Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läsarna om att sjuka tvingas till soc: ”Sverige är omänskligt”

”Fruktansvärd utveckling.” ”Det sociala skyddsnätet är satt ur spel.” ”Panik och hopplöshet.” Många har reagerat starkt på Kollegas artikel om Maria Dahlin som nekas sjukersättning och tvingas bo i sina föräldrars källare.
David Österberg Publicerad 4 mars 2026, kl 13:03
Maria Dahlin får ingen sjukersättning
Maria Dahlin tvingas leva på socialbidrag - trots att hon är sjuk och har nedsatt arbetsförmåga. Många läsare har reagerat kraftigt på hennes historia.

I måndags berättade Kollega om Maria Dahlin. Hon har trötthet, hjärntrötthet och kraftig huvudvärk efter ett ryggmärgsprov som gick fel. Försäkringskassan anser att hon har nedsatt arbetsförmåga – men nekar henne ändå sjukersättning. Nu tvingas hon, likt 25 000 andra sjuka, leva på ekonomiskt bistånd.

Artikeln har väckt starka reaktioner och fått tusentals kommentarer i sociala medier. Många skriver att de är eller har varit i liknande situationer:

”Vet hur det är. Blev hemlös på grund av för lång handläggningstid och låg ersättning från Försäkringskassan och ingen hjälp från socialtjänsten. Inte okej någonstans när man arbetat och betalat skatt sen gymnasiet.”

”Är 57 år. Har flyttat in i min 84-åriga pappas vardagsrum. När han går bort står jag hemlös, har inte råd med en liten etta ens. Är för jäkligt att vi vuxna inte ens ska ha råd med det självklaraste att få bo själva.”

”Vi är många som bor i någons källare. För mig har det varit så här sedan hösten 2019. Kommer inte att bli bättre.”

Kritik mot det sociala skyddsnätet

Flera läsare lyfter bristerna i det sociala skyddsnätet – och kallar systemet omänskligt:

”Det är skrämmande hur det blivit i Sverige. Mer och mer likt USA. Är det det här Sverige vi vill ha? Politiker som bara ser om sitt eget hus.”

”Sverige är riktigt omänskligt. Har vi jobbat och betalat skatt för att förnedras och spottas på när vi behöver systemet?”

”Moder Svea är sjuk. Det finns inget socialt skyddsnät även om det står i skolans läromedel. Riktigt skrämmande.”

Politiska beslut ligger bakom

Många anser att vår nuvarande regering bär ansvar för bristerna. Andra hävdar att problemen funnits länge:

”Högermajoritet i Sveriges riksdag sedan år 2006. Man kan inte rösta höger utan att få högerpolitik.”

”Blev sjuk 1999, redan då nekades folk sjukersättning, sedan blev det bara värre och värre. Detta är ju inget nytt system överhuvudtaget.”

”Det är ju en medveten politik som försämrar kontinuerligt för de som anses tärande, alltså inte jobbar. Det är ju inte alls svårt att se. Högerpolitik innebär att se till att folk måste jobba oavsett om de är friska nog och helst flera jobb för att klara sig.”

”Oavsett regering så har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen varit totalt katastrofala i många år, så ingen idé att försöka skylla på det. Dom bryr sig inte om dom som är sjuka på riktigt eller dom äldre heller för den delen.” 

Kritik mot Försäkringskassan

I flera kommentarer får Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kritik. 

”Problemet är att läkarna som jobbar på Försäkringskassan verkar ha fått en helt annan läkarutbildning än de läkare som jobbar på vårdcentral eller sjukhus.”

”Vi som jobbar på Arbetsförmedlingen märker att samordningen av regler mellan vår myndighet, Försäkringskassan, kommunernas socialförvaltningar och vården inte gagnar den enskilde och att många kommer i kläm. Det är sorgligt och upprörande och som enskild handläggare mår jag ofta dåligt över att inte kunna göra mer.”

