Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band

Kan du spela musik så kan du jobba, resonerade Försäkringskassan och krävde tillbaka tre års sjukpenning och rehabiliteringsersättning från en sjukskriven man. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen gett myndigheten rätt.
Lina Björk Publicerad 24 maj 2021, kl 10:44
Person spelar på en elbas.
Att spela musik och samtidigt få sjukpenning från Försäkringskassan är inte okej. Det har nu Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i en dom. Foto: Colourbox

2017 kom det in ett anonymt tips till Försäkringskassan. Tipsaren undrade om myndigheten visste att en person de betalade ut sjukpenning till också spelade bas i ett rockband på fritiden. Det gjorde inte Försäkringskassan och skickade genast ett återkravsbrev på tre års utbetalningar, sammanlagt 625 000 kronor.

Som argument för återbetalningen menar myndigheten att basisten har haft en arbetsförmåga som motsvarar heltid då han kunnat spela musik under den period som tvisten gällde. Enligt mannen själv som var sjukskriven för stressrelaterade symptom handlade spelandet om att han repeterade med bandet två gånger i månaden och spelade inför publik totalt tio gånger under de åren som Försäkringskassan har granskat.

Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. Han fick också hjälp att packa, köpa biljetter och skjutsades fram och tillbaka från flygplatsen då hans ork var liten.

Fackets juridiska byrå, som företrädde mannen, ansåg inte att han skulle få någon ersättning för tiden han varit utomlands, men att spelandet ingick i hans rehabilitering.

– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att han bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, sade Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd, som företrädde personen i kammarrätten, till Kollega i juni 2020

Enligt domen har mannens läkare och vårdpersonal uppmanat honom att delta i verksamhet med sitt band för att öka sin sociala interaktion och minska ångest och stress, som en del i hans rehabilitering.

Beslutet att kräva tillbaka tre års ersättning överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten gick däremot på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka.

Nu har tvisten även fått sitt avslut i sista instans – Högsta förvaltningsdomstolen – som också de anser att Försäkringskassan har handlat rätt och krävt tillbaka pengarna.

– Det rådde djup oenighet mellan domarna som beslutade ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen, så det tycks fortfarande finnas viss tveksamhet kring hur man ska se på bevisningen i liknande frågor, säger Gustav Sjöberg.

Ersättning från Försäkringskassan

  • Om du är sjukskriven kan du få rehabiliteringsersättning om du till exempel arbetstränar under en period eller deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Den som tappat inkomst på grund av sjukdom kan dessutom ansöka om sjukpenning.
  • Arbetsförmåga bedöms då lite olika beroende på hur länge du varit sjuk. Under de första tre månaderna bedöms du exempelvis mot ditt ordinarie arbete, efter det undersöks om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare för att sedan bedömas mot hela arbetsmarknaden.
Arbetsrätt

Sjukskriven med adhd blev uppsagd – stämmer techföretag

Otydliga roller och en rörig arbetsmiljö ledde till att mannen blev sjukskriven från techföretaget där han jobbade. Men i stället för att få hjälp att komma tillbaka till arbetsplatsen blev han uppsagd. Nu stämmer Unionenmedlemmen företaget för brott mot LAS och för diskriminering.
Linnea Andersson Publicerad 11 september 2023, kl 13:06
Till vänster en datorskärm ur fokus för att illustrera stress. Till höger interiör från en tingsrätt med lagbok och domarklubba.
Utvecklaren sades upp och nu stämmer han med hjälp av Unionen arbetsgivaren för flera brott mot lagen om anställningsskydd och brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/Jessica Gow/TT.

Mannen tog för några år sedan jobb som utvecklare på ett företag i techbranschen. Tack vare sin tidigare erfarenhet kom han snabbt in i jobbet och fick redan efter några månader erbjudande om att ta sig an rollen som teamledare.

Efter en tid upplevde han dock att rollerna på arbetsplatsen var otydliga och att hans team hade för hög arbetsbelastning. Han tog flera gånger upp den dåliga arbetsmiljön med sin chef och andra i ledningen som, enligt Unionen, inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen.

Blev sjukskriven

Både han själv och andra i gruppen började utveckla tydliga symptom på stress. Han blev till slut sjukskriven, men inte heller då fick han den hjälp han hade rätt till.

 I stället för att vidta åtgärder för att främja hans återgång till arbetsplatsen vidtog man åtgärder för att avsluta hans anställning. Arbetsgivaren skyller de problem som finns på arbetsplatsen på honom och det tycker jag är helt felaktigt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Utöver att stämma för flera brott mot lagen om anställningsskydd, LAS, stäms arbetsgivaren även för brott mot diskrimineringslagen. Det eftersom medlemmen har adhd som räknas som en funktionsnedsättning och därmed är diskrimineringsgrundande – om det finns en koppling mellan bolagets agerande och funktionsnedsättningen.

Fler ärenden rör adhd

Enligt Elisabet Ohlsson får facket allt oftare ärenden som rör just adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

— Många som saknar diagnos är inte medvetna om att de problem man har kanske är kopplade till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I takt med att fler genomgår en utredning får vi fler ärenden, säger hon.

För att underlätta för anställda, inte minst för dem med adhd, trycker Elisabet Ohlsson på vikten av ett bra arbetsmiljöarbete med tydliga strukturer och ramar och att man som arbetsgivare jobbar enligt föreskriften för Organisatorisk och social arbetsmiljö (se faktaruta).

— Det gynnar alla arbetstagare, såväl dem som har en funktionsnedsättning som dem som inte har det, att vi vet vad vi ska göra, vid vilken tidpunkt och på vilket sätt.

Utöver ersättning för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och bonus samt skadestånd vill Unionen att arbetsgivaren ska betala medlemmen diskrimineringsersättning på 120 000 kronor.

Kollega har sökt företaget som svarar att de inte kommenterar pågående personalärenden.

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen finns sju diskrimeringsgrunder:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

OSA

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet. Föreskriften infördes 2016 och innehåller flera krav på vad arbetsgivare är skyldiga att göra för att förbättra arbetsmiljön.