Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slipp provanställning på nya jobbet

Provanställningar, ofta med bara två veckors uppsägningstid, används flitigt i alla branscher. Men de går att förhandla om – i alla fall om du har en eftertraktad kompetens.
Niklas Hallstedt Publicerad
Leende man håller upp och läser dokument.
Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Foto: Shutterstock

Anställningsformen kom till för att ge arbetsgivarna chans att backa ur i fall den anställde inte visade sig hålla måttet. Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Oftast räcker det med två veckors uppsägningstid, även om det finns avtal som kräver en månad.

Ursprungligen var tanken att provanställningar bara skulle användas när det gällde personer som var oprövade på en viss tjänst.

I dag är den skrivningen borta i många avtal. Men det innebär inte att det grundläggande kravet för provanställningar är borta, enligt Mikael Svensson, central ombudsman på Unionen med ansvar för avtalen inom handeln. Däremot tror han att mörkertalet är stort, många som provanställs skulle egentligen ha haft en tillsvidareanställning direkt eftersom prövobehovet egentligen inte finns.

Den allmänna uppfattningen är att användandet av provanställningar är utbrett. Hos arbetsgivare i många branscher är det i dag ett standardförfarande.

Mikael Svensson menar dock att kravet på provanställning är kopplat till vilken tjänst det handlar om.

– Ju mer kvalificerad tjänst, desto större chans att man får en tillsvidareanställning direkt. Är tjänsten inte så kvalificerad börjar man däremot så gott som alltid med en provanställning.

Hans uppfattning är också att det går att förhandla om saken vid anställningstillfället. Det gäller särskilt om den som söker nytt jobb lämnar en tillsvidareanställning.

Få arbetsgivare ger nämligen anställda ledigt för att prova nytt jobb. Det är ett krav som facken, hittills utan framgång, drivit i avtalsrörelserna.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen med ansvar för IT-avtalen, konstaterar att provanställningar används mer eller mindre slentrianmässigt i branschen.

– Men det är få tvister om dem. I somliga andra branscher kanske företag utnyttjar provanställningar för att göra sig av med folk innan det gått sex månader, innan de blir tillsvidareanställda. Så är det inte i IT-branschen.

På IT-företagen, som ständigt är på jakt efter ny kompetens, är det inte heller ovanligt med anställda som förhandlar bort sin provanställning eller åtminstone förkortar den, enligt Ia Hamn.

 

Provanställning – bra att veta innan du skriver på:

(Råden från Anna Ekergren, ombudsman på Unionen Småland)

Svårt att få tjänstledigt

I privat sektor är det ovanligt att få tjänstledigt för att prova nytt arbete. Du kan naturligtvis fråga om du kan få det – men tänk på att du då ger din arbetsgivare en signal om att du vill lämna företaget. Därför bör du vara beredd på att ta steget och gå vidare i karriären även om du får ett nej.

Rätt att förhandla 

När du tackar ja till en ny anställning har du alltid rätt att förhandla om provanställningen. Om det går vägen eller inte handlar ofta om hur attraktiv du är på arbetsmarknaden. Ju mer efterfrågad du är och ju högre position du har desto större möjligheter har du att slippa provanställning. Samma sak gäller om du är headhuntad. Har de vänt sig till dig och frågat om du vill börja hos dem är det troligare att det inte blir någon provanställning.

Kan vara kortare än sex månader

Provanställningen kan vara max sex månader. Men den behöver inte vara så lång. Påminn arbetsgivaren om att det inte finns något som hindrar att den är kortare.

Använd din sociala kompetens

Tänk på att det inte bara är dina yrkesmässiga prestationer som spelar in för om du ska få behålla jobbet – arbetsgivaren behöver ju inte uppge något skäl för att avsluta provanställningen. På mindre arbetsplatser är det väldigt viktigt att passa in i gänget. Din sociala kompetens kan bli avgörande.

Diskriminerad? Kontakta facket!

Oftast går det inte att invända om arbetsgivaren avbryter provanställningen. Undantaget är om det skulle kunna röra sig om diskriminering, exempelvis om du är gravid när anställningen avslutas. I det läget kan du få hjälp av facket med att driva ditt ärende.

Foto Mikael Svensson och Ia Hamn: Patrik Nygren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.