”Det är jättesvårt för individer som är ”halvdana”, för sjuka för att ha en rimlig chans på arbetsmarknaden, för friska för att få hel sjukersättning. Vi kommer ofta i kläm.”

”Sinnessjukt system! Varför tvingas hon söka jobb när hon är sjuk? Och vilken arbetsgivare vill anställa någon som är sjuk? Det här måste få ett stopp nu!”

Sjukförsäkring

Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare

Sandra Lund Publicerad 3 mars 2026, kl 06:00
Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare
Sjukförsäkring

Hårdare granskning av läkares intyg: ”Man är rädd att bli polisanmäld”

Försäkringskassans krav på läkarintyg skärps.
– I all iver att visa handlingskraft mot välfärdsbrott ska de polisanmäla oss på lösa boliner, säger Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen som nu känner obehag för att skriva intyg.
Sandra Lund Publicerad 3 mars 2026, kl 06:00
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Såväl Läkarförbundet som SKR möter läkare som inte längre känner sig trygga med att sjukskriva patienter. Det efter ett nytt arbetssätt från Försäkringskassan om hur man ska kunna polisanmäla läkare. Foto: Samuel Steén/Jessica Gow/TT

I somras spreds ett internt dokument från Försäkringskassan. 

Det riktar sig till utredare inom sjukförsäkringen på myndigheten, och ska fungera som stöd för att särskilja ”kvalitetsbrister” från brott i de läkarintyg man får in. 

Intyg som i sin tur är ett medicinskt underlag för den som söker sjukpenning eller sjukersättning.

Så fungerar sjukpenning och sjukersättning

  • Om du är sjuk får du som är anställd sjuklön av arbetsgivaren i 14 dagar. Sedan kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
  • Du som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som blir kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller alls resten av arbetslivet kan du söka sjukersättning. Kallades förut förtidspension eller sjukpension.

Brottsrubriceringen är ”osant intygande” och kan leda till fängelse för läkaren i grövre fall.

Läkarintyget ligger till grund för flera ersättningar från socialförsäkringen. Därför är det självklart att även läkare måste kunna hållas ansvariga om de med uppsåt utfärdar osanna intyg, säger Daniel Grynfarb, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

SKR: Patienter kan drabbas

Men vad uppsåt är tolkas olika. 

I dokumentet som Kollega tagit del av står att osant intygande kan bero på att läkaren ser det som sin uppgift ”att säkerställa den enskildes rätt till ersättning, eller annan anledning.” 

Och stödet ska hjälpa utredarna att se "kännetecken och fånga impulser där det finns risk för osant intygande under ordinarie utredning av arbetsförmågans nedsättning”.

Riktlinjerna är oerhört allmänt hållna. De kommer ju få in vart och vartannat intyg, säger Ylva Sandström som är ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen på Läkarförbundet.

En farhåga även Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Sveriges kommuner och regioner (SKR) möter hos medlemmarna.

I värsta fall innebär det här att läkare drar sig för att skriva intyg som patienterna behöver. Det andra är det extrajobb som läggs på läkare att sitta och nagelfara intyg i oro över att bli polisanmäld.

Försäkringskassan: "Vi har väldigt stabila rutiner innan vi polisanmäler"

Av de kännetecken som utredare på Försäkringskassan ska använda finns ”motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg”.

Motsägelsefulla uppgifter är mycket vanligt. Det rimliga är väl att då ha ett möte där man får förklara varför man beskriver det olika. Inte utgå från att brott begåtts, säger Ylva Sandström.

Men att Försäkringskassan utredare skulle utgå från brott, stämmer inte enligt Daniel Grynfarb.

– Vi har väldigt stabila resurser innan vi polisanmäler. Det här är parametrar och indikationer som ska användas för att vi ska kunna utreda. Det är myndigheters uppgift, att utreda.

Försäkringskassan ville skicka ut signalvärde

I en tidigare version av Försäkringskassans dokumentet fanns ordet ”signalvärde” med. Det är nu borta.

