Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
2017 kom det in ett anonymt tips till Försäkringskassan. Tipsaren undrade om myndigheten visste att en person de betalade ut sjukpenning till också spelade bas i ett rockband på fritiden. Det gjorde inte Försäkringskassan och skickade genast ett återkravsbrev på tre års utbetalningar, sammanlagt 625 000 kronor.
Som argument för återbetalningen menar myndigheten att basisten har haft en arbetsförmåga som motsvarar heltid då han kunnat spela musik under den period som tvisten gällde. Enligt mannen själv som var sjukskriven för stressrelaterade symptom handlade spelandet om att han repeterade med bandet två gånger i månaden och spelade inför publik totalt tio gånger under de åren som Försäkringskassan har granskat.
Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. Han fick också hjälp att packa, köpa biljetter och skjutsades fram och tillbaka från flygplatsen då hans ork var liten.
Fackets juridiska byrå, som företrädde mannen, ansåg inte att han skulle få någon ersättning för tiden han varit utomlands, men att spelandet ingick i hans rehabilitering.
– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att han bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, sade Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd, som företrädde personen i kammarrätten, till Kollega i juni 2020.
Enligt domen har mannens läkare och vårdpersonal uppmanat honom att delta i verksamhet med sitt band för att öka sin sociala interaktion och minska ångest och stress, som en del i hans rehabilitering.
Beslutet att kräva tillbaka tre års ersättning överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten gick däremot på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka.
Nu har tvisten även fått sitt avslut i sista instans – Högsta förvaltningsdomstolen – som också de anser att Försäkringskassan har handlat rätt och krävt tillbaka pengarna.
– Det rådde djup oenighet mellan domarna som beslutade ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen, så det tycks fortfarande finnas viss tveksamhet kring hur man ska se på bevisningen i liknande frågor, säger Gustav Sjöberg.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen