Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Situationen börjar bli ohållbar"

Höjda reallöner och ökade avsättningar till flexpension i alla avtal. Det beslutade Unionens förbundsråd under tisdagen – inför den kommande avtalsrörelsen. Dessutom vill man se stärkta möjligheter till återhämtning eftersom stressen för medlemmarna börjar bli ohållbar.
Ola Rennstam, Linnea Andersson Publicerad
Ola Rennstam/Kollega.
Unionens ordförande Martin Linder, under förbundsrådet. Ola Rennstam/Kollega.

Det går bra för Sverige, enligt Unionen och dess ordförande Martin Linder. Förbundet vill därför att samtliga 650 000 medlemmar ska få del av konjunkturen genom reallöneökningar – som inte äventyrar konkurrenskraften.

– Vi ska säkra reallöneökningar till våra medlemmar och vi ska göra det genom att vi har siffersatt löneutrymme i de centrala avtalen, säger Martin Linder, efter att Unionens förbundsråd just klubbat igenom besluten inför avtalsrörelsen 2020.

Enligt Linder är det en fråga som ”verkligen lyfts fram” i förbundets dialog med medlemmar och förtroendevalda.

– Det handlar i grunden om att få mer pengar i plånboken. Unionens medlemmar gör ett viktigt arbete ute på sina arbetsplatser och det är viktigt att de får del av det värde som de är med och skapar.

Precis som i avtalsrörelsen 2017 fortsätter Unionen att driva frågan om flexpension.

– Förra avtalsrörelsen såg vi till att alla har flexpension. Nu är det dags att öka avsättningarna, vårt mål är att nå upp till två procent, säger Martin Linder.

En annan viktig fråga för medlemmarna är stress och den psykosociala arbetsmiljön. Unionens undersökningar visar att sju av tio privata tjänstemän känner sig stressade i arbetslivet.

– Situationen börjar bli ohållbar. Frågan hur vi skapar möjlighet till återhämtning och ledighet, när man ska vara det, är ett väldigt viktigt medskick från förbundsrådet.

Förbundsrådet ser bland annat arbetstidsförkortning som ett viktigt verktyg för att få till nödvändig återhämtning och balans i arbetslivet.

En annan del i inriktningsbeslutet rör vikten av kompetensutveckling.

– Det är en fråga som är viktig för medlemmarna. Men parallellt pågår en förhandling där vi tillsammans med övriga förbund inom PTK försöker hitta lösningar just på detta område.

Ökad jämställdhet är en annan del som tas upp i beslutet.

– Vi måste hitta lösningar i avtalen som ser till att identifiera och åtgärda de olika saker som leder till ojämställdhet.

Vad händer nu?
– Nu börjar arbetet för de nyvalda ledamöterna i branschdelegationerna, som ska omsätta inriktningsbeslutet alla motioner i konkreta förslag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Här finns två stora avtal som redan har löpt ut. Det innebär att facket när som helst kan varsla om strejk om de inte kommer överens med arbetsgivarna. Kollega har tidigare rapporterat att Unionen rustar för konflikt.

En möjlig stridsfråga är, liksom på de flesta avtalsområden, arbetstidsförkortningen. Facket menar att uppgörelsen inom industrin innebär att system för kortare arbetstid ska införas i alla andra branscher också. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt tvärtom.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.