Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Fick rätt mot Försäkringskassan om lång väntetid

Närmare ett år. Så lång tid tog det för Försäkringskassan att fatta slutligt beslut om en Unionenmedlem skulle få sjukpenning eller inte. Oacceptabelt, skriver myndigheten om sin egen handläggning som JO-anmäldes.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow / TT
Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Unionenmedlemmen Tilda blev sjuk i feber och hjärtproblem i början av 2019. Hennes läkare konstaterade att sjukdomen var stressrelaterad och berodde på jobbet. Hon sjukskrevs på deltid från mitten av februari.

Stressen blev knappast mindre av att både slutligt besked och pengar från Försäkringskassan uteblev. Trots otaliga telefonsamtal och mejl, både från Tilda och hennes läkare, dröjde det ända till augusti innan Tilda fick ett öre i sjukpenning.

Under hela väntetiden fick hon inget skriftligt beslut som hon kunde överklaga, så Unionens ombudsman Thomas Fahrenholz uppmanade henne att anmäla Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO.  

– Men jag orkade inte just då. När man är sjukskriven och tvingas hålla på med sådana utdragna ärenden finns ingen energi kvar för att kunna fungera normalt vare sig privat eller i arbetslivet, säger Tilda.

– Jag mådde fruktansvärt dåligt redan innan. Men att inte bli trodd på, att behöva låna pengar för att betala räkningar för första gången i mitt liv, gjorde situationen ännu värre.

När pengarna väl kom visade det sig att summan var fel – hon hade fått pengar för mindre tid än hon varit sjukskriven för. Och bara fram till och med mitten på maj. Först i september fick hon resten av pengarna.

Vid det laget hade Tilda dock sagt upp sig från sitt gamla destruktiva jobb och fått anställning på ett nytt företag. Hon började så småningom må bättre och jobbade heltid från och med november. Men i januari dök det upp ett brev från Försäkringskassan om att man tänkte avslå hennes ansökan om sjukpenning. Eftersom hon inte ansökt om ny ersättning sedan september, gjorde brevet henne både förbluffad och orolig. Hon kände att nu fick det vara nog och JO-anmälde Försäkringskassan.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

Först i februari, nästan ett helt år efter det att hon blev sjukskriven, och när JO redan börjat nysta i ärendet, fattade Försäkringskassan slutligt beslut om Tildas sjukpenning. Myndigheten meddelade henne att hon inte skulle få ersättning för en period hon redan fått ersättning för, men att hon slapp betala tillbaka något.

Försäkringskassan erkänner i sitt svar till JO att handläggningstiden för Tildas ärende, drygt 11 månader innan slutligt beslut fattades, är för lång. Men handläggningen har brustit på flera sätt, tillstår kassan och konstaterar att ”detta är inte acceptabelt”.

Genomgående finns flera perioder av passivitet och omotiverade liggtider”, skriver myndigheten och medger att man inte hanterat ärendet i enlighet med gällande lagstiftning eller interna rutiner när man exempelvis inte har återkopplat till varken Tilda eller hennes läkare.

– När jag läste Försäkringskassans svar kändes det som att vinna på lotteri. Jag blev också uppringd av en områdeschef som bad om ursäkt. Det räckte för mig

– Det är en seger, men det handlar inte om pengar, utan ett erkännande om att ingen ska behöva bli behandlad så som jag har blivit behandlad, säger Tilda.

Tilda heter egentligen något annat.

JO-anmälan

Vem som helst som anser att en myndighet eller tjänsteman på en myndighet behandlat någon felaktigt kan göra en JO-anmälan. Man behöver inte vara berörd personligen av det man anmäler, men anonyma anmälningar utreds normalt inte. Inte heller utreds anmälningar som rör sådant som hände för mer än två år sedan. JO kan inte ändra en dom eller beslut eller pröva frågor om skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
Mats Thorén Publicerad 13 september 2024, kl 13:57
Regeringen avstår från hårdare sjukförsäkring: En utredning föreslog en bortre gräns efter 180 dagar för sjukpenning, men regeringen har beslutat att behålla nuvarande regler. Sverigedemokraterna bekräftar att förslaget inte kommer att lyftas igen.
Ingen förändring i sjukförsäkringen. Trots förslag om hårdare regler med en bortre gräns efter 180 dagar, har regeringen beslutat att behålla nuvarande sjukförsäkringsregler. Sverigedemokraterna säger att frågan inte kommer att tas upp igen. Foto: Johan Nilsson/TT.

En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.

De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

Ingen förändring i sjukförsäkringen

Men enligt SD blir det ingen förändring:

– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet

Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.

 

Sjukförsäkring

”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”

Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
Lina Björk Publicerad 20 juni 2024, kl 06:01
till vänster Försäkringskassans flaggor, till höger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg
Om de nya förslagen går igenom kan det innebära att många sjuka inte hinner fullfölja sin rehabilitering, tror Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Foto: TT/Jessica Gow/Peter Jönsson

När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket. 

Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.

– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.  

Matchas mot din egen yrkesgrupp

De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden. 

Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete. 

Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare. 

–  En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg. 

Samhällskostnaderna blir större

Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större. 
–  Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på. 

Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?

–  Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent. 

Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen. 

Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler. 

– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering. 

Sjukförsäkring det här gäller nu

Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

 

Sjukförsäkring det här vill utredaren förändra

Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.


Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.