Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Fick rätt mot Försäkringskassan om lång väntetid

Närmare ett år. Så lång tid tog det för Försäkringskassan att fatta slutligt beslut om en Unionenmedlem skulle få sjukpenning eller inte. Oacceptabelt, skriver myndigheten om sin egen handläggning som JO-anmäldes.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Unionenmedlemmen Tilda blev sjuk i feber och hjärtproblem i början av 2019. Hennes läkare konstaterade att sjukdomen var stressrelaterad och berodde på jobbet. Hon sjukskrevs på deltid från mitten av februari.

Stressen blev knappast mindre av att både slutligt besked och pengar från Försäkringskassan uteblev. Trots otaliga telefonsamtal och mejl, både från Tilda och hennes läkare, dröjde det ända till augusti innan Tilda fick ett öre i sjukpenning.

Under hela väntetiden fick hon inget skriftligt beslut som hon kunde överklaga, så Unionens ombudsman Thomas Fahrenholz uppmanade henne att anmäla Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO.  

– Men jag orkade inte just då. När man är sjukskriven och tvingas hålla på med sådana utdragna ärenden finns ingen energi kvar för att kunna fungera normalt vare sig privat eller i arbetslivet, säger Tilda.

– Jag mådde fruktansvärt dåligt redan innan. Men att inte bli trodd på, att behöva låna pengar för att betala räkningar för första gången i mitt liv, gjorde situationen ännu värre.

När pengarna väl kom visade det sig att summan var fel – hon hade fått pengar för mindre tid än hon varit sjukskriven för. Och bara fram till och med mitten på maj. Först i september fick hon resten av pengarna.

Vid det laget hade Tilda dock sagt upp sig från sitt gamla destruktiva jobb och fått anställning på ett nytt företag. Hon började så småningom må bättre och jobbade heltid från och med november. Men i januari dök det upp ett brev från Försäkringskassan om att man tänkte avslå hennes ansökan om sjukpenning. Eftersom hon inte ansökt om ny ersättning sedan september, gjorde brevet henne både förbluffad och orolig. Hon kände att nu fick det vara nog och JO-anmälde Försäkringskassan.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

Först i februari, nästan ett helt år efter det att hon blev sjukskriven, och när JO redan börjat nysta i ärendet, fattade Försäkringskassan slutligt beslut om Tildas sjukpenning. Myndigheten meddelade henne att hon inte skulle få ersättning för en period hon redan fått ersättning för, men att hon slapp betala tillbaka något.

Försäkringskassan erkänner i sitt svar till JO att handläggningstiden för Tildas ärende, drygt 11 månader innan slutligt beslut fattades, är för lång. Men handläggningen har brustit på flera sätt, tillstår kassan och konstaterar att ”detta är inte acceptabelt”.

”Genomgående finns flera perioder av passivitet och omotiverade liggtider”, skriver myndigheten och medger att man inte hanterat ärendet i enlighet med gällande lagstiftning eller interna rutiner när man exempelvis inte har återkopplat till varken Tilda eller hennes läkare.

– När jag läste Försäkringskassans svar kändes det som att vinna på lotteri. Jag blev också uppringd av en områdeschef som bad om ursäkt. Det räckte för mig

– Det är en seger, men det handlar inte om pengar, utan ett erkännande om att ingen ska behöva bli behandlad så som jag har blivit behandlad, säger Tilda.

Tilda heter egentligen något annat.

JO-anmälan

Vem som helst som anser att en myndighet eller tjänsteman på en myndighet behandlat någon felaktigt kan göra en JO-anmälan. Man behöver inte vara berörd personligen av det man anmäler, men anonyma anmälningar utreds normalt inte. Inte heller utreds anmälningar som rör sådant som hände för mer än två år sedan. JO kan inte ändra en dom eller beslut eller pröva frågor om skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund