Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Svårt att ha ersättning och jobba ideellt

Varför ska man kunna delta i fritidsaktiviteter eller engagera sig ideellt samtidigt som man får ersättning från Försäkringskassan? Här svarar tre intresseorganisationer.
Lina Björk Publicerad
föreningsloggorna DHR, Afasiförbundet och Reumatikerförbundet
Att få delta i samhällsaktiviteter och ideellt arbete kan vara vägen till ett friskare liv och bör uppmuntras, menar intresseorganisationerna Afasiförbundet, Reumatikerförbundet och DHR.

Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet i Sverige.

Berit Robrandt Ahlberg, ordförande i afasiförbundet
Berit Robrandt Ahlberg Foto: Jyrki Sivenius

– Inom vårt förbund finns det många som har afasi och hjärntrötthet och sjukersättning och som är ideellt engagerade. Det ideella engagemanget kan anpassas efter en persons kognitiva nedsättning på ett sätt som inte alltid är möjligt inom yrkeslivet och därför inte heller kan likställas. För vissa kan även ett ideellt engagemang vara vägen in i eller tillbaka till arbetsmarknaden, medan det för andra den enda möjligheten till ett socialt nätverk med andra.

– Möjligheten att engagera sig ideellt är inte bara en demokratisk rättighet utan ger även möjlighet att delta i ett sammanhang som bland annat kan vara ett intresse eller intressepolitiska frågor. För personer som lever med afasi är ett ideellt engagemang ofta något som stärker den psykiska hälsan, skapar meningsfullhet och ett sammanhang.

Ingvor Thorén, distriktsordförande Reumatikerdistriktet i Stockholms län.

Ingvor Thorén t.f. ordförande i Reumatikerdistriktet i Stockholms län
Ingvor Thorén Foto: Privat

– När man blir sjuk och inte kan fortsätta förvärvsarbeta är det viktigt att hålla i gång det som fortfarande fungerar. Att jobba ideellt är ett bra substitut till förvärvsarbetet rent hälsomässigt, om dock inte ekonomiskt. När man är sjuk är det viktigt att man mentalt mår så bra det bara går. Det hjälper det ideella arbetet till med.

– Mår du bra psykiskt så har du betydligt lättare att hantera din sjukdom, dina eventuella fysiska tillkortakommande och ofta lättare att hantera värk och smärta. Du håller dessutom hjärnan – som ju faktiskt fungerar fortfarande – i gång, vilket troligen leder till att du inte blir fysiskt och mentalt sämre i samma hastiga takt som du annars kanske skulle ha blivit. Det ideella arbetet kanske på sikt till och med kan hjälpa dig tillbaka till arbetslivet.

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR, Förbundet för Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet.

Åsa Strahlemo ordförande DHR
Åsa Strahlemo Foto: Lena Malmberg

– Att kunna aktivera sig, vara del av ett sammanhang och förverkliga sig själv utefter egen förmåga är nycklar till god hälsa. Stryps de möjligheterna blir det kostsamt för individen, samhället och inte minst för demokratin.

– Vårt demokratiska system är uppbyggt på att vi alla har demokratiska rättigheter, oavsett om vi kan eller inte kan yrkesarbeta. Därför måste en person med sjukersättning kunna engagera sig utefter egen förmåga med till exempel politiska uppdrag, föreningsliv eller liknande. Ensamhet, isolation och passivitet kostar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.