Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Tycker du att Försäkringskassan eller a-kassan har gjort fel i ditt ärende finns möjlighet till upprättelse. Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmar att få ut 17 miljoner kronor i överklagade beslut om arbetsskador, livränta och a-kassa.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson / TT, Shutterstock
Är du medlem i Unionen kan du få hjälp att överklaga beslut som gäller arbetsskada, livränta och a-kassa. Christine Olsson / TT, Shutterstock

Det händer att medlemmar får besked om återbetalningskrav på hundratusentals kronor från Försäkringskassan. Att ha kontakt med myndigheter kan vara både snårigt och svårt. Men det finns hjälp att få om du inte är nöjd med det beslut som har fattats.

Omprövning

I första hand kan du begära att Försäkringskassan och din arbetslöshetskassa själva omprövar beslutet du inte är nöjd med. Då tittar de igenom allt tidigare underlag och om det har kommit in något nytt som kan påverka. I de flesta fall behöver man begära omprövning senast två månader från dagen man fått beslutet, i enstaka fall kan det vara kortare, det står i beslutet vilken tidsfrist som gäller.

Läs mer: Sjukskriven fick inte spela i band för Försäkringskassan

Gå till domstol

Om du är missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga ärendet till Förvaltningsrätten. Du kan få hjälp av Unionen både i samband med en omprövning och om det uppstår en tvist kring beslutet myndigheten fattar om arbetsskador och a-kassa.

Vem har rätt till hjälp?

För att du ska kunna få hjälp från förbundets jurister krävs att du varit medlem i Unionen i minst tre månader när tvisten uppkommer, annars har du enbart rätt till rådgivning. Om du uppfyller kraven kan du, efter en prövning, få hjälp med ett juridiskt ombud som inte kostar någonting, förutom din medlemsavgift. Det spelar inte heller någon roll vilken a-kassa du är med i utan det är ditt medlemskap i Unionens som avgör rätten till hjälp eller inte. 

Läs mer: 27 000 nekades ersättning från Försäkringskassan

Miljoner till medlemmarna

Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmarna att få sammanlagt 17 miljoner kronor i ersättning för överklagade beslut mot myndigheterna. Bland arbetsskadeärendena var det vanligast med tvister om livränta. Men den vanligaste ärendetypen år 2020 gällde a-kasseersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.