Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svårt att ha ersättning och jobba ideellt
Varför ska man kunna delta i fritidsaktiviteter eller engagera sig ideellt samtidigt som man får ersättning från Försäkringskassan? Här svarar tre intresseorganisationer.
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet i Sverige.
– Inom vårt förbund finns det många som har afasi och hjärntrötthet och sjukersättning och som är ideellt engagerade. Det ideella engagemanget kan anpassas efter en persons kognitiva nedsättning på ett sätt som inte alltid är möjligt inom yrkeslivet och därför inte heller kan likställas. För vissa kan även ett ideellt engagemang vara vägen in i eller tillbaka till arbetsmarknaden, medan det för andra den enda möjligheten till ett socialt nätverk med andra.
– Möjligheten att engagera sig ideellt är inte bara en demokratisk rättighet utan ger även möjlighet att delta i ett sammanhang som bland annat kan vara ett intresse eller intressepolitiska frågor. För personer som lever med afasi är ett ideellt engagemang ofta något som stärker den psykiska hälsan, skapar meningsfullhet och ett sammanhang.
Ingvor Thorén, distriktsordförande Reumatikerdistriktet i Stockholms län.
– När man blir sjuk och inte kan fortsätta förvärvsarbeta är det viktigt att hålla i gång det som fortfarande fungerar. Att jobba ideellt är ett bra substitut till förvärvsarbetet rent hälsomässigt, om dock inte ekonomiskt. När man är sjuk är det viktigt att man mentalt mår så bra det bara går. Det hjälper det ideella arbetet till med.
– Mår du bra psykiskt så har du betydligt lättare att hantera din sjukdom, dina eventuella fysiska tillkortakommande och ofta lättare att hantera värk och smärta. Du håller dessutom hjärnan – som ju faktiskt fungerar fortfarande – i gång, vilket troligen leder till att du inte blir fysiskt och mentalt sämre i samma hastiga takt som du annars kanske skulle ha blivit. Det ideella arbetet kanske på sikt till och med kan hjälpa dig tillbaka till arbetslivet.
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR, Förbundet för Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet.
– Att kunna aktivera sig, vara del av ett sammanhang och förverkliga sig själv utefter egen förmåga är nycklar till god hälsa. Stryps de möjligheterna blir det kostsamt för individen, samhället och inte minst för demokratin.
– Vårt demokratiska system är uppbyggt på att vi alla har demokratiska rättigheter, oavsett om vi kan eller inte kan yrkesarbeta. Därför måste en person med sjukersättning kunna engagera sig utefter egen förmåga med till exempel politiska uppdrag, föreningsliv eller liknande. Ensamhet, isolation och passivitet kostar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Matchas mot din egen yrkesgrupp
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Samhällskostnaderna blir större
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Sjukförsäkring – det här gäller nu
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Sjukförsäkring – det här vill utredaren förändra
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