Försäkringskassan signalerar fortfarande att tröskeln för att polisanmäla läkare är låg. De här interna riktlinjerna är väldigt olyckliga, säger Johan Kaarme på SKR.

Daniel Grynfarb på Försäkringskassan säger att ordet togs bort direkt när det kom väldigt många synpunkter på just det.

– Jag vet att det fortfarande finns frågeställningar. Men vi gjorde justeringen direkt, och det skiljer sig mycket från läkare till läkare.

Läkaren: Rädd att bli polisanmäld

Läkaren och fackliga ordförande Ylva Sandström, som själv arbetar på en vårdcentral i Stockholm, säger att hon numera känner ett obehag att skriva intyg.

Man är rädd att bli polisanmäld. Det riskerar motsatt effekt, att den som har rätt till sjukpenning inte får ett läkarintyg för att doktorn är så ängslig.

Vill de skrämmas?

Ja, det tror jag. De ville ha publicitet för att visa att de tar i med hårdhandskarna.

En läkare är polisanmäld

Enligt Försäkringskassan polisanmäldes endast en läkare under förra året. Trots uppstramningen från början av sommaren.

Enligt Daniel Grynfarb på Försäkringskassan visste man att det inte skulle bli stora mängder polisanmälningar.

Vi lägger ingen vikt vid själva siffran och har inte som mål att polisanmäla x antal läkare. Det här är en liten men viktig del i Försäkringskassans samlade arbete mot att stoppa bidragsbrott.

Enligt honom kommer man ha ”ytterligare dialog” med alla regioner, men säger att frågan är mer eller mindre aktuell i olika regioner.

Viktigt är att det inte är något nytt som förväntas av Sveriges läkarkår i och med detta. En läkare som gör sitt jobb och med gott uppsåt kommer aldrig bli polisanmäld av Försäkringskassan.

Svenska distriktsläkarförbundets ordförande Ylva Sandström anser snarare att Försäkringskassan arbete "osar misstro mot hela kåren".

Försäkringskassan verkar vilja visa handlingskraft mot välfärdskriminalitet. I all iver har de beslutat att polisanmäla läkare på ganska lösa boliner. Att en myndighet använder rättsväsendet för att göra pr är också ett missbruk av rättsväsendet. 

 

Det granskar Försäkringskassan i läkarintyget

Kännetecken för misstanke om ”osant intygande” :

  • Formalia som gör att det går att verifiera vem intygsutfärdaren är saknas.
  • Lång tid sedan senaste undersökning vid tillstånd som inte är väsentligen oföränderliga över tid, sett till vanligt sjukdomsförlopp.
  • Lång tids sjukskrivning från primärvården vid allvarliga diagnoser utan uppgift om kontakt med specialistvård.
  • Motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Motsägelsefulla uppgifter från den försäkrade sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Långvarig deltidssjukskrivning på oförändrad nivå och utan uppgifter om rehabiliteringsåtgärder.
  • Omfattande diskrepans mellan läkarintyg och aktivitetsförmågeutredning.
  • Läkaren anger felaktig grund för intyg.
  • Tydlig diskrepans mellan uppgifter i läkarintyg och journal.
  • Impulser från andra yrkesroller, till exempel rehabiliteringskoordinator. 
Sjukförsäkring

Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
Mats Thorén Publicerad 13 september 2024, kl 13:57
Regeringen avstår från hårdare sjukförsäkring: En utredning föreslog en bortre gräns efter 180 dagar för sjukpenning, men regeringen har beslutat att behålla nuvarande regler. Sverigedemokraterna bekräftar att förslaget inte kommer att lyftas igen.
Ingen förändring i sjukförsäkringen. Trots förslag om hårdare regler med en bortre gräns efter 180 dagar, har regeringen beslutat att behålla nuvarande sjukförsäkringsregler. Sverigedemokraterna säger att frågan inte kommer att tas upp igen. Foto: Johan Nilsson/TT.

En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.

De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

Ingen förändring i sjukförsäkringen

Men enligt SD blir det ingen förändring:

– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet

Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.