Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Tycker du att Försäkringskassan eller a-kassan har gjort fel i ditt ärende finns möjlighet till upprättelse. Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmar att få ut 17 miljoner kronor i överklagade beslut om arbetsskador, livränta och a-kassa.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson / TT, Shutterstock
Är du medlem i Unionen kan du få hjälp att överklaga beslut som gäller arbetsskada, livränta och a-kassa. Christine Olsson / TT, Shutterstock

Det händer att medlemmar får besked om återbetalningskrav på hundratusentals kronor från Försäkringskassan. Att ha kontakt med myndigheter kan vara både snårigt och svårt. Men det finns hjälp att få om du inte är nöjd med det beslut som har fattats.

Omprövning

I första hand kan du begära att Försäkringskassan och din arbetslöshetskassa själva omprövar beslutet du inte är nöjd med. Då tittar de igenom allt tidigare underlag och om det har kommit in något nytt som kan påverka. I de flesta fall behöver man begära omprövning senast två månader från dagen man fått beslutet, i enstaka fall kan det vara kortare, det står i beslutet vilken tidsfrist som gäller.

Läs mer: Sjukskriven fick inte spela i band för Försäkringskassan

Gå till domstol

Om du är missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga ärendet till Förvaltningsrätten. Du kan få hjälp av Unionen både i samband med en omprövning och om det uppstår en tvist kring beslutet myndigheten fattar om arbetsskador och a-kassa.

Vem har rätt till hjälp?

För att du ska kunna få hjälp från förbundets jurister krävs att du varit medlem i Unionen i minst tre månader när tvisten uppkommer, annars har du enbart rätt till rådgivning. Om du uppfyller kraven kan du, efter en prövning, få hjälp med ett juridiskt ombud som inte kostar någonting, förutom din medlemsavgift. Det spelar inte heller någon roll vilken a-kassa du är med i utan det är ditt medlemskap i Unionens som avgör rätten till hjälp eller inte. 

Läs mer: 27 000 nekades ersättning från Försäkringskassan

Miljoner till medlemmarna

Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmarna att få sammanlagt 17 miljoner kronor i ersättning för överklagade beslut mot myndigheterna. Bland arbetsskadeärendena var det vanligast med tvister om livränta. Men den vanligaste ärendetypen år 2020 gällde a-kasseersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten