Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band

Kan du spela musik så kan du jobba, resonerade Försäkringskassan och krävde tillbaka tre års sjukpenning och rehabiliteringsersättning från en sjukskriven man. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen gett myndigheten rätt.
Lina Björk Publicerad
Person spelar på en elbas.
Att spela musik och samtidigt få sjukpenning från Försäkringskassan är inte okej. Det har nu Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i en dom. Foto: Colourbox

2017 kom det in ett anonymt tips till Försäkringskassan. Tipsaren undrade om myndigheten visste att en person de betalade ut sjukpenning till också spelade bas i ett rockband på fritiden. Det gjorde inte Försäkringskassan och skickade genast ett återkravsbrev på tre års utbetalningar, sammanlagt 625 000 kronor.

Som argument för återbetalningen menar myndigheten att basisten har haft en arbetsförmåga som motsvarar heltid då han kunnat spela musik under den period som tvisten gällde. Enligt mannen själv som var sjukskriven för stressrelaterade symptom handlade spelandet om att han repeterade med bandet två gånger i månaden och spelade inför publik totalt tio gånger under de åren som Försäkringskassan har granskat.

Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. Han fick också hjälp att packa, köpa biljetter och skjutsades fram och tillbaka från flygplatsen då hans ork var liten.

Fackets juridiska byrå, som företrädde mannen, ansåg inte att han skulle få någon ersättning för tiden han varit utomlands, men att spelandet ingick i hans rehabilitering.

– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att han bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, sade Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd, som företrädde personen i kammarrätten, till Kollega i juni 2020

Enligt domen har mannens läkare och vårdpersonal uppmanat honom att delta i verksamhet med sitt band för att öka sin sociala interaktion och minska ångest och stress, som en del i hans rehabilitering.

Beslutet att kräva tillbaka tre års ersättning överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten gick däremot på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka.

Nu har tvisten även fått sitt avslut i sista instans – Högsta förvaltningsdomstolen – som också de anser att Försäkringskassan har handlat rätt och krävt tillbaka pengarna.

– Det rådde djup oenighet mellan domarna som beslutade ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen, så det tycks fortfarande finnas viss tveksamhet kring hur man ska se på bevisningen i liknande frågor, säger Gustav Sjöberg.

Ersättning från Försäkringskassan

  • Om du är sjukskriven kan du få rehabiliteringsersättning om du till exempel arbetstränar under en period eller deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Den som tappat inkomst på grund av sjukdom kan dessutom ansöka om sjukpenning.
  • Arbetsförmåga bedöms då lite olika beroende på hur länge du varit sjuk. Under de första tre månaderna bedöms du exempelvis mot ditt ordinarie arbete, efter det undersöks om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare för att sedan bedömas mot hela arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY