Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Dubbla jobb kan ge lägre ersättning

Är du både anställd och driver eget företag? Kombinationen A- och F-skatt riskerar att göra din sjukpenning lägre än du räknar med.
Publicerad
Man ser orolig ut och tar sig för huvudet.
Systemet för sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, skapades för över 40 år sedan och är anpassat efter stora företag med anställda - inte småföretagare. Illustration: Colourbox

Så många som 400 000 svenskar är både A-skattare och F-skattare. Allt fler varvar olika typer av anställningar som projekt, timanställning och vikariat med egenföretagande. Men reglerna kring hur den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, ska beräknas för så kallade kombinatörer är desamma som 1974.

– Dagens system är uppbyggt för stora företag med anställda. Kombinatörer är ingen prioriterad grupp. Det kan vara svårt att få besked om sin SGI i förväg. En fråga är hur mycket inkomster man kan ha vid sidan om för att det ska räknas in i SGI:n, säger Lars Jagrén, chefsekonom, Unionen.

Den som är egenföretagare tio månader och tar anställning två månader under ett år får bara räkna in månaderna med F-skatt i sin SGI. Tvärtemot vad man skulle kunna tro så är inte den taxerade inkomsten automatiskt samma som den sjukpenninggrundande inkomsten för kombinatörer. Det kan bli en obehaglig överraskning när man ska vara föräldraledig, måste vabba eller blir sjuk.

Reglerna innebär att man antingen måste ha inkomst från anställning sex månader i följd eller årligen återkommande för att få räkna in även den inkomsten som grund för SGI. I det senare fallet måste man antingen kunna visa upp att inkomsten upprepats historiskt eller att den kommer att göra det i framtiden.

Skattningen av SGI-nivån för anställning görs genom att blicka framåt och motsvarande för eget företagande görs genom att man blickar bakåt.

– Från Unionen driver vi frågan att sexmånaders-regeln ska tas bort och att SGI-skattningen även för företagare borde vara framåtsyftande. Arbetsmarknaden förändras. I framtiden blir det fler kombinatörer och trygghetssystemen borde passa även dem, säger Lars Jagrén.

Han betonar att systemet är godtyckligt och efterlyser ett standardiserat regelverk.

– Olika försäkringskassor kan hantera det här på olika sätt. Bedömningen kan bli olika beroende på om man hamnar hos en trevlig handläggare eller hos någon som är grinig eller snål. Det är rättsosäkert. Mitt råd är att man ringer till tre olika handläggare på Försäkringskassan och till Unionen, säger Lars Jagrén.

Eva-Lotta Germundsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, håller delvis med om kritiken. Hon berättar att Försäkringskassan är positiv till den utredning som föreslår att inkomstunderlag för socialförsäkringen ska baseras på vad man faktiskt har tjänat.

– Det blir mycket tydligare och enklare att förstå vad jag får. Man tror att det blir mer rättvisande. SGI är ju bara en sanning för till exempel sådana som jag, där man kan multiplicera månadslönen med tolv, säger Eva-Lotta Germundsson.

Systemet är enligt henne förvisso komplicerat men inte rättsosäkert. Hon förklarar att Försäkringskassan har så kallad koncentrerad handläggning av den här typen av ärenden, två specialiserade kontor arbetar med de här frågorna. Egenföretagare har också en egen telefonlinje till Försäkringskassans kundservice.

Lite missvisande kan man tycka att det är att Försäkringskassan på sin egen sajt har följande fråga och korta svar under fliken Vanliga frågor:

”Jag har både en anställning och ett eget företag. Vad kommer min SGI att baseras på?
Svar: Den kommer att baseras på både din lön från anställning och på din inkomst från näringsverksamhet.”

Vad ger du för råd till kombinatörer?
– Jag ger inga råd. Men man ska vara medveten om hur lagstiftningen ser ut, vilka inkomster som får ingå i SGI och hur villkoren ser ut i övrigt. Det är vars och ens ansvar att ta reda på det, säger Eva-Lotta Germundsson.

 

Så här kan det se ut

Annas SGI baseras på alla inkomster
Anna jobbar som coach med förändringsprocesser inom organisationer. En av hennes större uppdragsgivare har tre år i rad anställt henne en månad vår och höst. Eftersom anställningen är återkommande får hon tillgodoräkna sig även de inkomsterna när hennes SGI bedöms.

Johans alla inkomster räknas inte
Johan är frilansjournalist och vikarierar som redaktör på en tidning under fem månader. Eftersom anställningen understiger sex månader och inte är årligen återkommande får han inte räkna in inkomsterna från anställningen i sin SGI.

Frida får full pott
Frida är IT-konsult och får under sju månader en projektanställning hos en av sina uppdragsgivare.  Eftersom anställningen varar längre än sex månader får hon räkna in även den inkomsten i sin SGI.

 

TEXT: CAJSA HÖGBERG

Så fastställs SGI

  • För den som har en enskild firma som startats mindre än två år tidigare baseras SGI på vad en anställd med liknande arbetsuppgifter, utbildning och yrke tjänar – så kallad jämförelseinkomst. Om den som startar eget företag tidigare har haft likande arbetsuppgifter kan Försäkringskassan ta ledning av de inkomsterna vid bestämmande av vad som motsvarar jämförelselön.
  • För den som startar aktiebolag gäller inte tvåårsregeln ovan – då baseras SGI på den lön du tar ut i bolaget.
  • Försäkringskassan utreder SGI-nivån och lägger samman inkomst av egen verksamhet med inkomst från anställning. Inkomst från arbetet får dock endast räknas in om anställningen varar minst sex månader i följd eller är återkommande från år till år.
  • SGI-beräkning för inkomst av tjänst är i princip framåtblick-ande, men för näringsverksamhet utreder Försäkringskassan hur inkomsterna har utvecklats de senaste åren för att kunna uppskatta den framtida inkomsten.
  • Om lönen från en tillfällig anställning är högre än den SGI man vanligen har så höjs inte SGI:n, eftersom inkomsten är just tillfällig.

Ring för mer information

  • Företagslinjen, Unionen, 020-743 743.
  • Försäkringskassan, 0771-17 90 90 (säg i talsvaret att du är företagare).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.