föra en annan kamp. Mot Försäkringskassan.

Det sattes in pengar varje månad. Efter två år ringer Försäkringskassan upp och frågar efter en rehabiliteringsplan.
- Jag tänkte vad är det? Två års tystnad och sedan vill de ha en rehabiliteringsplan.

2002 skickar Lena Edin- Widén in en anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. Det går ett år, men kassan hör inte av sig. Till slut ringer hon upp.
- De hade inte sett några papper eller hört talas om mitt ärende. Som tur var hade jag tagit kopior på allt så jag skickade in dem igen.
Sedan är det dags att skicka in ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Hon får beskriva sin vardag på jobbet, den orimliga arbetsbördan, chefer som inte är närvarande, arbetstider och mycket annat.  Handläggaren svarar att hon skrivit en genomarbetad och omfattande ansökan, och att det inte är mycket att tillägga. Ansökan avslås.
- Jag kände inte så mycket. Det orkade jag inte. Men jag tog ändå kontakt med Unionen och en ombudsman som hjälpte mig vidare.

LO-TCO Rättsskydd tar sig an ärendet. Lena Edin-Widén skaffar sig utlåtande från sakkunniga på utmattningssyndrom, läkare och från stressmottagningen på Karolinska Institutet. Hennes jurist skickar ett brev till chefen på Ericsson för att fråga hur arbetssituationen såg ut. Han bekräftar hennes berättelse. Länsrätten avslår överklagandet.
- De konstaterade att visst hade Försäkringskassan gjort en dålig utredning. Men det räckte inte.

Lena Edin-Widén fortsätter att samla in utlåtanden. En specialist i psykiatri uttalar sig om hennes symptom och bekräftar att de är orsakade av arbetet. En av dem som varit med och tagit fram Försäkringskassans riktlinjer uttalar sig om hennes ärende och styrker hennes berättelse.  Kammarrätten avslår, men även de konstaterar att Försäkringskassan gjort en dålig utredning.
- Det känns som ett spel. Min chef, läkare och specialister styrker mina symptom. Försäkringskassan har aldrig kontaktat mig och gjort en utredning. När jag har kontaktat dem vet de inte vem jag är och har vid flera tillfällen tappat bort mina papper.

Nu har det gått nästan 14 år sedan Lena Edin-Widén föll ihop vid den trafikerade korsningen. Hon börjar komma tillbaka till livet, men det är tufft att kriga. Särskilt när huvudet inte hänger med som förr. Hon har svårt med koncentrationen, glömmer lätt, måste vila mycket.
- Det är hårresande vad som krävs för att sätta sig in i Försäkringskassans regler och det spel som pågår. Man måste för det första vara frisk och för det andra jurist.

Sista instans blir högsta förvaltningsdomstolen. Men de vill inte gå vidare med hennes fall utan hänvisar till att ärendet har avgjorts i kammarrätten. En kammarrätt som konstaterar att Försäkringskassan inte gjort en ordentlig utredning. I samma veva väljer Lena att JO-anmäla kassan, för orimligt lång handläggningstid och obefintlig utredning. JO riktar kritik mot Försäkringskassan och uppmanar dem att bättra sig.

I dag har Lena Edin-Widén startat eget företag. Hon föreläser om hur man får hög prestation och välbefinnande att gå ihop och hur man hanterar stress på individuell och organisatorisk nivå. En andra överklagan till förvaltningsrätten, för en annan sjukdomsperiod kan bli aktuell. Men Lena tar en dag i taget.
- Jag kräver ingen särbehandling. Jag vill bara att mitt fall ska utredas på ett professionellt sätt och att kassan håller sig till regelverket.  Min chef bekräftar min berättelse om hur arbetssituationen såg ut, det tillkommer hela tiden ny forskning som klarlägger sambandet mellan stress och utmattning och dess konsekvenser, och JO riktar kritik mot Försäkringskassan för att de inte utreder arbetsskadeärenden på ett tillfredsställande sätt. Det tar för lång tid på sig för att svara den försäkrade. Varför sätter kassan inte bara igång och ställer frågor till berörda och utreder ärendet som de ska?

Lina Jonsson