Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukskriven fick inte spela i band för Försäkringskassan

Kan du spela musik så kan du jobba, resonerade Försäkringskassan och skickade ett återkrav på närmare tre års sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Nu överklagas ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen.
Lina Björk Publicerad 11 juni 2020, kl 08:43
Försäkringskassans skylt till vänster, person som slår på strängarna på ett instrument till höger.
Mannen var sjukskriven och spelade bas i ett band på fritiden. Foto: Christine Olsson / TT, Shutterstock

Om du är sjukskriven kan du få rehabiliteringsersättning om du till exempel arbetstränar under en period eller deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Den som tappat inkomst på grund av sjukdom kan dessutom ansöka om sjukpenning. Arbetsförmåga bedöms då lite olika beroende på hur länge du varit sjuk. Under de första tre månaderna bedöms du exempelvis mot ditt ordinarie arbete, efter det undersöks om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare för att sedan bedömas mot hela arbetsmarknaden.

Men hur mycket får man orka med på sin fritid? Att spela musik i ett band och samtidigt få ersättning är inte okej enligt Försäkringskassan som skickade ett återkrav för en period på två år och åtta månader till en person som tränat ett fåtal gånger med sitt band. Myndigheten menar att personen har uppvisat en arbetsförmåga på heltid då han kunnat spela musik under perioden tvisten gällde.

– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att hen bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, säger Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd och företräder personen i ärendet.

Mannen var inte yrkesmusiker men var med på cirka tio spelningar under den nästan treåriga perioden. Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. LO-TCO Rättsskydd anser att det inte ska utgå någon ersättning under tiden mannen var utomlands.

Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten, gick dock på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka. Nu ligger tvisten i Högsta förvaltningsdomstolen som är sista instans att överklaga till. 

Överklaga beslut

  • Om du har fått ett beslut från Försäkringskassan som du inte håller med om finns det möjlighet att överklaga. I första hand kan du begära att kassan gör en omprövning, då tittar de på ärendet igen och eventuellt nya underlag.
  • Om du fortfarande är missnöjd efter omprövningsbeslutet kan du överklaga det till Förvaltningsrätten, som bland annat avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter.
  • Kammarrätterna är andra instans bland förvaltningsdomstolarna och prövar mål som tidigare avgjorts i Förvaltningsrätten.
  • Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans bland förvaltningsdomstolarna. Det är bara de överklaganden från Kammarrätten som fått prövningstillstånd som tas upp här.
Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.