Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under semestern får man, utöver lönen, ett tillägg om 0,8 procent per dag. Idén om att det skulle bli möjligt att ta ut det som ledighet i stället för pengar dök upp inför avtalsrörelserna 2016 och 2017 via motioner från Unionens medlemmar. Då ledde det till avtalskrav på flera områden. På några av dem – bland annat public service, som omfattar Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion (SVT, SR, UR) – blev kravet verklighet.
– Det beror på att vi har en stor facklig styrka här. Nästan alla medlemmar tillhör någon klubb och vi har ett gott samarbete facken emellan, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen som tycker att det är märkligt att flera arbetsgivarorganisationer var kraftigt emot förändringen.
– De ansåg att det skulle bli ett produktionsbortfall. Men arbetsgivaren kan ju säga nej till en omvandling av semesterlönetillägget. Enligt avtalet ska alltid en överenskommelse göras mellan medarbetare och arbetsgivare.
Om man kommer överens med sin arbetsgivare ger en omvandling av tillägget för den som har 25 dagars semester fyra extradagar ledigt. Den som vanligtvis har 30 dagars semester kan räkna hem en hel vecka extra.
Maria Nassikas, Unionenklubbens ordförande på SVT, blev lite överraskad när möjligheten infördes i avtal.
– Men arbetstidsförkortning är alltid ett hett område för medlemmarna. Det här är en smart och konstruktiv lösning, säger Maria Nassikas, som upplever att medlemmarna delar uppfattningen, trots att det än så länge inte är så många som utnyttjat möjligheten.
Det enda klagomål som hon har hört handlar om hur extradagarna får tas ut.
– Vissa personer vill spara ihop dagar för att kunna ta en lång semester kommande år. Det går inte med det här konceptet. Men jag tycker att det är jättebra, all forskning visar att det bästa för hälsan är att ta ut sina semesterdagar varje år.
Arbetstidsförkortning är hett – det här är en smart och konstruktiv lösning
Även på SR ser Unionenklubben positivt på att möjligheten till omvandling finns.
– Sett ur ett arbetsmiljöperspektiv är det naturligtvis bra. Lösningen kom ur en önskan om mer semester och större valfrihet, och alla som ansöker har ju möjlighet att få några extra lediga dagar, säger klubbordförande Anneli Dimholt.
I årets avtalsrörelse kommer kravet på omvandling av semestertillägget åter att dyka upp på flera avtalsområden. Den här gången tror och hoppas Gunilla Krieg på större framgång. Sannolikt blir det enklare när möjligheten redan finns och fungerar i ett avtal. Till det kommer att en motsvarande lösning har blivit allt vanligare i offentlig sektor.
– Det påverkar ju våra medlemmar när de ser det. De privatanställda tandsköterskorna har till exempel 25 dagars semester. De offentliganställda som har fyllt 40 år har 31 dagars semester och får 32 dagar vid 50 år. Många har nu lokala avtal med möjlighet att få 36 eller 37 dagar genom omvandling, säger Gunilla Krieg.
– Vi hävdar att det är en fråga om valfrihet, något som ju arbetsgivarna brukar tycka är viktigt. Men tyvärr har vissa arbetsgivarorganisationer en förmyndarattityd gentemot sina medlemsföretag.
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.